MovieZines Erik Augustin Palm träffade nyligen Harrelson i Beverly Hills för ett snack om filmens budskap, anarkism, cannabis och annat i den Harrelsonska världsbilden.
Berätta lite om din roll i "Hunger Games" och vad du gjorde för att komma in i den.
- Jag spelar Haymitch Abernathy, som är mentor åt Katniss (Jennifer Lawrence) och Peeta (Josh Hutcherson) i Hungerspelen. Haymitch vann Hungerspelen för flera år sedan, vilket är skälet till att de valde min karaktär som mentor i filmen. Jag skulle vilja kunna påstå att jag genomgick ett rigoröst träningsprogram innan inspelningen, men mitt sätt att komma in i karaktären var att festa hårt (skratt). Det hjälpte faktiskt.
Det är ingen dålig frisyr han har, Haymitch.
- Nej, den är som tagen från min bror. Jag försökte att föreställa mig karaktärens utseende och sprang ungefär samtidigt på min bror. Jag önskar att jag hade ett foto på honom här. Det är precis så hans hår ser ut. Det är exakt samma färg och längd. Han är dessutom också lite lätt ovårdad, så det är helt och hållet hans stil.
Vad tycker du att filmen försöker säga? Det framstår som att den beskriver någon sorts extrem dokusåpa i ett samhälle som har spårat ur, där 1 procent förstör för de 99 andra procenten. Hyfsat verklighetsförankrat, eller hur?
- Om man tittar på var vi befinner oss som samhälle rent objektivt, så har vi på sätt och vis inte kommit särskilt långt ifrån gladiatordagarna. Det skulle helt klar kunna gå åt det håll som filmen skildrar. Vi är definitivt i en situation där vi har auktoritära regeringar och storföretag som kontrollerar de regeringarna. Så det finns många paralleller mellan Suzanne Collins roman och det här samhället.
Var Gary Ross tvungen att tona ned våldet? Boken är relativt våldsam och den här filmen - som ju är tänkt att bli en franchise - är riktad till tonåringar.
- Ja, den har åldersgränsen PG-13. Jag tycker dock inte att tonvikten ligger på våldet, det handlar mer om överlevnad som helhet. Och det finns definitivt många andra filmer ute nu som är betydligt mer våldsamma än den här.
Hade dina tonårsdöttrar någon inverkan på ditt val av den här rollen?
- Nej. Varken jag eller mina döttrar hade läst böckerna innan det stod klart att jag skulle samarbeta med Gary Ross. Jag tycker att han är en fantastisk filmskapare, så det utgjorde i sig självt min första entusiasm inför projektet. Sen läste jag boken och kände liksom "Åh, herregud". Efter bara ett par kapitel in så vill man inte lägga ner den, även om man har annat som man måste göra. Man ignorerar hellre de plikterna eftersom att man vill ta reda på vad som kommer att hända härnäst. Den är väldigt välskriven. Och när man har slutat läsa den första boken kan man inte bärga sig inför nästa bok i trilogin. Det är verkligen fängslande läsning. Nu har hela min familj läst böckerna, så vi är alla stora fans och hoppas att filmen kommer att fungera bra.
Din karaktär är med i alla tre böckerna. Hade du några tvivel inför att ta dig an en roll i vad som potentiellt kan bli lika stort som "Twilight"?
- Det är svårt att uttala sig om vad filmbolagscheferna har planerat. Jag vill bara att det här ska bli en så bra film som möjligt. Jag kan inte lägga tid på att tänka på nästa film eller om det kommer att bli en till film efter den. Faktum är att det är sällan som jag tycker att uppföljare är lika bra som originalet. Men jag vill inte hålla på att spekulera om det i det här fallet. Jag hoppas bara att filmen kommer att bli bra.
Har du någonsin varit en mentor till andra människor i ditt privatliv? Vad kännetecknar en bra mentor, i dina ögon?
- Jag tycker att jag är ett väldigt gott exempel för mina barn när det gäller vad man inte ska göra här i livet (skratt). Sen försöker jag att inte predika om till exempel kostvanor. Jag brukade alltid predika om det förr, eftersom att människor helt ärligt äter skit. Men folk ser den energi jag har, särskilt när jag jobbar, för att jag äter råkost. Efter lunch, när alla kommer tillbaka till filminspelningen, så tar det ett tag för dem att få tillbaka energin just för att deras matsmältningssystem får hantera maten de har ätit. Men när jag spelade in "Rampart" så började en efter en att följa mina matvanor och efter ett tag kom ett stort gäng över till min buss varje dag och åt riktigt nyttig råkost.
Du har stark integritet när det gäller till exempel miljöfrågor och kost. Gäller det också de roller du väljer. Vill du kunna stå för dem rent moraliskt?
- Alltså, jag tittar nog mer på själva berättelsen. Både i "Rampart" och i "Hunger Games" spelar jag en kille som är alkoholist. Jag försöker att inte döma de karaktärer jag spelar och har aldrig någonsin haft lust att spela hjälten i en film, även om jag har erbjudits sådana roller. Jag dras alltid till mer problematiska roller, som till exempel i "Natural Born Killers", "Larry Flynt" eller "Rampart", där personen i fråga är lite mer av en antihjälte, med mer betoning på anti än vad som kanske är nödvändigt.
