Möt Thelma Schoonmaker på stan och du kan missta henne för en vanlig, glad amerikansk pensionär. Det är svårt att tänka sig att den här lilla tanten bär ansvaret för några av de våldsammaste filmer som visats på bioduk. Men varje cineast känner såklart igen henne som Martin Scorseses trogna medarbetare sedan 35 år tillbaka. Vid Martys sida har Schoonmaker varit med och klippt filmklassiker som fått censurorgan att se rött, dessutom fyllda med fler "fucks" än någon annan.
Jag träffade Hollywoods coolaste 75-åring på filmfestivalen i Venedig i fjol, där hon just hade belönats med ett Lifetime Achiewement Award. (Scrolla ner för video!)
Trots Oscars och flera andra priser i bagaget ser Schoonmaker sitt Guldlejon som något extra speciellt.
- Vanligtvis är det en regissör som får Guldlejonet. När jag blev uppringd och fick veta att jag skulle få pris, blev jag chockad och till en början (reluctant). Jag ville att Scorsese skulle ta emot priset med mig, eftersom vi jobbar så nära. Men han hade ju redan fått Guldlejonet, haha! Jag är väldigt stolt över att vara den första konstnärliga medarbetaren som festivalen vill belöna, och jag är glad å mina filmklippande kollegors skull att filmredigering nu blir uppskattat som en viktig el av filmskapande. Redigering kan förstöra en film, redigering kan göra den bättre, du kan förstöra en skådespelares prestation… Det är väldigt viktigt att vi tar den här råa klumpen av material som 200 personer har skapat, och sedan formar det, som en skulptör, till någonting som fungerar som en film. Det är världens bästa jobb om du frågar mig!
Vilka är dina bästa egenskaper som filmklippare?
- Jag tror att man måste ha ett herrans tålamod. Ett musikaliskt sinne är också viktigt. Jag hade tur som hade föräldrar som lärde mig spela piano, och jag spelade andra instrument också som barn. Det är en erfarenhet jag är glad för. Rytm, takt och drama är något som en filmklippare måste kunna dra fram ur en film. Man bör också ha en känsla för skådespeleri, därför har Scorsese varit en sådan fantastisk lärare för mig. Han har en otroligt god hand med skådespelare. Han har höga förväntningar på dem. Det har jag lärt mig av honom.
Du har säkert fått gott om erbjudanden från andra regissörer också?
- Jodå men som tur är har Marty alltid en ny film på gång. Jag har haft turen att få jobba med honom kontinuerligt, och jag älskar det.
Så hur funkar ert samarbete?
- Jag var inte filmklippare när vi träffades. Han tränade upp mig. Min smak och känslor är egentligen hans. Vi fungerar som en hjärna. Vi samarbetar vackert tillsammans mot vad som är bäst för filmen. Många regissörer och klippare bråkar, inte vi. Det är dåligt för filmen. Däremot talar vi konstant med varandra. Vi tar tusentals beslut tillsammans och prövar oss fram.
Är ni någonsin inte överens?
- Ibland har vi olika åsikter om något viktigt i filmen. Då brukar vi låta folk se min vision, och sedan hans vision, och låta dem tycka till. Vanligtvis är det han som vinner, haha!
Har det någonsin funnits en scen som du försökt att tala honom ur?
- Tja, man måste alltid klippa bort favoritscener ur filmer. Vi har ofta klippt bort mina favoriter, och Martys favoriter, när filmen blir för lång. Ofta får man lämna saker för att filmen ska få ett flyt. Det kan vara smärtsamt, som att hugga av sitt ben. Men man måste ibland, och filmen mår bra av det.
Martys filmer är ofta väldigt våldsamma och fulla av svordomar. Blir du någonsin chockad?
- Jag har kommit över det sedan länge! Men jag har förstått att vi slog rekordet i svordomar på film med "The Wolf of Wall Street".
Vilken film är du mest stolt över?
