Bamse och häxans dotter 2016

Lova är trött på att bo ensam och utfryst i skogen med sin mamma som är häxa. Hon letar sig till byns skola för att där få vänner, men det är inte så lätt att komma utifrån och har man aldrig haft vänner är det svårt att veta hur man gör. 

Samtidigt smider den illvillige och girige Krösus Sork planer på att spränga dammen för att komma åt guldet som ligger på botten. En sådan sprängning skulle innebära en översvämning av hela byn, så att alla dess invånare skulle bli tvungna att flytta. Detta är såklart inte ok med Bamse, som sätter hårt mot hårt för att rädda sitt samhälle. Av en slump råkar Krösus just då på den missförstådda och ensamma Lova och lovar henne vänskap mot lite hjälp.

Jag är ett Bamse-fan sedan barnsben och jag blir otroligt glad av att se världens starkaste björn fortfarande äga på bioduken. ”Bamse och häxans dotter” är en väldigt fin film för kanske i första hand de lite yngre barnen, som ännu inte indoktrinerats till att tro att animationer måste gå i hundra, ska ses med 3D-brillor och gärna handla om tusen olika saker samtidigt i närmare två timmar.

Denna saga är på sätt och vis precis tvärtom och sin ålderdomliga look till trots känns filmen väldigt fräsch bland mycket annat man ser idag. Den klockar dessutom på en timme, vilket låter kort för en biofilm men är alldeles lagom. Historien berättas metodiskt och väl och hinner innehålla både spänning, dramatik och en actionladdad klimax som till och med fick min stora pojke, snart åtta, att spänt resa sig upp från sin stol. 

Det är lite skön retro-feeling över filmen som ser lite ut som anspråkslös tecknad film såg ut förr, fast med en något modernare och stilrenare touch. Tempot är raskt med hela tiden en tydlig dramaturgisk riktning framåt och det känns trots kort speltid aldrig påskyndat. 

Personligen kan jag såklart min Bamse, men inte heller för nytillkomna unga åskådare är det svårt att hänga med, tack vare ett pedagogiskt och välskrivet manus och den trygga berättarrösten guidar oss vidare. Bamse har alltid varit subtilt politisk och fortsätter 2016 att vara det. Dock känns det hela kanske lite snällare, lite barnvänligare än det var då, fast med fullt av viktiga och vettiga värderingar att föra vidare till vår yngsta generation. 

”Bamse och häxans dotter” sticker ut bland andra barn- och familjefilmer och det enligt mig enbart på ett välkommet sätt. Det finns egentligen inte många överraskningar för en van biobesökare, humorn är obefintlig och handlingen väldigt enkel, men för de små barnen är detta ett otroligt bra alternativ, medan inte ens de äldre eller vi vuxna för den delen heller kommer finna den tråkig.