Det hände över en natt för William Ringström, som gick från att vara en anonym pojk till att bli Sune med hela svenska folket. Utan några tidigare erfarenheter av skådespeleri fick han huvudrollen i tre enormt populära familjefilmer, baserade på karaktärerna i Anders Jacobssons och Sören Olssons böcker.
Idag, 14 år gammal, tror han att han är för gammal för att fortsätta med rollen. Men vi har nog inte sett det sista av William än, som bara fått mersmak för att stå framför kameran.
Hur känns det nu med den tredje filmen på väg ut?
- Jättekul, tycker jag. Det känns som att vi kan ta ut svängarna. Man har blivit lite mer varm i kläderna. Det här var nog den roligaste att spela in. Men samtidigt lite tråkigt att det är sista filmen, det var nog det tråkigaste.
Det är klart att "Sune i fjällen" blir den sista?
- Ja, jag blir lite för gammal nu. Alla blir egentligen lite för gamla, förutom de vuxna då. Nu har vi gjort tre filmer och de kommer stå sig ett tag. Då blir det lite exklusivt när det bara finns tre och inte sju stycken. Det skulle vara kul att göra fler filmer för den skull, men det kanske blir någonting annat.
Har de tre filminspelningarna skilt sig åt?
- Det har varit ganska så lika. Vi har varit i stort sett samma team. Enda skillnaden var miljöerna. Och i sista filmen har vi en ny regissör, men han var med i andra filmen som regiassistent. Det gjorde att vi redan kände varandra, vilket var skönt.
Är det någon skillnad i hur Gustaf Åkerblom regisserar jämfört med Hannes Holm tidigare?
- Det är ganska likt. Gustaf har själv skådespelat som barn, så han förstår hur barn fungerar. Att man kan inte pressa ett barn jättehårt, framför allt de yngre som Håkan och Pär Päron.
Du har fått resa mycket.
- Ja, det har varit jättekul! Det är verkligen ett plus i kanten, att man får se nya ställen.
Har ni fått tillfälle att bara semestra?
- Absolut, på helgerna när vi inte spelar in någonting. Det finns några undantag, till exempel i andra filmen åkte vi till Venedig och spelade in lite. Men annars är vi lediga på helgerna, då har man fått njuta lite och semestra där man är.
Och åka skidor?
- Tyvärr så fick vi inte åka skidor. Det var lite surt. Vi trodde vi kunde skippa skidsemestern i år för att nu skulle vi få åka så mycket skidor vi ville. Men nä. Jag fick åka skidor i ett par timmar, första dagen. Men så började folk skada sig, och de sa att "Tyvärr, ni får inte åka mer". Det skapar ett stort glapp i inspelningen om folk skulle skada sig. Så det var lite jobbigt, men det fanns andra saker att göra.
Hur mycket kände du till om Sune innan?
- Jag kände till honom ganska bra. Jag hade läst de flesta böckerna. Det var de enda böckerna jag läste när jag var mindre, jag tycker egentligen inte om att läsa. Men just Sune-böckerna är lättlästa och jag hade läst de allra flesta när jag gick in i projektet. Så det känns konstigt att jag är Sune nu. Konstigt men otroligt kul.
Det är en karaktär som funnits i böcker och tidigare filmer. Har du ändå fått forma honom själv?
- Det tycker jag, verkligen. När vi gick in i första filmen så sa de till mig att jag inte skulle titta på första filmen, den som kom på 90-talet. Det var för att jag inte skulle bli som gamla Sune, utan kunna forma något nytt. Det var kul att man fick sätta en egen touch på det. Från böckerna tror jag att jag har lagt till lite mer känslor, framför allt i sista filmen. Han är nästan lite elak nu i sista filmen. Det är kul att man får ändra lite.
Har du fått se gamla "Sunes sommar" sen dess?
- Jo, efter att vi spelade in den första filmen så kollade jag på den med några kompisar. Den var väldigt bra! Det märks ju att det är samma film. Men varje film har ju sin egen touch, även de här filmerna som vi gjort nu skiljer sig åt.
Kommer du att fortsätta filma?
- Det hoppas jag verkligen. Det har varit så himla kul att göra den här resan, och det har väckt någonting inom mig, att jag vill hålla på med skådespeleri. Men jag måste nog koncentrera mig lite på skolan nu, för den tar rätt mycket stryk. Jag går i åttan nu, och sen ska jag antagligen välja en naturlinje, om det inte blir en teaterlinje.
Hade du spelat något innan du blev Sune?
- Nej, det är det som är så roligt. Jag hade inte spelat teater eller gjort någonting, egentligen. Sen så kommer jag in och får en huvudroll i en film…! Det känns fortfarande lite overkligt. De var runt på typ 100 skolor och satte upp lappar. Min kompis ville väldigt gärna provspela för den här filmen, och jag hade ingenting annat för mig. Så jag följde med och provspelade jag också. Då fick man ringa ett fejksamtal till vem man ville. Jag tror att det var väldigt mycket som passade just där och då. Jag tänkte inte så mycket på att jag skulle få rollen, och det gjorde att jag var väldigt avslappnad.
Blir du igenkänd mycket?
- Ja, det är en del som känner igen en. Det är jättekul. Det är ibland bara som det kan bli jobbigt om man vill vara för sig själv. Men det roliga överväger det tråkiga, long way.
Och du har massor med följare på Instagram.
- Haha, ja, det är jättekul. Jag ser mig själv kanske inte som en såhär, kändis eller vad man ska säga. Jag ser mig själv som en vanlig kille. Så jag vet inte hur andra ser på mig. Mina kompisar ser mig också som en vanlig kille. Det är jätteskönt, för då kan jag slappna av och vara mig själv. Då behöver jag inte vara Sune.
Vad ser du själv för filmer?
- Jag älskar actionfilmer! Undercover-poliser tycker jag är spännande. Annars tittar jag mycket på komedier också. På TV gillar jag "Family Guy och "Simpsons". Men favoritfilmen är nog "Olympus Has Fallen". Den tycker jag är jättebra.
"Sune i fjällen" har biopremiär fredagen 19 december.
Bilder: Calle Anderson & Nordisk Film
