Fredrik Malmberg är producent för nya actionrullen "Conan the Barbarian" och för oss berättar han om varför filmen tog tio år att färdigställa, letandet efter rätt skådespelare som ledde fram till Jason Momoa och hur branschen måste kämpa för att behålla sin biopublik.
Var kom idén till en ny Conan ifrån?
Ja den idén var ju inte så svår att ha, jag tror att de flesta Hollywood-studios sitter och letar efter klassiska ikoner som man ska kunna ta tillbaka. Och det är inte bara för att de är kända som varumärken för de är dem kanske inte om de är bortglömda utan det är nog för att de är klassiska berättelser om ont och gott. Conan är ju en väldigt sådan stark karaktär, och jag tror att sådana starka karaktärer vare sig det är Shakespeare egentligen eller Conan så måste de berättas om igen för varje generation, och tolkas för sin generation. Och det är ju väldigt tydligt om man går tillbaka och tittar på 80-talsfilmen och sedan tittar på den här filmen så ser man att det är en helt annan berättarteknik och helt andra visuella tillbehör så jag tror att bara det var en tidsfråga innan någon fick upp ögonen för Conan men vi var ju dem som var först med det så det är jag glad för idag.
När började ni jobba på den och hur lång tid har processen tagit?
Jag är då chef för ett företag som heter Paradox Entertainment och det är svenskt. Och vi köpte Conan 2002. Vi började förhandla 2001 så det är faktiskt nästan tio år. De första åren så låg vi inom en av de stora studiorna och sen kan man säga att vi tog ut den här, och det är väldigt mycket jobb att göra en sådan här storfilm. Och de sista fyra åren har vi egentligen varit i produktionsfas. Så man kan säga att sedan 2007 har vi haft full fart framåt och innan dess gällde det bara att få till alla möjliga grejer så vi kunde få göra filmen.
(Conan Properties International LLC)
Vad är din egna personliga relation till Conan?
Jag har ju då hela mitt liv, min karriär jobbat med vad som då kallas för genre: science fiction, fantasy, skräck och action egentligen i alla former. På 80-talet gav jag ju ut rollspel, "Drakar och demoner", böcker, serietidningar - och Conan-böcker! Sen på 90-talet gled jag in på att producera mer datorspel och även lite film borta i Hollywood men inte förrän nu då vi köpte Conan så bestämde vi oss för att flytta bolaget till Los Angeles för att realisera kraften och få till den här filmen så jag har väl alltid hållit på med den här typen.
Hur har resan från grundare av spelföretag till producent av en Hollywood-film gått?
Det är ju en enorm resa även om man blir ju äldre. Man måste ju utvecklas, jag tror att en sten som inte rullar får mossa på sig. I hela mitt liv så har jag gått från media till media till media och tagit med mig de kunskaper jag haft, anpassat mig och även använt dem kunskaperna i nästa form så jag har haft en enorm fördel som producent på den här filmen som framför allt då min bakgrund inom spel, då man ska få till hela den här världen kring Conan, att det inte bara är en karaktär utan det ska kännas att det finns ett djup i den här världen då, att det finns något utanför filmen som gör att när man går ur salongen vill veta mer.
Det är ju klart att det är en enorm utmaning att sitta och jobba i Hollywood där folk är väldigt duktiga och professionella, man får ibland hålla i sig lite och tänka. Men det gäller bara att tro på sig själv, jobba hårt, och inte vara rädd för de här utmaningarna utan bara kasta sig in i dem och lösa problemet för mycket av att producera film är egentligen att lösa problem hela tiden och det är väldigt liknande den rollen man har som entreprenör, vad man än jobbar med om du så är tidningsförläggare eller bilverkstadsägare så måste du hela tiden tänka på både det kreativa och affärmässigt, det är liksom tillverkande. Och så är ju också ordet producent, det är ju att tillverka. Så det gäller ju att producera, att prestera och tillverka.
Vad har de största utmaningarna varit för att få iland detta stora projekt?
Största utmaningen för oss var att få grönt ljus för produktion. Och det betyder att allting ska klaffa. Finansieringen ska finnas inne, distributionen, stjärnor, manus, allting. Och det beslutet hade vi faktiskt inte förrän kamerorna började rulla i Bulgarien i början på våren 2010. Då visste vi att nu blir filmen gjord. Så fram till dess var det ett baxande från att det bara var en idé i mitt huvud, "Vi köper Conan och så gör vi en film, och sen spel och kringprodukter till det här". Så den största utmaningen var då att få det här s.k. "green light". Och det finns egentligen inget svar på vad som gjorde det utan de här filmerna baxas liksom fram, till slut är det hundratals människor som baxar fram den här stenen till "nu kör vi".
