Efter att ha haft Captain Marvel själv, Brie Larson, i huvudrollen i tre av sina långfilmer var det kanske bara en tidsfråga innan regissören Destin Daniel Cretton själv skulle värvas till Marvels filmskaparstall. Studion har trots allt en tradition av att fånga upp lovande independentfilmskapare att ta sig an sina projekt. Och efter filmer som “Short Term 12”, “The Glass Castle” och “Just Mercy” är steget till Marvels superhjältevärld ganska långt.
Vi fick en pratstund med den nyblivna Marvelregissören och passade på att fråga om han ens tänkt i banorna av att regissera en superhjältefilm innan.
– Nej, det gjorde jag verkligen inte. När jag var liten visste jag inte ens vad en regissör var för något, så jag har aldrig visualiserat mig själv göra något av det jag gör nu. Och jag hade aldrig trott att jag skulle göra en sådan här pass stor film, sannerligen inte vid den här tidpunkten i min karriär. Men vad som var så överraskande för mig var att när jag pratade med Marvel om den här karaktären och vad jag hade tänkt för angreppssätt, så var de väldigt exalterade över idén. Så de lät mig göra detta intima familjedrama förklätt till en kung fu-film, vilket är något jag aldrig gjort förut. Men det var en rolig process att gå igenom.
Just familjeaspekten skulle jag säga är filmens främsta styrka, och dysfunktionella familjeband är något du excellerat i dina tidigare filmer. Hur svårt var det att kombinera de mer intima familjebitarna med extensiva fight- och actionscener?
– Det var riktigt kul att få jobba med koreografin, med Brad Allen och hans fantastiska team, och försöka skapa något som kändes som en typ av emotionell dans mellan två karaktärer. Några av mina favoritögonblick i filmen är fightkoreografin mellan far och son i den tredje akten, för de är så känslomässigt laddade. Konflikten mellan dem är så tydlig tack vare koreografin. Vi behövde inte ha något stort förklarande tal i den tredje akten, eftersom det fysiska berättandet belyser det istället. Så det var ett väldigt kul sätt att skildra berättelsen på.
Pandemin har satt käppar i hjulet både under filmens produktion och distribution. Vad har varit jobbigast under den processen?
– Pandemin har drabbat oss alla och jag vill inte antyda att den drabbat mig hårdare än någon annan. Det finns många som drabbats väldigt hårt av det som hänt. Jag känner mig väldigt tacksam över att jag har fått tillfället att skildra denna berättelse genom pandemin och jag är exalterad över att publiken nu får möjlighet att se den på bio, om man har möjlighet att göra det på ett säkert sätt. Och jag är lika exalterad över att de får upptäcka den hemma, när det blir av. Oavsett hur man ser filmen så hoppas jag att man ser den kärlek och omsorg som vi har lagt ner i det här projektet. Alla involverade fick en sån glädjeboost av att göra den här filmen, och jag hoppas att det märks i slutresultatet.
"Shang-Chi and the Legend of the Ten Rings" visas just nu på bio.
