Locke 2014

Ivan Locke är en reko man som har allt, familj, vänner och ett toppenjobb. När han är på väg hem från arbetet en kväll, blir han uppringd och påmind om ett snedsteg som han inte längre kan rymma ifrån. Ett som också kan komma att kosta honom både familjen och karriären. Ivan gör ett val, vänder om och börjar istället köra mot London för att ta tag i det.

Locke är en slags roadmovie-monolog i (nästan) realtid. Det är ett drama om livet och val vi har i det. Det handlar om misstag och förlåtelse, om försoning och stolthet. Det är inget mysterium som ska lösas utan det är enbart vardagliga, men personliga ämnen som vi får ta del av på ett intimt och direkt sätt. Nästan som att vi tjuvlyssnar på någon och det känns lite förbjudet men desto mer spännande.

Samtalen med familj och kollegor är ovanligt engagerande, utan att de känns långsökta och det är med spänning jag hela tiden väntar på nästa. Den information som ges i replikskiftena blir som pusselbitar vilka kan läggas ihop ett efter ett annat. Därigenom växer en tydligare och mer nyanserad bild upp av helheten men också Ivan själv och även de övriga karaktärerna. Till sist finns där en hel ensemble av kött och blod framför oss, vilka jag alla på olika sätt känner med.

Filmen ska ha tagit knappt nio månader att göra, från idé till premiär och mer behövdes tydligen inte. För det som blev, blev ruskigt bra så vad mer skulle man kunna begära?

Regissören Steven Knight som även har skrivit det fantastiska manuset vet tydligen hur man gör film. Liksom en skäggig Tom Hardy i titelrollen vet hur man agerar, eller snarare är sin karaktär. Det är verkligen en otrolig prestation att ensam bära 90 minuter av speltid och visserligen får han skicklig backup av birollsrösterna, men han är ändå den enda vars ansikte vi får se i bilen och alltså i filmen.

Hardy har tacksamt nog även en mycket behaglig röst och han pratar mycket. Han höjer tonen några gånger men håller oftast inne med sin frustration som man ser byggas upp inombords inför det svåra han själv har orsakat. Men han är bestämd. Han har gjort sitt val och ska till London.

"Locke" är en enkel film. Minimalistisk nästan. Det är en man i sin bil, på väg någonstans på grund av någonting. Och så hans mobil i högtalaren. Fotot sveper ibland över vägen och trafikljusen för att sedan åter fokusera på Ivan, och även om motiven är rätt oförändrade genom hela (en snubbe vid ratten och trafikljus kan bara filmas från så många olika vinklar) blir det ändå inte tråkigt visuellt någon gång. Mycket tack vare det skickliga hantverket kombinerat med det otroligt närvarande skådespelet som aldrig är omotiverat, vilket sammantaget gör denna färd till en helt igenom fantastisk film.