Vid det här laget vet vi att allt som Benedict Cumberbatch rör vid förvandlas till guld. Skådespelaren är en brittisk kulturklenod med ofantligt många och sällsynt ihärdiga beundrare.
Ett flertal av hans roller är redan ikoniska. Mätt med de måtten lär filmhistorien ändå visa att gestaltningen av Patrick Melrose kommer att vara mycket svårtoppad. Här är fem anledningar till varför PM är rollen som BC föddes till att spela!
Ett flertal av hans roller är redan ikoniska. Mätt med de måtten lär filmhistorien ändå visa att gestaltningen av Patrick Melrose kommer att vara mycket svårtoppad. Här är fem anledningar till varför PM är rollen som BC föddes till att spela!
1. Kärleken till rollen
Benedict Cumberbatch uttryckte tidigt i karriären att han hade två absoluta drömroller: Hamlet och Patrick Melrose. Fyrtioett år fyllda har han bockat av bägge två. Inför inspelningsarbetet av ”Patrick Melrose” läste Cumberbatch om Edward St. Aubyns tegelstentjocka romansvit inom loppet av ett par dygn. Den passionen lyser igenom. Och om någon oroar sig för att Benedict Cumberbatch planerar att pensionera sig med både Hamlet och Melrose på meritlistan, så har stjärnskådisen gett lugnande besked i frågan. Det kommer fler projekt. Men kanske peakade han här?
2. Likheten med författaren
Patrick Cumberbatch och romanförfattaren Edward St. Aubyrn, född 1960, är inte generationskamrater. Skådespelaren har också förklarat att hans egna erfarenheter av droger är väldigt blygsamma, jämförelsevis (det är de flestas). Sett till mer eller mindre ytliga faktorer som bildning, nationalitet och humor hör de två engelsmännen däremot till samma urtyp. Youtuba en gemensam intervju, de påminner till och med om varandra rent fysiskt. Med all respekt för skådespelaryrkets själva grundpremiss, förvandlingen – finns det någon som tror att en jänkare hade kunnat göra rollen samma rättvisa?
3. Tonträffen
Från grandiost överspel av bästa Gary Oldman-snitt till nyanser som är så små att man knappt uppfattar dem på en intellektuell nivå. Patrick Melrose är en rollfigur som blandar rabiata drogpsykoser med sardoniska klassanalyser, torr, återhållsam humor och en blödande sårbarhet. En sådan gestalt löper givetvis risken att bli avfärdad som larger-than-life eller schablonmässig. Eventuella invändningar kommer på skam redan efter det första avsnittet av ”Patrick Melrose”. Benedict Cumberbatch är rätt man på rätt plats, återigen och som vanligt i framtiden. Det är kul när det går bra för folk, och ännu roligare att verkligen tycka det också. Cumberbitches, unite!
