10 klassiska gangsterfilmer

Filmer om gangstrar och maffian gjordes redan under stumfilmseran, men de blev särskilt populära i början av 30-talet, trots tidens hårda censurregler. Många av dem baserades på samtida tidningsrubriker och skrönor ur verkligheten. Med sina berättelser om det laglösa livet kittlande de publiken, och satte standarden för de filmer i genren som har följt. Här är 10 svartvita pärlor om organiserad kriminalitet.

 

 

 

 

Rollen som den egocentriska skurken Caesar Enrico ”Rico” Bandello gjorde Edward G. Robinson till en stjärna över en natt. Karaktären är löst baserad på Al Capone och är en småkriminell lantis som växer sig till en riktig maffiaboss i storstaden Chicago. ”Little Caesar” är baserad på W.R. Burnetts roman med samma namn från 1929. Douglas Fairbanks Jr. spelar Ricos kompis Joe, som vill lämna brottets bana.

 

 

 

I sin första huvudroll spelade James Cagney skurken Tom Powers som med kaxighet, brutalitet och hänsynslöshet snabbt stiger i rank i Chicagos kriminella värld, tillsammans med sin vän Matt Doyle. Karaktärerna är baserade på gangstern Earl ”Hymie” Weiss och Charles Dion ”Deanie” O'Banion – som var Al Capones ärkerival. ”Public Enemy” beskriver maffialivet både som glamouröst och våldsamt. I Sverige blev filmen helcensurerad och hade inte biopremiär förrän 1977, 46 år efter att den först kom.

 

 

 

Även karaktärerna i ”Scarface” är baserade på verkliga personer ur nyheterna. Huvudkaraktären Tony Camonte - ”Scarface” själv - har hämtat inspiration från Al Capone (som sägs ha gillat filmen), medan filmens Johnny Lovo och ”Big Louis” Castillo är baserade på verklighetens Johnny Torrio och ”Big Jim” Colosimo. Filmen var egentligen färdig redan 1930, men ansågs för våldsam och fick filmas och klippas om för att kunna distribueras. När Brian De Palma gjorde sin remake 1983 var censurreglerna inte lika hårda.

 

 

 

När James Cagney återvände som gangster gjorde han det i en mindre rå film. ”Skandalen i Hollywood” är istället en komedi med en ganska så lättsam ton. Cagney spelar en filmstjärna med ett kriminellt förflutet - som kommer ikapp honom. Han ställs inför problem när hans kompisar från förr hotar att avslöja hans brotts-CV.

 

 

 

Cagney fortsatte sin karriär inom samma genre, och spelade flera gånger gangster eller kriminell hårding – bland annat i ”Den stora razzian” (1935), ”Då lagen var maktlös” (1939) och ”Glödhett” (1949). I ”Panik i gangtervärlden” spelar han en framgångsrik brottsling. Ungarna i hans kvarter ser upp till honom, och flera av dem vill följa i hans fotsteg. Men hindras av hans gamla barndomsvän, som nu är präst.

 

 

 

1934 började censurreglerna i USA att implementeras strängare och under andra världskriget satsade inte filmbolagen lika hårt på gangsterfilmer, utan hellre på lättsammare filmer som kunde få publiken att må bra. ”Dillinger” är en av få undantag från tiden, och producerades av ett litet B-filmbolag som trots begränsad budget kunde knyta talang till sig. Som manusförfattaren Philip Yordan, som nominerades till en oscar för filmen. Den handlar såklart om John Dillinger – hjärnan bakom en rad fräcka rånkupper, som för åtta år sedan porträtterades av Johnny Depp i ”Public Enemies”.

 

 

 

Abraham Polonskys ”Hasard” (på engelska ”Force of Evil”) är en lite annorlunda gangsterfilm från tiden, bland annat på så vis att väldigt få vapen avfyras i den. Även för att huvudskurken är en advokat, som arbetar åt en mäktig gangster och blir allt mer indragen i den kriminella världen. 1994 bedömdes filmen av USA:s kongressbibliotek vara ”kulturellt, historiskt och estetiskt betydelsefull” och valdes ut för att bevaras i det nationella filmregistret.

 

 

 

Fem år innan han mer eller mindre skapade en egen genre, den så kallade heistfilmen, med ”Rififi” (1955) skildrade Jules Dassin den kriminella undervärlden i ”Natten och staden”. Filmen handlar om en småbuse som drömmer om de stora pengarna, och som hoppas kunna förvärva dem genom att ta kontroll över en wrestlingorganisation – från dess promotor, en maffiaboss. Filmen fick en remake 1992, med Robert De Niro och Jessica Lange i huvudrollerna.

 

 

 

I ”Hämndens skugga” (på engelska ”The Big Combo”) får en polis order om att lägga ner sin utredning av en maffiaboss verksamhet, eftersom han inte har lyckats få fram några bevis emot honom. För att få fram information söker han sig istället till bossens problemtyngda och suicidala flickvän. Filmen är regisserad av Joseph H. Lewis som också har gjort de sevärda krimfilmerna ”Lagens fiende nr. 1” (1949) och ”Gun Crazy” (1950).

 

 

 

”Like no other picture since Scarface and Little Caesar!” Så lanserades Stanley Kubricks andra långfilm ”Spelet är förlorat” (på engelska ”The Killing”) i mitten på 50-talet. Filmen handlar om en notorisk brottsling, spelad av Sterling Hayden, som planerar sin sista stöt – mot en hästkapplöpningsbana. För att genomföra den bildar han en grupp av brottslingar och småskurkar såväl som vanliga, hederliga män. Kuppen är noga planerad, men när en i gruppen berättar om den för sin fru uppstår problem.

 

 

 

”Gomorrah” är berättelsen om Camorra, den våldsamma neapolitanska brottsorganisationen, berättad från den 30-årige Ciros perspektiv. Han är högerhand åt Pietro Savastano, klanens gudfader. Streama de tre första säsongerna på HBO Nordic, där nya avsnitt släpps varje vecka.