Winnie-the-Pooh: Blood and Honey 2023
Synopsis
Det kommer en tid i de flesta barns liv då man vinkar adjö till leksaker och låtsaskompisar. Så var det för även för Christopher Robin. En dag lämnade han Sjumilaskogen och vinkade adjö till vännerna. Men med åren blir Nalle Puh och Nasse allt mer bittra och övergivna. De börjar planera en gruvlig hämnd mot den som aldrig skulle svika dem. Snart har fina Nalle Puh och Nasse vuxit upp till riktiga odjur med mord i blick. Den här björnen har fått smak på människokött!
Info
Originaltitel
Winnie-the-Pooh: Blood and Honey
Biopremiär
15 februari 2023
DVD-premiär
29 maj 2023
Digitalpremiär
15 april 2023
Språk
Engelska
Land
Storbritannien
Distributör
Njutafilms
Åldersgräns
15 år
Längd
Klassiskt nallemys perverterat till smutsigt slaktarrys
De älskade karaktärerna i Sjumilaskogen muterar till maskklädda seriemördare i denna endimensionella cashgrab som är för camp för att tas på allvar men för platt för att klassas som parodi.
Det är en saga gammal som tiden. Några på marknadsavdelningen kommer på en galen attentiongrabber till idé och blitzar media som hakar på. Chock drar ju ögonglober. Bollen har satts i rullning.
Producenten och filmens regissör Rhys Frake-Waterfield vet vad han gör när omvandlar barndomens renaste symbol för oskuld – den evigt naive och älskvärde Nalle Puh - till en hjärtlös slaktarmaskin med smak för människokött. Muteringen Från AA Milne till Jason Voorhees förvrider miljontals barndomsfantasier till Edvard Munch ”Skriet” – men handen på hjärtat – är cynismen ens oväntad? Folk kommer slita sitt hår! Hoppa upp i takkronorna! Journalister kommer slå på larmet och Twitteranvändare yla mot månen!
Det känns mindre kul att skriva det väntade – att filmen är spekulativ skit – men men. Introt är ändå överraskande nervkittlande med svartvita skisser som visar de stackars övergivna djuren i Sjumilaskogen och deras nerstigning i galenskap. Men sen tar det det stopp - filmens enda gimmick blir huvudnummer.
”Winnie the Pooh - Blood and Honey” dryper som väntat av blod och inälvor – och saknar kanske inte helt underhållningsvärde. Det är brutalt, dödsfallen är uppseendeväckande nog för skräckälskande teens. Ofta är det självmedvetet camp – som när slaktarnallen eller hans sidekick mördarnasse ska sätta av efter någon av sina offer. Men det är så jäkla cyniskt uppenbart att man rider på chockvärde och sin licens och det är slappt som fan. Mördarna är vanliga män i masker och handskar, det finns inget som får publiken att känna att det handlar om riktiga djur eller ens hybrider.
Offren för våldet tillför inte heller filmen något djup - det är standardmall med en bunt tjugoåriga tjejer (helt utan personkemi) som åker på en oförklarlig semester mitt ute i ingenstans i en nergången öde trakt. Väl där väntar en lyxig stuga med inomhus och utomhuspooler, för vad fan, tjejerna måste vara lättklädda!
Alla trådar filmen nystar i leder till en återvändsgränd - den förmodade huvudpersonens stalkerhistoria och de tydligt spekulativa inslagen med en lesbisk lovestory och en åmande influencerbrud. Skådespeleriet varierar från cringe till mediokert, men är inte filmens största problem.
Alla trådar filmen nystar i leder till en återvändsgränd - den förmodade huvudpersonens stalkerhistoria och de tydligt spekulativa inslagen med en lesbisk lovestory och en åmande influencerbrud. Skådespeleriet varierar från cringe till mediokert, men är inte filmens största problem.
Manuset är ett rått skämt – dialogerna är överexponerat nonsens och filmens egna etablerade sanningar irrar bort sig oåterkalleligt i den här sjumilaskogen. Regissören har satt skrattretande höga ambitioner för sin film - som inspiration nämns storheter som "Halloween" och "Motorsågsmassakern" vision eller unika estetik kommer man inte i närheten av. Möjligen kan en liten eloge kan ges till filmens scenografer som byggt upp kulisserna där slakten äger rum, liksom till masktillverkarna. I all sin enkelhet är Puhs och Masker creepy, det måste man ge dem.
Men hur mycket man än dränker Puhs mask i blod och honung kommer man inte kunna väcka den här Sjumilaskogen till liv. En uppföljare är garanterat på väg – men eskalerat drypande till trots kommer utfallet bli detsamma: ekande tomt slaktarklegg.
Läs mer om
Oskar Möller
Skriv din recension
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Winnie-the-Pooh: Blood and Honey