Reykjavík-Rotterdam 2008

Ett skepp kommer lastat med en hel massa sprit. Kristofer åkte fast för en sådan resa, tog ensam på sig skulden och lovade att nu skulle det vara slut med den leken. Fast när pengarna sinar och svågern behöver hjälp, det är då även den mer samvetsgranne av kåkfarare lättar på sina löften för en sista resa.

Jag är inte alltför bekant med isländsk filmindustri, har skamligt nog inte ens sett den där korprullen alla pratar om, men om "Reykjavìk-Rotterdam" är att gå efter är det läge att tänka om. Regissören, Óskar Jónasson, känd för komedier, förklarar varför "Reykjavìk-Rotterdam" lyckas vara en rolig film, samtidigt som det absolut inte är en komedi.

Det är en spännande, fartfylld, stundom brutal sak som håller hela vägen hem, där humorn kommer naturligt genom karaktärerna och situationerna de försätter sig i. Generellt sett gör Jònasson någon som är alldeles för sällsynt, något som jag tycker väldigt mycket om, och det är att våga låta sin film inte bara vara en enda sak. Det är inte en rak thriller, det är thriller, drama, komedi, action. Den är vad den är.

Jag blev väldigt förtjust i skådespelarna också, överlag ett naturligt gäng som imponerade, och den där känslan av att man borde leta upp fler filmer med såväl folket framför som bakom kameran infinner sig.