The Green Hornet 2011
Synopsis
Info
Serietidningspopcorn med hjärta
Britt Reid (Rogen) är en bortglömd rikemansson som vill väl men har lätt för att hamna i trubbel. När hans far (Tom Wilkinson), redaktör för en framgångsrik nyhetstidning, lär honom i tidig ålder att det är meningslöst att försöka utan att lyckas så blir Britt en ansvarslös, ständigt festande och raggande brat. I och med att fadern avlider och brottsligheten, styrd av knarkhandlaren Chudnofsky (Christoph Waltz) som ivrigt söker efter nya ondskefulla tillvägagångssätt att sköta sin verksamhet på (och lära folk att uttala hans namn), så bestämmer sig Britt lite spontant för att bli superhjälte och haffa bovar. Fast haffandet, och de flesta superhjältedåden står faderns ex-mekaniker och assistent för – kinesiske Kato (taiwanesiske popstjärnan Jay Chou), komplett med ett imponerande tekniksinne, övermänsklig snabbhet och seriöst överlägsna kung fu-moves.
Kombinationen Rogen (charmig, harmlöst pubertal humor), som även skrivit manus, och Gondry (som gjort mästerverken "Eternal Sunshine of a Spotless Mind" och "The Science of Sleep") ser kanske inte klockrent ut på papperet och visst kan man lite cyniskt ana att den unike regissören sålt sig till en storbudgeterad storproduktion för lite snabba stålar. Men faktum är att likväl som Rogens härliga humor puttrar på fint så Gondry utlopp för sina egendomliga, fantasifulla filmtekniker och det finns klart en stark kärlek till genren superhjältar och serietidningar i tonen.
Väntade klyschor staplas prydligt med egna grepp och tokroliga infall. Det är absurt våldsamt utan att bli splatterblodigt som i den annars ganska jämförbara "Kick-Ass". Trovärdigheten har medvetet övergetts för att ge rum åt explosiva scener och knäppa situationer som bidrar till ett tacksamt eggande tempo. Rogens superhjälte är i en klass för sig och saknar helt Iron Mans kaxiga sarkasm eller Batmans iskalla attityd utan är istället som ett barn. Istället är han som ett stort barn – lagom korkad och egocentrisk, men hela tiden välvillig och entusiastisk. Det blir stundtals väl många ”awesome!” men Rogens burdusa charm gör att man står ut.
Det är Chous häftiga sidekick som är filmens riktiga actionhjälte – och en cool sådan bör tilläggas. Och där det lätt hade kunnat bli en Jackie Chan-komedi med valfri komisk motspelare finns här en stundtals varm vänskapshistoria mellan två missförstådda, utstötta människor som söker efter mening i livet.
Att man kunnat välja en intressantare skådespelerska som filmens oundvikliga kjoltyg (Cameron Diaz spelar ungefär samma roll hon gjort i sina senaste fem, sex filmer) och gett Waltz en lite råare roll att tugga på än en stereotyp med roligt namn är detaljer i marginalen. ”The Green Hornet” är ingen fullträff som ”Kick-Ass” och lär inte vinna några fina filmpriser men som den glada popcornunderhållning den är så puttrar det på alldeles utmärkt. Och äntligen ges plats åt en superhjälte med mer hjärta än de spydiga och testosteronstinna trikåfjantarna vi är vana vid.