Afternoon Delight 2013

Rachel är en trettioplussare med man och barn. Hon är hemma medan han för det mesta jobbar. De har glidit ifrån varandra och trots Volvo, villa och hund känner sig Rachel inte tillfreds. En kväll går paret, på hennes initiativ, till en strippklubb. Tanken är att de ska finna glöden igen, men efter ett möte med strippan McKenna tänds istället något inom Rachel. Det ena leder till det andra och rätt vad det är har McKenna flyttat in hos familjen för att jobba som Nanny åt parets femårige son Logan. Fast frågan är om en strippa i huset är rätt medicin för att ge liv åt ett falnat förhållande?

"Afternoon Delight" är en film om relationer och personerna i dem. Den handlar om att försöka finna sig själv och sitt jag i en tillvaro av oss, när kartan för länge sedan blåst bort. Det är väldigt lätt att känna igen sig. Kanske inte i just det där med att hysa en strippa i gästrummet, men den extremt förbjudna känslan av missnöje - eftersom man ju faktiskt har det rätt bra, är (tror jag) rätt ofta förekommande framförallt hos kvinnor och mammor.

Filmen börjar när Rachel sitter hos sin självupptagna terapeut (härliga Jane Lynch) och uttrycker just detta. Vem är hon att klaga?

Och visst. Det skulle det vara enkelt att vifta bort karaktären som en egoistisk och bortskämd hemmamamma utan vett till tacksamhet, i en värld där så många, speciellt kvinnor, har det dåligt på riktigt.

Men Rachel är inte lycklig och hon erkänner det. Efter ett tag.

Utan att försöka lägga skulden på någon annan, vill hon bara hitta tillbaka till sig själv och sin borttappade glädje. Kanske är hennes metoder en aning okonventionella, dumdristiga rent av, men syftet är gott och på många sätt hedrande.

Det är väldigt uppfriskande med karaktärer som inte är rakt igenom älskvärda utan snarare mer som faktiskt folk är. Gnälliga, självcentrerade men därför också just mänskliga.

Kathryn Hahn som Rachel är suverän. Hon har perfekt timing i sina repliker och ett fantastiskt kroppsspråk som säger resten. Det är både modigt och fortfarande ganska ovanligt med kvinnor som vågar vara roliga med hela kroppen och Hahn är rolig. Men också övertygande i andra scener. Hela ensemblen håller hög klass och unga Juno Temple som den till synes sorglösa är McKenna är även hon förträfflig.

Filmen innehåller mycket social satir som är träffande och väldigt tankeväckande. "Afternoon Delight" känns lite som en något svårmodigare korsning mellan Judd Apatows "This is 40" och Lena Durhams "Girls". Ämnet är till viss del bekant från det första, medan den grövre tonen i dialogen kan kännas igen från flickorna på HBO.

Regissören Jill Solloway (producent och författare till bl. a "Six Feet Under" och "United States of Tara") har också skrivit det suveräna manuset. Och hon räds inte för att ta upp eller skämta om sådant som vanligtvis sällan når ytan. Det blir pinsamt och ordentligt jobbigt några gånger, men även om ett och annat erkännande, liksom någon replik skulle kunna filas på, faller ändå det mesta väl på sin plats.

Det här är ingen felfri film, fast annorlunda, sjukt rolig på sina ställen och till sist faktiskt upplyftande. Efter en något jäktad och väldigt dramatisk (och snyggt redigerad!) kulmen, som lämnar komedigenren helt, knyts kanske påsen mot slutet ihop aningen för lättsamt.

Men samtidigt vill jag nog inte ha det på något annat sätt och rent dramaturgiskt fungerar det också mycket bra just så.