Musik-biopics är heta nu. Alla från Elvis Presley till Amy Winehouse ska ha en. Här i Sverige har vi fått hänga med både Monica Zetterlund och Cornelis Wreeswijk genom karriärens toppar och dalar.
Nu har turen kommit till Per Gessle, som drog ihop fyra andra unga musiktokiga grabbar och bildade Gyllene Tider - bandet som tog Sverige med storm i början av 80-talet. Titeln på deras allra största sommarplåga blev också titeln på filmen, "Sommartider", som berättar den "nästan sanna" historien om hitmaskinen från Halmstad.
Bakom micken hittar vi bland andra Valdemar Wahlbeck, i huvudrollen som den unge drömmaren Per. MovieZine träffade honom tillsammans med Ville Löfgren, som spelar Mats "MP" Persson som också bidrog till att skriva musikhistoria för mer än 40 år sedan.
Ni var inte ens födda när Gyllene Tider var som störst. Vad har ni för relation till bandet och deras musik sen tidigare?
Ville: Man hade ju hört de största hitsen som "Sommartider" och "Flickorna på TV2". Men jag hade ingen aning om den stora låtskatten de faktiskt står för. Det är många fantastiska låtar. Speciellt nu när man nördat in sig lite så uppskattar man det på ett helt annat sätt.
Valdemar: Ja, jag håller verkligen med dig. Jag tror man gör en tabbe i och med Spotify, att man bara lyssnar på hitsen av ett band. När man gör det så missar man så jäkla mycket bra musik. När jag har börjat lyssna mer på Gyllene Tider och låtarna jag aldrig hört, har jag fått en annan förståelse för både band och plattor - betydelsen av ett bra album.
Och ni hade inte direkt skådespelat innan?
Ville: Jag gick musikinriktning på gymnasiet där jag spelade i ett par musikaler, men det här är min första roll i en film.
Valdemar: Jag var tolv när jag började på Kulturskolan i Halmstad. Jag har hållit på med olika pjäser på amatörnivå, sen sjöng jag i kör. På gymnasiet skrev vi och spelade in egna filmer. Sen fick jag bil, och då blev det på riktigt! Då kunde man åka till olika locations med sitt team och sin kamerautrustning, det var jättekul. Nu går jag på Balettakademien i Göteborg för att bli musikalartist. Så det började som en hobby för mig, och sen får man ett sånt här jobb.
Så hur hamnade ni här, i sommarens stora svenska film?
Ville: Det var genom skolan jag gick på. Castingbolaget hade fått nys om att man pratar ganska likt Hamlstadsdialekt i Karlshamn där jag kommer ifrån. Så en dag hängde det en annons i skolan om att de sökte skådespelare till en film om Gyllene Tider. Jag trodde aldrig att det skulle gå bra. Men det gjorde det, och jag är otroligt tacksam och stolt över den här möjligheten.
Valdemar: Jag gick på öppen casting i Halmstad. Sen var det ett år av olika casting-processer, och man fick åka upp till Stockholm och träffa de andra... Det var helt galet. Och efter ett år - "du får rollen!" Det var kul faktiskt.
Valdemar spelar en ung Per Gessle i "Sommartider". Foto: Nordisk Film
Valdemar, du drar ju det tunga lasset i filmen. Du spelar huvudpersonen och den som flest känner till. Hur var det för dig? Och hur var det att träffa Per Gessle för första gången?
Valdemar: Det var lite nervigt. Jag träffade honom första gången på Hotell Tylösand tillsammans med Per, regissören, och vår fotograf. Nu ska man träffa kungen i Halmstad, det var lite speciellt! Han är en rockstar. Men när man träffat honom några gånger märker man att han är en vanlig Halmstadssnubbe liksom, han har Halmstadshumor och tycker om Halmstad. Jag är själv från Halmstad så det är kul.
Kom han med några tips om hur du skulle spela honom?
Valdemar: Jag frågade honom, "har du några idéer, hur vill du att jag ska gestalta dig?" Han sa, "det kommer bli bra, gör din grej så kommer det att lösa sig". Det tipset har jag följt.
Och du, Ville, har du också fått träffa MP som du spelar?
Ville: Ja, absolut. En otroligt trevlig man. Vi har mest snackat musik och så. Jag vågade inte riktigt fråga om tips och så. Vi snackade mest musikprylar, det är ju det han brinner för mest. Han är en musiknörd. En prylnörd. Det kan jag känna igen mig i.
Regissören Per Simonsson ville berätta Gyllene Tiders historia som en feelgood-film.
Vad har varit den största utmaningen för er? Ni sjunger, spelar instrument och står framför en filmkamera för första gången. Vad var det svåraste?
Ville: Musiken har jag inte haft några större problem med. Men just det praktiska, när man kommer till en filminspelning för första gången och vet inte riktigt var man ska gå eller vem man ska fråga. Det var mest det jag tyckte var krångligt. Att hålla reda på allt.
