Alla vid Castle Black är chockade i veckans "Game of Thrones"

Den sjätte säsongen öppnade starkt med två fantastiska avsnitt fyllda med tempo, karaktärsfördjupning och utveckling. Jag hoppades att det skulle hålla i sig genom alla avsnitt, men det var uppenbarligen bara en tidsfråga innan det började dala neråt. Den vägen började i veckans avsnitt. Det blir egentligen aldrig tråkigt. Skådespelarna är som vanligt superba, även om jag är lite tveksam kring Max von Sydow som känns lite för gubbig, och musiken sitter helt perfekt när den hjälper till att framkalla känslorna. Kortfattat är det på många sätt bra, medan det på andra sätt enbart känns som är färdsträcka.

Problemet ligger i att det är för många karaktärer och trådar intryckta under en timme. Många får inte tillräckligt mycket utrymme för att fortsätta utveckla konflikten och ge oss någon ny information, utan det mesta står helt stilla och blir smårolig utfyllnad. Det hade varit bättre om man hade koncentrerat  sig på färre karaktärer och låtit deras berättelser tätna, för att nästa vecka istället lägga fokus på de som uteblivit. Utöver det som diskuteras nedan är det mest intressanta vi får veta under jakten på Harpyans söners ledare, som tydligen blir finansierad av tre städer, varav två av dessa har Daenerys redan erövrat. Det stärker min misstanke om att hon, på grund av sin impopularitet, på ett eller annat sätt kommer att drivas bort till Westeros innan hennes uppdrag i Meereen är slutfört.

Här följer veckans viktigaste händelser:

Trots att Arya är den karaktär som har utvecklats mest under årens gång har hennes resa haft en tendens att stå ganska stilla. Det kan bli ändring på det när hennes träning har börjat ta en stenhård riktning. För tredje avsnittet i rad tvingas hon öva på att slåss blind och efter ett flertal danser utan framsteg är det först nu som hon uppnår resultat. Med en riktigt snygg klippning, slagsmål blandat med en dialog med The Waif, är det hon som står för avsnittets höjdpunkt. Jag blir skadeglad över The Waifs besvikelse när Arya äntligen lyckas parera ett slag.

Det är rappt, vi lär oss att Arya inte bara är en psykopat, utan en vilsen psykopat, och jag blir mer övertygad om att hon kommer att nå långt i träningen vilket jag tvivlade på när säsongen började. Efter trailern vet vi däremot att hon inte kommer att få en tredje chans om hon gör bort sig igen, så det kan fortfarande vara ett löfte om att hon ännu inte är helt beredd att lämna sin identitet. Men var hon inte cool tidigare så är hon definitivt det nu. Hon kan ju slåss som blind!

Just nu är Bran den svåraste karaktären att diskutera, då hans syner behandlar populära fanteorier som med största sannolikhet stämmer. Dessa teorier innebär avslöjanden för vissa karaktärer som kan förändra spelbrädet helt och hållet, och med tanke på att majoriteten av dem som har koll på det är bokläsare, kan jag inte gå in på några detaljer utan att spoila några överraskningar annat än det uppenbara att Ned Stark tydligen inte har rent mjöl i påsen och att han ljugit om hur spektakulär hans strid mot Arthur Dayne var, även om striden redan var tillräckligt häftigt koreograferad som den var. Det är inte ofta man ser någon slåss med stora svärd i båda händerna.

Två saker som går att nämna är däremot att vi kanske inte riktigt har förstått vilken räckvidd Brans förmåga verkligen har, och då har han inte heller haft tid att utforska den till fullo. När han ropade efter sin far hörde Ned ropet och vände sig om en kort stund. Betyder det att han har möjlighet att påverka det förflutna, eller ännu viktigare, framtiden? Däremot fick scenen ett alldeles för abrupt avslut, precis som förra veckan. Det känns mest som att skaparna håller på överraskningen med enda anledningen att det ska hålla oss intresserade och att de inte kunde komma på någon bättre motivering än att han har "sett tillräckligt för idag". Enligt mig är det frustrerande och en tråkig upprepning för att vänta med ett avslöjande som många redan är säkra på är korrekt.

Det ser mer och mer ut som att det här är Jon Snows säsong. Han har varit den stora snackisen hittills och han kommer utan tvekan att vara det i många fler avsnitt. Det är mycket som händer kring honom just nu och det finns många olika sätt som karaktären kan utvecklas på. Alla är chockade över hans återkomst och det är svårt att avgöra vem som är mest chockad. Jon Snow får nästan en hjärtattack när han inser att han andas, Melisandres haka faller till golvet och Davos envisas med att bli lämnad ensam med honom, särskilt när Melisandre börjar predika igen om prinsen som utlovats av gudarna och han praktiskt taget himlar med ögonen.

Om man ska nämna den kritik som riktats mot att en karaktär har återupplivats – ni vet, det förstör hela grejen med serien att vemsomhelst kan dö för att nu kan vemsomhelst komma tillbaka – så slogs det hål i det redan i första scenen när Melisandre nämner att det måste finnas en anledning till att gudarna lät honom återuppstå. Enkelt sammanfattat betyder det såklart att gudarna väljer ut vem som får komma tillbaka och vem som förblir död. Lite diskriminerande kanske, men sånt är livet.

Föga förvånande avrättade han myteristerna och avsade sig befälet över väktarna. Jag hyste inga känslor för Alliser Thorne och gänget, men närbilden på Ollys döda ansikte var smärtsamt att se. Trots det hjärtskärande förräderiet var han bara en vilsen pojke med förblindat omdöme som agerade utifrån sitt hämndbegär. Jag hoppades alltid att han skulle få möjlighet att sona för sitt brott istället för att avrättas.

Frågan vi kan ställa oss nu är vad som ska hända härifrån. Jon Snow är fri att göra precis vad han vill. Han har precis återuppstått från de döda och halvbrodern Rickon är tillbaka efter några års uppehåll, som gisslan hos Ramsay (oops, vi vet ju vad han gjorde med bland annat Theon och Sansa…). Kul dock att de valt att behålla samma skådespelare, även om jag höjde lite på ögonbrynet över hur gammal han har blivit. Om Jon får reda på detta finns det inget tal om saken, han kommer att göra samma sak som Stannis och anfalla Winterfell, med skillnaden att han troligtvis inte bränner någon nära släkting på bål och att han går segrande ur striden, annars vore det för många upprepningar. Dessutom är det minst sagt en traumatisk upplevelse att dö, samtidigt som det finns diskussioner att varje gång Beric Dondarrion återupplivats av Thoros of Myr har han förlorat en liten del av sig själv. Jag nämnde i artikeln för första avsnittet att jag tycker att Jon Snow var en av seriens minst intressanta karaktärer. Nu finns det oändliga möjligheter för hur han kan utvecklas. Om skaparna lägger korten rätt kan han alltså komma att bli en av de mest intressanta. Slarva inte bort potentialen nu!