Hur mycket har du varit inblandad i filmprojektet? Har du besökt filminspelningarna mycket?
Jag har varit på inspelningen i princip hela tiden. Jag har varit väldigt inblandad, vi har varit tre huvudproducenter kan man säga. Jag har ju varit huvudproducent för Paradox räkning, det är ett av produktionsbolagen. Sen har det varit en från Millenium och en från Lionsgate. Som du förstår så är det ju en ofantlig apparat, sen finns det då ytterligare en hord linjeproducenter, unit production managers som håller i det dagliga, ser till att folk är på inspelningsplatser, det har inte jag alls varit inblandad i. Min roll har varit att jobba med den kreativa sidan, jobba manus, rollbesättning, regissör, produktionsdesign, kostymer, visuella effekter och post-production. Som en av tre huvudproducenter se till att den håller de visioner som vi, på Paradox, har satt upp för karaktären. Så de senaste fyra åren har det varit en stor del av min vardag att jobba med det här projektet
Hur mycket har ni baserat på serietidningarna och Robert E. Howards originalkaraktär, och hur mycket har ni hittat på själva?
Ganska mycket har vi hittat på själva för att den här karaktären är ju en antihjälte och Howard beskriver inte så mycket av hans bakgrund utan bara korta äventyrsberättelser. Och vi gjorde den bedömningen att publiken som finns idag, för att få så många miljoner besökare som vi behöver för att kunna göra en storfilm, så behöver vi berätta var den här karaktären kommer ifrån så det har vi då själva fått skapa. Det viktiga för oss var att få till känslan, att det ska kännas som en förhistorisk verklighet då och att vi fick till karaktären Conan som Robert E. Howard skrev honom som, inte som en stor muskelklump utan snarare som en väldigt intelligent panter eller kattdjur. En explosionsfaktor där han kan få från i princip skratta och dricka öl på en taverna till att bli en one-man-army. Och det har krävt väldigt mycket arbete att få till det där för vi har inte kunnat anpassa en enda historia utan valt att ta stycken från de olika berättelserna.
Har ni sett tillbaka på de gamla filmerna, för inspiration eller för att göra något helt annat?
Nej, försökte göra något annat. Jag kommer ihåg när jag såg den där första filmen från 1982 och jag tyckte det var en jättebra film. Och den är fortfarande klassisk film på sitt sätt. Men vi valde att gå ifrån dem och sa "vi tittar inte på dem", och gör en helt ny tappning. Även Jason då, han hade inte sett filmerna när han var liten, ja han var väl två år då, jag tror han är född 1980. Han hade inte sett dem och valde att inte se dem förrän efter, han har sett dem nu, men han valde att inte se dem innan inspelningen.
Var det ett medvetet val att rollsätta ett mindre känt namn som Conan?
Det var en av våra kriterier på Paradox att vi ville inte ha någon, känd etablerad skådis för vi ville att man skulle komma in i den här världen snabbt utan att man lägger någon tyngd på "vem är det jag ser på kameran?". Precis som Arnold var okänd när han gjorde första Conan så ville vi att Conan ska vara stjärnan. Och sen måste vi hitta någon som passar den rollen och det var inte lätt kan jag säga, vi letade i hela världen i tre månader. Vi gjorde auditions på 150-200 killar innan vi hittade Jason och då hade ju han precis kommit ur "Stargate: Atlantis" men han började inte "Game of Thrones" förrän efter han gjorde Conan. Jag tror han kommer bli stor och jättebra, han har verkligen stjärnstatus och är verkligen en cool skådis.
Vad är de framtida planerna för Conan? Uppföljare?
Absolut. Tanken är ju då att den här filmen, om den går bra, så har vi som målsättning att göra en film vartannat år och berätta olika historier ur Conans liv. Han har ju varit tjuv, pirat, krigare och kung. Det finns så mycket berättelser att hämta, precis som om man ska ta någon liknelse, kanske James Bond. Sen självklart då alla de här kringprodukterna. Vi jobbar mycket med datorspel och MMO-spel, Fancon jobbar vi mycket med, serietidningar. Målgruppen idag, gillar man Conan så kanske man inte nöjer sig med att gå och sen en film vartannat år utan vill ha bra underhållning mellan varven också, typ då spel exempelvis. Men målsättningen nu är ju att liksom Spindelmannen ha etablerat en karaktär på världsbasis som det hela tiden kommer underhållning kring.