- Jag får säga "Raging Bull", då det var min första Hollywoodfilm. Den var så briljant regisserad, briljant filmad och välspelad. Musiken är otrolig. Den är ärlig, den är svartvit. Det vad guld rakt igenom. Jag ser på den som filmen som lärde mig mest och som på många sätt var den mest belönande för mig. Den var så kraftfull, den brände igenom duken. När Marty och jag såg den först klippningen tänkte vi, "Vem har gjort den här filmen? Den är redan så stark!" Det var en häftig upplevelse. Men jag älskar dem alla. Jag älskar var och en av olika anledningar.
Finns det någon film där du önskar att du hade mer tid på dig?
- "The Wolf of Wall Street" var en film som vi fick skynda fram. Det var tufft för oss alla, vi behövde jobba undan. Den blev väl okej till slut. Och kanske även "Kristi sista frestelse", eftersom den attackerades av religiösa fundamentalister. Jag önskar att vi hade mer tid till den.
Vad kommer härnäst för dig?
- Scorsese vill göra en film som heter "Silence", som utspelar sig i 1600-talets Japan. Det kunde inte bli mer annorlunda från "The Wolf of Wall Street". Det bygger på en roman av (…), en berömd japansk författare som vann Nobelpriset på 30-talet. Det handlar om en portugisisk missionär som kommer för att hjälpa ett drabbat kristet samhälle. De blir fångade och deras tro sätts på prov, kan man säga. Det är en av de religiösa filmer som Scorsese har gjort, "Kristi sista frestelse" och "Kundun" och det här blir den tredje. Vi ser väldigt mycket fram emot den. Budgeten är lägre, vi får alla jobba mot en lägre lön, men det ska bli spännande. Den ska spelas in i Taiwan.
Du har jobbat med en av tidernas största regissörer. Vilket tips skulle du ge till aspirerande filmskapare?
- Tänk som en klippare när du spelar in filmen. Det är vad Scorsese gör, han tänker på klippningen när han skriver filmen och när han spelar in den. Det är väldigt hjälpsamt för mig att få sådant material. För många filmskapare går ut, filmar allt de kan och slänger in det sedan till klipprummet utan någon tanke bakom det. Scorsese har alltid en stark tanke bakom manuset, inspelningen, kameraarbetet och klippningen. Det är väldigt viktigt. Han har också starka idéer om filmmusiken. Så det är underbart att jobba med.
Mycket har naturligtvis hänt i filmvärlden, rent tekniskt, de senaste åren. Hur har det förändrat ditt arbete?
- Digital redigering har förändrat saker och ting drastiskt. Det är snabbare, mterialet är mer tillgängligt, och jag kan prova mig fram med flera versioner av samma scen. Med film hade jag behövt ta isär allting, klippa om, och försöka minnas vad jag gjorde. Nu gör jag bara en kopia. Jag experimenterar mycket mer. När jag har en kopia av scenen kan jag förändra den, sätta början i slutet, vända den upp och ner, ta ut slutet… Jag har alltid originalet kvar. Så jag har friheten att experimentera stort. Och vi kan göra övergångar, frysa bilden, ändra hastigheten, vi kan välja mellan 40 olika ljudspår. Jag brukade ha två och det var allt. Allt det har bidragit något så enormt. Men vi saknar fortfarande film… Och det är väldigt sorgligt med alla labb som får stänga. Jag är glad att Eastman Kodak har beslutat att fortsätta göra film.
Kommer du hålla dig till digitalt?
- Ja, med redigering så måste vi. Något annat är inte möjligt längre. Alla de gamla maskinerna har getts bort.
Det låter som att ditt jobb blivit betydligt enklare så.
- Jo, på sätt och vis. Men det där är bara verktyg. Det konstnärliga får inte glömmas bort, det måste man konstant utveckla.
Thelma Schoonmakers 5 tips till filmskapare
- Leta alltid efter sanningen.
- Undvik klyschor och sentimentalitet till varje pris.
- Försök att dra fram det mänskliga i filmen, och äkta känslor.
- Ha en bra klippare!
- Tänk som en klippare när du spelar in filmen.