Valdemar: Utmaningen? Det var nog att det var en så stor roll. Det trodde jag inte (skratt). Jag visste ju att det var Per Gessle och att det var huvudrollen, men det var väldigt mycket förberedelse. Allt från att man skulle slita lite på ett par skor till att man skulle sjunga som Gessle, lära sig repliker i ett tjockt häfte... Det var väldigt mycket jobb, även om det har varit otroligt kul. Jag gick runt med cowboyboots i ett halvår.
Och du sjunger alla låtar själv?
Valdemar: Ja, det är jag som sjunger i filmen. Det tog många timmar att få till rösten. Det var en väldigt kul resa i att försöka hitta hans röst. Det är en slags 70-talsrock... en lite sexig röst med rasp och nära micken och mycket känsla... En ung och nästan naiv röst. Iallafall i slutet av 70-talet. Sen har hans röst utvecklats. Men då var det en röst med ett jäkla driv och en vilja som är helt galen.
Sommartier hej hej! Valdemar Wahlbeck, Ville Löfgren och resten av grabbarna går och fiskar, och tar en tyst minut.
Alla ni fem har en härlig energi i filmen! Ni känns verkligen som ett band, samspelet är klockrent och trovärdigt. Hur hittade ni den här personkemin?
Ville: Den kom nästan direkt. Vi klickade väldigt bra. Vi övade en del under förproduktionen, för att få in den här bandkänslan och jargongen mellan polare. Nu känner jag att vi är bra kompisar också i efterhand.
Valdemar: Det är bra casting! Det var tur, de har castat alla i Gyllene Tider så som de är. Grunden är densamma, det finns lite olika grunddrag som är lika, tycker jag.
"Sommartider" följer Gyllene Tider under arbetet med de tre första plattorna. Men finns det mer att berätta? Skulle ni komma tillbaka för en uppföljare?
Ville: Det är klart, de splittrades ju sen och allt. Men det är svårt för mig att säga, jag skådespelar bara.
Valdemar: Det hade varit kul att spela Per igen! Nu har man ju satt sig in i rollen. Det tunga arbetet är gjort. Nu kan man gå tillbaka och ta fram sina anteckningar om det skulle komma en till, så absolut.
Vad gör ni själva om fem år, tror ni? Lockar skådespeleriet mer, eller kanske musiken?
Ville: Jag är ju väldigt intresserad av musik just, gitarr och hårdrock. Jag hade gärna velat starta ett band och spela musik och sjunga.
Valdemar: Jag utbildar mig ju till skådis. Så det hoppas jag att jag kan jobba med och försörja mig på. Men man vet ju aldrig, konkurrensen är hård. Det finns jättemycket bra svenska skådisar, man får se hur det går. Men det har alltid varit en dröm för mig att bli skådespelare.
Nu har ni fått en riktig utbildning i deras musik. Hur skulle ni beskriva Gyllene Tider och vad som fick deras låtar att bli så stora?
Valdemar: För det första är det väldigt bra musik. Sen tror jag att det är ett väldigt bra band. Ser man dem på Youtube är det ett jäkla ös och drag. Sen är de bandet från Halmstad, de är lite lantisar och jag tror att folk uppskattar något som är så annorlunda. De stack ut med sina kläder, sin stil och sin musik. Och som jag fattar det var det just att Per Gessle och Gyllene Tider tyckte om den musiken de spelade. Den skilde sig från dåtiden. Då var det mycket progg, men de körde lite mer kommersiellt.
- Och de är snälla killar. Jag tror folk gillar det. De är schyssta och genuina och har bra låtar. Det har varit jättekul att få spela en sådan roll, som inte är så himla tuff hela tiden. De vill vara tuffa, men det går inte, haha. Det tycker jag om med dem.
Favoritlåten av Gyllene Tider?
Ville: Jag gillar deras lite mer rockiga låtar, som "Marie i växeln" och "(Dansar inte lika bra som) Sjömän"... "Ska vi älska så ska vi älska till Buddy Holly". De lite ösigare, med långa gitarrsolon.
Sköna statister och skön musik i "Sommartider".
Vad bär ni med er som det roligaste minnet från inspelningen?
Valdemar: Konsertscenerna.
Ville: Vi spelade in flera live-spelningar, med 200 statister som skrek halsen av sig.
Valdemar: Vilka statister alltså! På alla spelningar vi haft har det varit fantastiska statister. Speciellt på Liseberg och på Annexet i Stockholm. Shit, de gav allt. Då känner man sig som en rockstar.
Till sist, vad ser ni helst själva när ni går på bio?
Ville: Det är lite blandat. Filmerna jag kollade på när jag var liten kan jag se om hur många gånger som helst, som "Star Wars" och tecknade Disneyfilmer. Men också "Inglourious Basterds" och sånt. Det finns mycket bra film.
Valdemar: Det är precis som med låtar. Vad är jag sugen på just idag? Det är väldigt underhållande att se en "Iron Man" eller "Avatar" med coola effekter och världar. Men i och med filmskolan har jag sett många klassiker. "Det sjunde inseglet" är sjukt nog en film jag tycker mycket om, jag fattar inte varför, men jag har sett den 4-5 gånger.
- En av mina absoluta favoritfilmer är "Det stora blå". Jag vet inte varför. Den är liksom lite andlig på något vis. Har man inte sett den så rekommenderar jag den starkt.
