För bara några veckor sedan utsåg våra läsare här på MovieZine "Gåsmamman" till årets bästa svenska tv-serie, i MovieZine Awards 2017.
Eftersom den tredje säsongen enligt alla inblandade sägs vara den omtyckta tv-seriens sista - ville vi givetvis ta ett snack med Alexandra "Gåsmamman" Rapaport i egen hög person. För inte nog med att hon spelar huvudrollen (Sonja Ek), hon är även en av tv-seriens medproducenter - om någon vet vad som gäller borde det med andra ord rimligtvis vara hon.
Den här intervjun släpps direkt efter att det sista "Gåsmamman"-avsnittet har sänts i Kanal 5 (det sändes även under hösten 2017 på C More), vi kommer därför prata helt fritt om avslutningen. Om du har tänkt se finalavsnittet i efterhand på Dplay - anse dig med andra ord spoilervarnad!
Stillbildsfotograf: Johan Paulin / Kanal 5 (för samtliga "Gåsmamman"-bilder nedan)
Först av allt måste jag givetvis gratulera dig till Kristallen-vinsten; grattis!
- Tack så mycket - jag blev verkligen skitglad!
Inte nog med det, "Gåsmamman" plockade även hem en vinst i kategorin "Bästa svenska tv-serie" under MovieZine Awards 2017 - där våra läsare röstar fram sina favoriter.
- Det är så fantastiskt - jag är verkligen så glad för det! Stort tack till era läsare! Det betyder väldigt mycket för oss att vi har lyckats nå ut till så många.
När vi lägger ut den här intervjun så har det allra sista "Gåsmamman"-avsnittet precis sänts i Kanal 5. Min första riktiga fråga till dig är därför den jag tror att de allra flesta hemma i tv-sofforna nu sitter och funderar på; Är det verkligen helt slut - eller kan vi fortfarande drömma om en fortsättning för Sonja?
- Ja, men drömma kan man väl alltid? Det är många stora aktörer som ska vara med och tycka och bestämma - men det vi märker av nu är ett väldigt starkt publiktryck. Så hoppas kan man alltid göra!
Det kan såklart också vara en bra idé att sluta när man är på topp, vilket ni onekligen gör med den tredje säsongen.
- Ja, det gör vi - men samtidigt vet man aldrig när toppen är nådd heller.
Den sista scenen fungerar både som ett poetiskt slut för hela serien, där Sonja i så fall lämnar världen på samma sätt som hon tvingades bli "Gåsmamman" - efter att Fredrik sköts utanför deras hus i det första avsnittet. Samtidigt lämnar slutet också allt öppet, om ni skulle bli sugna på att fortsätta med "Gåsmamman" framöver.
- Ja, man kan definitivt tolka det på olika sätt. Det var lite så vi hade tänkt det också - med ett öppet slut.
Vi får med andra ord se vad framtiden har att erbjuda. Det låter i alla fall inte som att en fortsättning är helt omöjlig - med tanke på hur populär serien är. Vad tror du det beror på?
- Åh, vad svårt. Det skulle jag nästan vilja bolla tillbaka till dig och era läsare - vad är det ni gillar mest med den? Men jag kan tänka mig att det är en kombination av det vardagliga, som alla kan känna igen sig i, kombinerat med spänningen och det konstanta trycket som hela tiden leder handlingen framåt.
Om jag försöker svara som tittare på din motfråga - så känns "Gåsmamman" för mig som en av de minst svenska tv-serierna. Diskbänksrealismen är bortsprängd till förmån för överdriven spänning, men räddas av några grymma skådespelare som lyckas sälja allt som händer på skärmen. Trots att det som händer många gånger nästan är skrattretande, sitter jag ändå som på nålar ända fram tills avsnittet tar slut.
- Det kan jag hålla med om, vi har hittat en lite egen ton som verkar fungera för oss - att det finns nära till skratt fast det som visas i bild ofta är tragiskt. Det är inte det förväntade man får se hela tiden. Sen har varje säsong haft en lite egen karaktär också, där den första var lite långsam men när vi nu är framme vid den tredje - har det blivit väldigt brant och mörkt mycket snabbare.
Minst sagt. Framförallt nu under finalavsnittet! Det skulle inte förvåna mig om "rysk roulette"-scenerna leder till en ytterligare nominering för din del. Det var riktigt starkt att titta på!
