Beck - 58 minuter 2022
Synopsis
Alex Beijer ska vara med i morgon-tv där även entrepenören Tomas Tormalm ska medverka. Men mitt i direktsändning dyker en beväpnad man upp och hotar Tormalm och plötsligt är alla i tv-studion indragna i ett gisslandrama. För Beck-gruppen börjar nu en kamp mot klockan för att frita gisslan, där en av deras egna ingår. "Beck - 58 minuter" är den 45:e Beckfilmen.
Info
Originaltitel
Beck - 58 Minuter (Beck 45)
Digitalpremiär
18 februari 2022
Språk
Svenska
Land
Sverige
Distributör
C More
Längd
Skarpt krisläge i Alex Beijers personliga film
Berättarmönster bryts och paniken griper tag när den senaste "Beck"-filmen drar in oss i ett nervigt gisslandrama. Känslan från första säsongen möter nya överraskande grepp i perfekt kombination.
"58 minuter" stänger in dramat i en lokal till skillnad från vad vi är vana vid i Beck-serien. Det blir kvävande tätt. Platsen är en tv-studio. Vi kastas nästan omedelbart raka vägen in i ett nervigt gisslandrama där döden kan slå till inom en sekund. Beck-gruppens chef Alex Beijer (Jennie Silfverhjelm) är en i gisslan. Skådespelarna sätts på prov rejält som alltid är fallet när spelplatsen är så här begränsad. Att Silfverhjelm klarar trycket vet vi redan, men det mest imponerande är att övriga skådespelare känns enormt trovärdiga även de när tv-studion blir en teaterscen. Utanför huset jobbar Beck-gruppens övriga medlemmar intensivt med att få ut sin chef ur knipan och rädda livet på den livrädda gisslangruppen. Det är väldigt spännande även i den biten på stabilt Beck-sätt. Skådespelet från de vanliga aktörerna är solid kvalitet.
Här handlar det som troligen framgår av min beskrivning ovan mer om situationsdrama än en traditionell handling som ska föra filmen framåt. Trots det finns givetvis ett motiv till händelserna. Utredningen för att finna det leder Martin Beck (Peter Haber) trots att att han givetvis avråtts från att göra det av sin chef Klas Fredén som som alltid i serien spelas med bravur av Jonas Karlsson. Att Beck går emot chefen är ju närmast ett måste i de här filmerna. Jag tycker det är njutbar fan service med sådana återkommande inslag. Det känns klassisk snutfilm. Karaktären får dessutom en drivande roll i utredningsintrigen. Det här känns närapå som den första säsongen "Beck" med Haber innan allt det nya som förändrat serien kom in i bilden.
Manusets främsta styrka är att det är totalt oförutsägbart i sin händelseutveckling. Dessutom testar det nya berättargrepp på ett lyckat sätt. Så här långt in i serien är det välkommet med det här brytandet av invanda mönster. Den vanliga uppbyggnaden med ett fall som ska lösas via dunkla förhörsrum och polisarbete som för oss närmare en upplösning är inte centrum för filmen. Här ska en skarp krissituation lösas i realtid. Paniken byggs upp mot en final som känns trovärdig även om den tyvärr inte träffar lika emotionellt drabbade som det är uppenbart att intentionen var att den skulle.
De i fotot tjusiga glidningarna och panoreringarna över Stockholm som vi är vana vid i seriens senare filmer får stå tillbaka för naket realistiskt ljussatta miljöer inomhus större delen av filmen. Det ger skräcken rå intensitet på ett mycket effektivt sätt. Kameran fokuserar mycket på ansikten. Rädslan blir därmed plågsamt påtaglig. Klippningen är snabb och rapp. Musiken är närmast obefintlig så inget är vi vägen för realismen. Filmen känns kort trots att den faktiskt har speltiden på seriens vanliga en och en halv timme.
"58 minuter" fortsätter säsongens ambition att överraska publiken visuellt och emotionellt. Målet med den här omgången filmer verkar vara att ge karaktärerna sin egen personliga film och Silfverhjelm ser till att Alex film gör starkt intryck. Den står sig dessutom som en väldigt bra film även utanför Beck-serien. Jag hade gärna betalat för att se den på bio för det vore den mer än värd.
Här handlar det som troligen framgår av min beskrivning ovan mer om situationsdrama än en traditionell handling som ska föra filmen framåt. Trots det finns givetvis ett motiv till händelserna. Utredningen för att finna det leder Martin Beck (Peter Haber) trots att att han givetvis avråtts från att göra det av sin chef Klas Fredén som som alltid i serien spelas med bravur av Jonas Karlsson. Att Beck går emot chefen är ju närmast ett måste i de här filmerna. Jag tycker det är njutbar fan service med sådana återkommande inslag. Det känns klassisk snutfilm. Karaktären får dessutom en drivande roll i utredningsintrigen. Det här känns närapå som den första säsongen "Beck" med Haber innan allt det nya som förändrat serien kom in i bilden.
Manusets främsta styrka är att det är totalt oförutsägbart i sin händelseutveckling. Dessutom testar det nya berättargrepp på ett lyckat sätt. Så här långt in i serien är det välkommet med det här brytandet av invanda mönster. Den vanliga uppbyggnaden med ett fall som ska lösas via dunkla förhörsrum och polisarbete som för oss närmare en upplösning är inte centrum för filmen. Här ska en skarp krissituation lösas i realtid. Paniken byggs upp mot en final som känns trovärdig även om den tyvärr inte träffar lika emotionellt drabbade som det är uppenbart att intentionen var att den skulle.
De i fotot tjusiga glidningarna och panoreringarna över Stockholm som vi är vana vid i seriens senare filmer får stå tillbaka för naket realistiskt ljussatta miljöer inomhus större delen av filmen. Det ger skräcken rå intensitet på ett mycket effektivt sätt. Kameran fokuserar mycket på ansikten. Rädslan blir därmed plågsamt påtaglig. Klippningen är snabb och rapp. Musiken är närmast obefintlig så inget är vi vägen för realismen. Filmen känns kort trots att den faktiskt har speltiden på seriens vanliga en och en halv timme.
"58 minuter" fortsätter säsongens ambition att överraska publiken visuellt och emotionellt. Målet med den här omgången filmer verkar vara att ge karaktärerna sin egen personliga film och Silfverhjelm ser till att Alex film gör starkt intryck. Den står sig dessutom som en väldigt bra film även utanför Beck-serien. Jag hade gärna betalat för att se den på bio för det vore den mer än värd.
Skriv din recension
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu