Sucker Punch 2011

Zack Snyder ("Watchmen") kan verkligen imponera med det visuella. I "Sucker Punch" har han valt några av de utseendemässigt mest slående unga förmågorna i branschen och klätt dem i fetish-sexiga outfits som täcker hela spektrat från skolflicksuniform till lack och läder med lårhöga boots. Om de här tjejerna inte hamnar på Hollywoods sexigaste-lista det kommande året så vet jag inte vad...

Snyder har också skapat miljöer som är tuffa och skrämmande i toner av nattsvart och eldsflammigt orange. Det är stilmässig överdos rakt igenom - snyggt, men efter en halvtimme märker man att sånt funkar bättre i en 4 minuters musikvideo än i en fullängdsfilm på två timmar.

Under de första minuterna får vi till ett dånande soundtrack och helt utan dialog se hur Baby Doll (den relativt okända Emily Browning från "The Uninvited) måste hantera sin moders död och styvfaderns totala svek. Hon blir instängd på ett mentalsjukhus, som bara är en fasad för ägarens bordellverksamhet och med en gång bestämmer hon sig för att rymma.

När hon blir tvingad att dansa för att locka till sig kunder hamnar hon i sin egna verklighetsflykt och där får hon reda på hur hon ska gå till väga. "Medfångarna" Rocket (Jena Malone, Donnie Darko), Sweetpea (Abby Cornish, Bright Star), Blondie (Vanessa Hudgens, Highschool Musical) och Amber (Jamie Chung, Grown Ups) väljer att hänga på. Sedan får vi följa dem parallellt i deras hårda verkligheten samt på gastkramande äventyr där de slåss mot zombiesoldater och eldsprutande drakar.

"Sucker Punch" snygga fasad hjälper till att hålla intresset uppe i början, men ungefär halvvägs in i filmen känns de olika uppdragen med tillhörande värld alltför lika. Tjejerna pushar upp brösten och skjuter hejvilt omkring sig. De är definitivt "bad ass" så det förslår, men det blir ändå rätt tradigt.

Men precis när jag gett upp om att få tillbaka aptiten för det här äventyret så slänger Snyder, som också står bakom manuset, in en "curve ball" vilket direkt ökar möjligheterna för mer oväntade element. 

Det är helt klart en annorlunda idé till film och all heder för det. Men även om man ville lägga allt fokus på det visuella så tycker jag att mer variation hade varit välkommet. De parallella miljöerna och tonerna i dem blir liksom för lika. Jag hade velat slås mer av häpnad för att köpa det här konceptet.

Och jag funderar också på varför till exempel "en gåta" introduceras nästan obemärkt. Det är ett koncept som hade varit kul att utveckla i de olika utmaningarna för att göra det hela mer smart och mindre enformigt pangpang.

Bortser man från det visuella så saknar "Sucker Punch" nästan helt karaktärsutveckling - ja, tjejerna har knappt några egenskaper alls, förutom som offer. Ska man kunna känna med dem så brukar det underlätta att känna dem.

Men bredvid gulliga dussinskådisar som Hudgens så tjänar berättelsen mycket på namn som Cornish och Malone, som faktiskt kan ge lite djup eller känsla till sina respektive karaktärer trots att mängden repliker kan få plats på en A4-sida.

Snyder kan definitivt bättre - det är jag övertygad om. Men som ett coolt, visuellt fyrverkeri med några otroligt sexiga brudar att vila ögonen på, är "Sucker Punch" hedervärd popcornunderhållning.