Runner Runner 2013

Utan att ha några exakta siffror till hands kan man ändå konstatera att nätspel har blivit jäkligt lukrativ business. Vare sig det är hoppet om snabba miljoner som lockar, eller bara ett avslappnande tidsfördriv, lockas mijontals användare varje dag till den uppsjö av casino- och pokersajter som ploppat upp på senare år. Att många blir beroende och lämnas barskrapade är en verklighet man talar tyst om. De enda som blir riktigt rika är ägarna, som gömmer sig på lyxbåtar i exotiska skatteparadis, åtminstone om man ska tro den här filmen.

"Runner Runner" presenterar oss för Richie (väl valt namn där), en Princeton-grabb som extraknäcker med att locka in andra studenter till diverse spelsajter. Studierna är dyra, och i ett infall av självsäkerhet lägger han alla sina besparingar på det digitala pokerbordet, för att försöka betala av sista året. Richie blir lurad av en motspelare, och gör det inte helt solklara valet att leta upp sajtens ägare på Costa Rica för att informera om buggen.

Så blir han indragen i den stenrike och skrupelfrie Ivan Blocks omtumlande vardag, där en ständig dimma av långa fester, champagne och lättklädda kvinnor döljer mutorna och våldet som följer med på köpet. Casinokungen erbjuder Richie ett toppjobb som får Wall Street-drömmarna att blekna fort. Löftet om åttasiffriga löner lockar, men som de flesta förstår (men uppenbarligen inte Richie själv) kommer inget riktigt så enkelt i livet. Och i Ivan Blocks värld får man vara redo att smutsa ner händerna för att hålla snokande poliser borta och affärerna blomstrande.

Ironiskt nog är också "Runner Runner" en film som lovar gott, för att sedan göra en ständigt besviken. När man lyfter på slöjan och kliver in bakom kulisserna på gamblingvärlden är man för en liten stund på ett intressant spår. Det finns potential, det känns rätt i tiden. Tyvärr tappas den tråden fort, för att istället styra in på en kriminellt platt actionthriller där hot och utpressing avlöser varandra, men någon vidare spänning aldrig infinner sig.

Inget ont om skådespelarna i sammanhanget. Ben Affleck gör sitt bästa i rollen som den karismatiske men beräknande bossen. Det är ett nöje att se när han kelar med hungriga krokodiler, som en sann klyscha till filmskurk. Justin Timberlake är en underanvänd men duktig skådis som här har oturen att välja ännu en riktigt medioker film (minns någon fortfarande "In Time" eller "Friends with Benefits"?). Dessutom kan det inte riktigt ha varit meningen att hans "ambitiösa" och "smarta" karaktär Richie snarare framstår som naiv och rätt korkad.

Gemma Arterton har den otacksamma uppgiften att bära upp filmens enda kvinnliga roll som inte är prostituerad (men närapå), det görs såklart i tajta klänningar och med filmens sämst skrivna repliker. Om manusförfattarna Brian Koppelman och David Levien ("Ocean's Thirteen", "Rounders") vore hälften så intresserade av att finslipa sin kvinnosyn som de är av tärningar och kort, vore Hollywood en snäppet bättre plats.

Man borde också hoppats på mer av Brad Furman, som slog igenom som regissör med inte alls pjåkiga "Lincoln Lawyer". Kanske hade han bara nybörjartur, för "Runner Runner" är en riktig nitlott i jämförelse. Nu är jag ingen gambler och vill inte heller uppmana till dumheter, men lägg hellre den här biopengen på några trisslotter. De kommer garanterat inte heller göra ditt liv vare sig lyckligare eller rikare, men ger åtminstone spänning i några minuter.

Vilket är mer än man kan säga om "Runner Runner".