Varför tror du att du dras till sådana roller?
- För att de är mer realistiska. Människor är sällan bara genomhyggliga. Nyligen läste jag G. I. Gurdijeffs bok "Meetings with Remarkable Men". I den talar han om en rysk filosof, som säger att man måste bli bekväm med både lammet och vargen inom sig. Man skulle kunna säga att vi alla har en ängel och en djävul inom oss. Sedan har vissa av oss mer av den ena än av den andra, men de finns alltid där. Därför tycker jag att det är mer realistisk och intressant att spela en komplex person än att spela en totalt fläckfri person.
Det kan relateras till nästa fråga; I flera av dina filmer har våld stått i centrum och våld har även spelat en stor roll i din familjehistoria (Harrelsons pappa var yrkesmördare). Hur ser du på våld, både som skådespelare och privatperson?
- Det är alltid något som jag försöker att undvika. Men å andra sidan vill jag att folk ska visa respekt och tvekar inte att göra en markering om någon konfronterar mig.
Ett tema i "Hunger Games" är överstatlig kontroll. Det är något man hör mycket om i USA, i synnerhet från Tea Party-aktivister. Vad är din position i frågan?
- Jag är anarkist.
Vad betyder det idag, enligt dig? Sympatiserar du till exempel med Occupy Wall Street-rörelsen?
- Jag tycker att de är en lösning på spåren gällande många problem, eftersom jag anser att vårt samhälle styrs av Wall Street i mycket större utsträckning än av politiker. Det känns som att människor faktiskt börjar inse vad som pågår.
"Hunger Games" är designad för att bli en blockbuster. Varför har du sällan gjort sådana gigantiska filmer?
- Det är inte jag som har undvikit blockbusters, utan snarare de som har undvikit mig.
Men är det något du skulle vilja göra i större utsträckning?
- Jag vill bara att filmer jag är med i ska bli så pass framgångsrika att jag kan fortsätta med det här jobbet. Jag känner inget särskilt behov av att vara med i blockbusters, men det är bra när filmer drar in lite pengar så att man kan fortsätta med sin grej.
Vad krävdes av Haymitch för att vinna Hungerspelen?
- Att ha en väldigt stark överlevnadsförmåga.
Är du själv väldigt tävlingsinriktad?
- Ja, det har jag alltid varit. Min favorit när det gäller lagsport är nog är fotboll, men i största allmänhet är det förmodligen kitesurfning och snowboarding, av den enkla anledningen att de är väldigt spännande sporter. Jag är något av en adrenalinjunkie.
Du nämnde att du festade hårt för att komma in i din roll i "Hunger Games". Du är en stark supporter av ett annat njutningsmedel; cannabis. Hur ser du på den amerikanska regeringens nyligen strängare inställning gentemot medicinsk marijuana?
- Jag har utmålats som en förespråkare för cannabis, men det är jag inte. Jag förespråkar en straight edge-livsstil. Det är det allra bästa alternativet enligt mig. Det innebär inte att jag själv har levt eller någonsin kommer att leva så, men jag förespråkar frihet och jag tycker inte att det finns något fritt överhuvudtaget med USA. Man ska kunna göra precis vad man vill så länge det inte skadar andra eller deras ägodelar. Kommer USA någonsin att bli ett fritt land? Nej, motsatsen är alldeles för lönsam för regeringen.
Vad är din främsta drivkraft, rent yrkesmässigt?
- Jag blir motiverad när jag läser något och det är en fantastisk berättelse, som med "Hunger Games". I slutändan handlar det dock om regissören. I de flesta länder verkar man inse att det främst handlar om regissören. Men här, i USA, är det lite väl mycket fokus på vilka skådespelare som är med. Det är ungefär som att säga att en Rolls Royce är bra enbart på grund av det lilla ornamentet längst fram på motorhuven.
Blir det någon uppföljare till "Zombieland"?
- Jag vet faktiskt inte om den kommer att bli av. Om Ruben Fleischer bestämmer sig för att göra den så är det sannolikt att de kommer att ha med mig.
Man håller ju även på att utveckla "Zombieland" till en TV-serie. Skulle du vilja vara inblandad i det projektet?
- Ja, jag hörde det och nej, jag har gjort den rollen och har ingen lust att göra den igen varje vecka.
Din rollinsats i "Rampart" har hyllats. Är den typen av bekräftelse viktig för dig?
- Det är en väldigt bra film och jag vill att folk ska se den, men allt det där är mest ett kittlande av ens ego. Spelar det någon roll? Nej. Det gör det inte. Det som är viktigt är att folk ser filmen i fråga. Även "The Messenger" hyllades och jag fick en Oscarsnominering för min roll i den, men fick det folk att se filmen? Kanske. Oavsett så var det vad jag ville åstadkomma, att få folk att se filmen. Den är väldigt bra.
Behöver vi inte alla få våra egon kittlade ibland?
- Det verkar onekligen som att det är vad väldigt många strävar efter och jag är antagligen inte något undantag. Men det börjar bli farligt när det är det enda man vill uppnå. Det är inte en väg som jag vill vandra.
"Hunger Games" släpps på svenska biografer den 23 mars. "Rampart" kommer på DVD den 25 april.