På fredag är det äntligen biopremiär för Conan. Vad har du för förväntningar och hur tror du att filmen kommer att tas emot?
Svårt att säga, det är lite nervöst faktiskt. Jag har ju levt med det här projektet och karaktären så många år nu så det är svårt att ha distans till det. Jag kan ju säga det att den domen är för åskådarna men jag kan i alla fall säga att jag är nöjd. Jag tycker att vi har fått till det som vi satte från början, att vi vill ha en bra actionfilm, den ska vara barnförbjuden. Jag tycker att det varit lite urvattnat sista tiden, för när jag växte upp så var alla de här actionfilmerna barnförbjudna, "Terminator", "Robocop", "Total Recall", "Conan"... Men så är det inte längre, nu ska allt vara lite snällt och barnanpassat. Och vi sa från början att vi tycker inte Conan är det för det är sexiga tjejer, sprit, slagsmål, halshuggningar. Så därför sa vi från början att det här är ju en hård film men samtidigt att det finns en sida av Conan som man förstår och tycker om som karaktär, han är ingen punisher utan han är ju verkligen bara Conan barbaren. Så ena sekunden kan han hugga huvudet av någon, nästa sekund så är han ute på baren med kompisarna. Så jag har stora förhoppningar, självklart. Men jag vågar inte säga någonting, jag har ingen aning men jag skulle nog själv gå och tycka den var ganska bra om jag var och såg den. Och jag har sett den rätt många gånger, kan jag säga...
Det är ju väldigt uppskattat i alla fall att ni inte kompromissat med våldet och gjort den barntillåten.
Nej, då blir det ju fel. På en sådan här film. Det går inte liksom.
Det tar udden av det.
Ja, då blir det "Scorpion King".
Nej, och det vill man ju inte.
Näe, eller om man är 12-13 vill man väl se den, det är också bra äventyrsfilm men inte "Conan barbaren".
Du har också producerat "Let Me In" som också är rätt våldsam. Har du någon fascination för filmvåld? Kan du tänka dig göra något mer lättsamt i framtiden?
Lättsamt och lättsamt... Det är svårt att göra komedi även om jag tycker om att titta på det så är det nog den svåraste genren. Jag gillar ju genre. Jag gillar skräckfilm, jag gillar våldsinslag i film. Filmvåld för mig är avkoppling. Det är annorlunda om jag tittar på TV-nyheterna och vad som händer i världen, då blir man bara olycklig. För mig finns det en stor skillnad från avkopplande actionfilmer. Jag tycker om sådana filmer helt enkelt. Jag gillar att jobba med någon typ av design, action, koreografi eller visuell stil. Det ska vara någonting som gör att filmen har en attraktion för att jag ska vilja jobba med den. Men i grunden så kommer det nog bara vara min egen filmsmak.
Om jag tycker om ett manus och tycker det verkar kul, då kan jag engagera mig ju mer jag tycker om det. Just i fallet Conan så var det nog för min del den här fantasyvärlden, det som kallas för "swords and sandals", som känns väldigt coolt och modernt faktiskt. Vi har ju sett alla "Sagan om ringen" och "Harry Potter", det är high fantasy och lite gulligare med hober och dvärgar, osv. Jag har ju jobbat hela mitt liv med rollspel, "Drakar och demoner" och alla de där grejerna och jag kan de här världarna ganska mycket. Just Conans värld känns väldigt fräsch och faktiskt väldigt lik George A. Martins "Game of Thrones" som också är det här realistiska men även eskapism. Och för mig är det film ska vara, eskapism.
Det är därför jag också är väldigt nöjd att vi fick till en bra 3D-version även om många säkert vill och kan se den i 2D men det var väldigt viktigt för oss att få till bioupplevelsen för om bio ska överleva nu när alla har sådan där bra hemmabioutrustning då måste filmindustrin se till att leverera något som är en större och bättre upplevelse på bio och då ingår tycker jag aktiv 3D och sådant. Så branschen måste jobba på att leverera sådant som höjer bioupplevelsen och det är viktigt. Personligen så tycker att jag det är kul att gå på bio men det är svårt att dras till bion för man sitter gärna hemma i soffan och pluggar in blue-rayen. Så det är ju också något som driver en, att det är en utmaning. Så det här blev ett sorts möte mellan olika ambitioner hos mig, både tekniska, kreativa och intressemässiga. Så det var ett kul projekt.
