Under flera år blev den svenska stjärnan Agnetha Fältskog förföljd och trakasserad av Gert van der Graaf, så långt att det gick till rättegång. Nu kommer dokumentären ”Take a Chance” som skildrar hela förloppet och med van der Graafs egna berättelse i kombination med uttalanden från experter kring ämnet.
Maria Thulin har regisserat och John Mork och Joel Karsberg (som bland annat gjort Emmy-nominerade ”Surviving R. Kelly”) har producerat. Vi tog ett snack med Karsberg om processen bakom filmen och dess teman.
Var kom idén till filmen? Varför och varför nu?
- Det var ju regissören Maria Thulin. Det var många år sedan, hon satt på en middag och hörde om historien, och fascinerades av hur en person kunde älska någon så länge. Gert van der Graaf, som filmen handlar om, har varit besatt av Agnetha i snart 50 år. Det skapade ett intresse. Hon kontaktade Gert, och de inledde en dialog. Det tog några år. Och då bestämde vi oss för att det här är en väldigt spännande historia att berätta och belysa.
Joel Karsberg är producenten bakom "Take a Chance".
- Det är en historia som snart är 20 år gammal. Men stalking och problematiken kring stalking i sig är faktiskt mer aktuellt än någonsin. Genom sociala medier, TikTok och de olika delarna finns det en större idoldyrkan där ute. Det är mer lättillgängligt med direktmeddelanden och sånt. Därför känner vi att det är en bra tid nu att komma ut med dokumentären för att belysa ämnet den handlar om.
- Om man pratar generellt kring stalking, när jag började sätta mig in i ämnet och började jobba med det, så var det något som förvånade mig, det är runt 600 000 svenskar som känner att de har varit med om stalking eller förföljelse. Det är ett stort problem som många drabbas av. Och därför känner vi att det är bra att kunna komma ut med filmen för att belysa ämnet.
Var tror du själv att besattheten av Agnetha Fältskog och kändisar i allmänhet kommer från?
- Ja, jag tror att det kan vara något ouppnåeligt egentligen. Det är en dröm som finns. Gert, första gången han blev kär, eller intresserad av Agnetha, var han åtta år gammal. Jag tror att många av oss har haft en plansch på väggen i pojk- eller flickrummet, med New Kids on the Block, eller vem det nu än är. Och man kanske var kär i den personen.
- Det kan ju vara nyttigt att vara ett fan, du får en tillhörighet med gruppen, en tillhörighet med dina vänner, att ni har något gemensamt. Men i fallet med en stalker som är lite mer obsessiv. Det lät lite starkt. Men sedan lyckas de inte ta sig ur det när de kommer in i vuxenvärlden. De stannar kvar i den här känslan. Och hela deras liv formas sedan kring denna person.
- Om man ser på Gerts fall, han var åtta år, han blev kär, började plugga svenska, sparade alla pengar han hade för att äntligen kunna åka till Sverige och köpa ett hus. Så hela hans liv har formats kring det här, och det är klart att något har gått snett. Och det är vissa som har den här personligheten.
Hur går man tillväga i en dokumentär där den så kallade gärningsmannen får prata fritt och offret är frånvarande?
- Under produktionens gång har vi flertal gånger kontaktat Agnetha för att få hennes röst med och hennes medverkan. Men hon har valt att tacka nej. Så vi har ju verkligen jobbat stenhårt för att få världens mest ledande experter inom ämnet att kunna vara som en motvikt och lyfta fram brottsoffrets speciella, utsatta situation i det hela för att kunna jobba med det genom hela filmen.
Hur utvecklar och marknadsför man en dokumentär om ett så känsligt ämne som en artists stalker?
- Ja, det är ju en film som berättar den här historien. Och krafter kring den här händelsen. Men vi försöker ju gå betydligt djupare än så för att belysa stalking som fenomen under filmens gång gör vi olika djupdykningar i ämnet för att analysera och hjälpa oss förstå hur stalking uppkommer. Men självklart också hur brottsoffer drabbas, och vilken skada som det här brottet gör. Så det är det vi har försökt att vara. Och det är därför vi har valt att berätta med en av världens mest kända stalking-historier på ett sätt, för att kunna nå en bred publik, men på det sättet också belysa stalking som problem.
- Och genom filmens gång hoppas ju vi, och det har varit vårt mål, att människor ska få en större förståelse för vilket stort problem det här är. Hur jobbigt det faktiskt är. Att det är en mental terrorism och hur man i många år kan bli utsatt för det här. Det är det vi har jobbat med, och det var därför vi ville göra filmen.
Fanns det några utmaningar kring att göra en film som rör sig kring ett av världens största band?
- Det rör ju sig kring världens största band, precis. G blev ju besatt kanske för att det var världens största band. Han blev kär i det ABBA stod för, den positivism som musiken gav. Det är ju en berättelse om Gert och stalking men bandet figurerar ju där. Det var ju de som gjorde att han blev besatt. Och även olika delar av deras karriär går ju direkt ihop med Gert. De splittras som band, han blir ledsen, han bestämmer sig då för att han ska göra det. Så det som hände med bandet har ju en direkt koppling till Gerts beteende.
Detta är Amazons första svenska dokumentär - vad innebär det för filmen och svensk dokumentärgenre generellt?
- Jag tycker att det är jättekul att Prime Video väljer att gå in i den dokumentära genren och försöker göra något av det. Jag älskar ju dokumentär som form, och att man möjligheten att berätta otroligt viktiga historier. Så jag tycker att det är superspännande att de ger sig in i det. Och jag vet också att de vill göra mer. Så jag hoppas att det bidrar till att dokumentärfilmare, produktionsbolag och producenter i Sverige får mer jobb och att det blir ännu fler dokumentärer som görs.
- Jag tycker att det är jättekul att Prime Video väljer att gå in i den dokumentära genren och försöker göra något av det. Jag älskar ju dokumentär som form, och att man möjligheten att berätta otroligt viktiga historier. Så jag tycker att det är superspännande att de ger sig in i det. Och jag vet också att de vill göra mer. Så jag hoppas att det bidrar till att dokumentärfilmare, produktionsbolag och producenter i Sverige får mer jobb och att det blir ännu fler dokumentärer som görs.