- Tveksamt, jag hoppas såklart att du har rätt. Men det där är verkligen bara politik. Jag blev fantastiskt glad över nomineringen och vinsten nu senast - men i år kommer väl ändå allt att gå till SVT och "Vår tid är nu"?
De lär helt klart knipa många av nomineringarna, men inte nödvändigtvis lika många vinster. På tal om politik. Du har tidigare både pratat och skrivit om problemen med jämställdhet i branschen. "Gåsmamman" verkar däremot vara en produktion som går mot strömmen här. Vad har "Gåsmamman" betytt för dig?
- Den har betytt jättemycket för mig! Inte bara för att det är en stark kvinnoroll, som är över 30 år och trebarnsmamma, men också för att jag fått vara med som medproducent. Att jag har fått ha en beslutsfattande roll på ett annat sätt än tidigare i min skådespelarkarriär. För det tycker jag också att #tystnadtagning och #metoo handlar mycket om. Här i Sverige har vi nu tack och lov [äntligen] tv-serier som; "Jordskott", "Bron", "Gåsmamman", "Vår tid är nu" och "Innan vi dör" - dramaserier som ändå börjar lyfta fram kvinnor på ett annat sätt än tidigare. Det tycker jag är helt fantastiskt. Men det är fortfarande ganska nytt.
Magnus Knepper och Marie Richardson i SVT:s "Innan vi dör".
- Tidigare var det bara åt grabbarna i "Beck" och "Wallander" eller möjligtvis till "Tusenbröder", som visserligen var fantastisk, som alla intressanta ledarroller skrevs för. Nu har det äntligen börjat lossna här Sverige. Jag älskar att Marie Richardson får en grym roll i "Innan vi dör" - istället för att den hade skrivits för någon under 30 år, och att jag får spela en trebarnsmamma i "Gåsmamman".
- Skillnaden för mig med "Gåsmamman" är att jag även har fått vara med på business-sidan, fått prägla serien genom olika beslut som jag varit med och fattat. Få komma med mitt kunnande, jag har ändå varit i den här branschen i 20 år, och min erfarenhet som självklart sträcker sig längre än till att bara stå framför kameran och göra min grej. Det jag tycker att vi har en lång väg kvar att arbeta mot är just det, att få in fler kvinnor i beslutsfattande roller så våra historier får och kan berättas.
Nu när "Gåsmamman" är över [fortsätter dock att drömma] - vad kan vi se dig i framöver?
- En norsk tv-serie, på TV2, som heter "Kielergata" ("Kieler Street") som är en riktigt speciell liten dramathriller. Sedan dyker jag upp i en mindre roll i "Springfloden" och i "Morden i Sandhamn". Men just nu är jag på Dramaten - vi går upp med en Norén-pjäs som heter "Höst och vinter" den 23 februari!
Kul! Hur känns det att hoppa mellan att stå på scen och att stå framför kameran?
- Alltid när jag filmar så tänker jag att "nu ska jag tillbaka till slitet" - teatern är verkligen ett sådant jäkla slit, ett riktigt hästjobb. Där får man verkligen pröva sina kunskaper i yrket. Nästan vem som helst kan med lite hjälp och bra klippning, framstå som bra framöver en kamera - men på teatern bär du dig själv på ett helt annat sätt. Det är väldigt nyttigt. På teatern lyckas jag också, du får ursäkta om det här låter pretto, men där lyckas jag hitta nya rum i mig själv. Jag får dra karaktärerna längre på scen och hittar nya människor i mig.
Livia Millhagen, Ingela Olsson, Hans Klinga och Alexandra Rapaport i "Höst och vinter".
- Sedan att vi får den här direktkontakten också. Vi är väldigt medvetna om alla er som sitter där, vi kommunicerar med er i publiken hela tiden. Vi hör varenda litet fniss, när någon sitter och skruvar på sig eller har somnat på första raden - vilket händer. Det är att interagera med sin publik på ett helt annat sätt än på film och tv, även fast jag kan tänka mig att människorna i publiken inte är medvetna om hur mycket de syns för oss på scen. Jag älskar att jag får göra båda delar - och tror att jag blir bättre av att göra det.
Om "Gåsmamman"-abstinensen redan hunnit infinna sig sedan finalavsnittet sändes, finns nu samtliga avsnitt (säsong 1-3) att ta del av hos Dplay - för den som vill se om allt igen.
Vad tror du - hur lång tid dröjer det innan "Gåsmamman"-gänget bestämmer sig för att göra en fjärde säsong trots allt? Kommentera gärna nedan!
