Exit Through the Gift Shop 2010

Brittiske gatukonstnären Banksy är en hemlig, hypad och välkänd profil i sina kretsar. Franskfödda Guetta är en slapp vintagehandlare med slackerattityd men ivrigt intresse kring film. Han filmar ständigt sin omgivning var han än går och när han följer sin grafittimålande kusins eskapader så får han upp smaken för gatukonst, och så småningom Banksy som han träffar genom inom gatukonsten högt aktade kontakter.

Banksy, vars identitet hittills aldrig röjts, tar in Guetta som sin skyddsling och låter honom följa med i arbetet. Guettas plan blir en dokumentär om Banksy men resultatet blir, efter ihärdigt grävande bland tusentals tidigare aldrig genomtittade videoband, en besvikelse och Banksy tipsar lite nonchalant Guetta att prova på gatukonsten. Något han aldrig skulle gjort...

Thierry Guettas film om Banksy har blivit Banksys film om Thierry Guetta, en tafatt men intressant person vars öde är fascinerande och roande. Att se en sådan bortkommen, stackars vuxen man likt en förälskad tonåring nästla sig i en kaxig, självbelåten konstnärlig bransch och fullständigt ta över, nästan omedvetet, är nästan för bra för att vara sant. Men det är en härligt rak och ärlig dokumentär om en udda men älskvärd typ med en brinnande passion för det han gör.

Filmen varvar intervjuer med Guetta, Banksy och andra konstnärer med videoklipp på (ofta väldigt underhållande) gatukonst och konstkupper. Det är en speciell värld vi får en saftig inblick i och kan man lätt förstå Guettas respekt för dessa avslappnat "coola" undergroundkändisar. Men deras lite nedlåtande syn på Guetta blir aldrig övertydligt elak eller cynisk utan mer försvarligt bortseende, vilket kan föra diskussionen till vad som egentligen är konst eller inte.

Man kan sakna en mer granskande, kritisk blick på gatukonstvärlden. Bristen känns logiskt med tanke på regissören men frågetecken dyker upp kring dessa vuxna, omkringdrivande män som fyller sin tid med att pryda (se: vandalisera) byggnader, gator och väggar med sin konst i form av olika slags målningar och skulpturer. Man undrar om deras bakgrund, försörjning och vardagsliv.

Men det är trots allt den charmiga, jordnära Guettas lätt igenkänningliga passion och värme som filmen lever på och det räcker gott för att ta den här lilla pärlan till sitt hjärta. Oscarnomineringen leder nog tyvärr inte till någon statyett men uppmärksamheten och hypen är mer än välförtjänt.