Eftersnack: Nattsvart och blodigt barnkalas i "House of the Dragon"

Efter förra veckans dramatiska tidshopp (hela tio år) var det nog en del av oss som kände att det blev mycket med nya ansikten, barn och relationer. Tacksamt nog har skaparna nu istället valt att hålla avsnitt sju, “Driftmark” till att handla om en enda intensiv natt.

 

Miguel Sapochnik står för regin och visst kan man se paralleller till de tidigare avsnitt han regisserade för “Game of Thrones”. Nej, det blev tyvärr inte riktigt i stil med “Hardhome”, men däremot var avsnittet i mångt och mycket lika mörkt som i “The Long Night” - alltså helt otittbart under dagtid.

 

 

 

 

 

I sjunde avsnittet får vi en välförtjänt inblick i det tunga efterarbetet som följde Laenas tragiska bortgång. Jag är glad att vi faktiskt fick den här stunden att ena våra stundtals egenkära karaktärer i någon slags kollektiv sorg. Vi skymtade lite för snabbt förbi Aemmas död i avsnitt ett och vad det innebar för den unga Rhaenyra att bli moderslös; därför är det fint att vi får ta del av hur våra många personligheter reagerar på något så ofattbart. Vissa finner tröst i varandra, och vissa isolerar sig helt.

 

Det korta tidsfönstret på ett dygn sätts i relation till de tidigare rejäla tidshopp som gjorts, och påvisar hur mycket som egentligen kan hända på en natt. Jag tänker att paralleller kan dras till “Butterfly effect” baserat på den så kallade ‘fjärilseffekten’ - små, marginella händelser kan ha oförutsägbara och grandiosa effekter någon annanstans i systemet.

 

Här är det givetvis många saker som har spelat fram till att ett helt släkte ligger i startgroparna inför ett inbördeskrig, men jag tycker ändå det är talande att ett enda snitt i fel riktning (eller, i ett öga) eskalerar till ett fullskaligt storbråk där en del skvaller som varit gömt i mörka vatten nu helt sakligt flöt upp till ytan.

 

 

 

Rent objektivt så kunde man ha förväntat sig att Viserys och Alicents barn skulle kunna bli bra och stabila personer. Viserys bidrog med ståtligt drakryttarblod, Alicent med anrik Hightower-skärpa, och dessutom detaljen att föräldrarna inte nära släkt (en ovanlig sak i den här världen!) - allt är som upplagt för normala, snälla barn. Men vi hade inte kunnat ha mer fel i våra gissningar. Äldsta sonen Aegon visade sig redan vara outhärdlig i föregående avsnitt, med den där smått obekväma scenen ur tornfönstret (den scenen hade gärna fått raderas istället för scenen där Daemon kramar sina döttrar).

 

Yngre brodern Aemond däremot, plågades vilt av sin oförmåga att sadla en drake vilket nästan tryckte på sympatiknapparna åtminstone hos mig. Efter det här avsnittet är dock de medlidande känslorna som bortblåsta. Hans osäkerhet blev till en sorts origin-villain-story och hybrisen vällde över när han efter många om och men fick (läs: snodde) en drake. Mage till fräckhet att tjuva en så dyrbar ägodel mitt under näsan på en sörjande familj. Dock hade han ju rätt i det han sa - ett förlorat öga är en smärre förlust jämfört med den ovärderliga skatt han nu lurat till sig.

 

Den enda som verkar någorlunda normal i den här barnaskaran hittills är Helaena (tyvärr numera trolovad till sin äldsta bror i sann, knäpp, "pure blood"-mentalitet), som verkar vilja stanna utanför kivandet. Dessvärre vet vi med oss att ifall du är snäll och vän i  “Game of Thrones”-världen så är det högst troligt att något dåligt kommer att drabba dig.

 

 

 

Alltsedan första avsnittet har vi sett att Rhaenyra och farbrodern Daemon dragits till varandra som  två vilsna magneter. Kanske har de hittat varandra för att de bokstavligen är gjorda av samma skrot och korn, men kanske också för att de i många fall behandlats på liknande sätt. Eller så kan det vara som talesättet om Targaryens, det är 50/50 chans att en Targaryen blir galen - då kanske det är två galningar som dragits till varandra?

 

Med Laena, Harwin, och nu även Laenor (good for him!) ur bilden så var det bara en tidsfråga innan det här skulle hända. Men är det en uppgörelse för att de aktivt tycker om varandra, eller är det bara tillsammans för att det just nu är vad vi kan kalla logiskt? Och vad hände med den mystiska Mysaria, vilken plats tar hon i det här nya, sluga och hemliga föreningen?

 

 

 

Alla nyheter i förra veckans avsnitt gjorde så att det åtminstone för mig kändes som att någon hade råkat starta om "House of the Dragon". Jag kan med glädje då meddela att det efter den här veckan känns betydligt lättare - nu har vi fått mer kött på benen kring hur nya Rhaenyra samt Alicent är, och numera känns de yngre versionerna mycket mer avlägsna. Men att deras personligheter som yngre var rebellisk respektive återhållsam, det är verkligen svårt att tänka sig idag.

 

Jag kan vara lite kritisk mot hur ensidig historien hittills har varit, och hoppas att historien snart gör sig något mer komplex. Ja, det har hela tiden varit Rhaenyras berättelse - det är ju trots allt hennes narrativ sen första orden som yttrades - men Alicents närmare rosenrasande sida målas verkligen upp på ett negativt vis. Jag hoppas därmed att vi i nästa avsnitt får en mer nyanserad bild av den opponerande och den hittills mer "elaka" sidan.

 

Och det vi alla går och väntar på - i nästa avsnitt så måste väl ändå Viserys trilla av pinn? Det är ett rent under att han har hållit ut så här pass länge med tanke på att han är vad vi idag kallar spetälsk.

 

Att ha en den bästa medicin-maestern omkring sig har tydligt gett resultat, även om jag är ytterst tveksam till den där kuren som innefattade att larver kravlade runt i honom och (usch och fy) "åt upp det ruttnande köttet". Viserys har hjärtat på rätt ställe och han har varit en klippa i många lägen - men för de kommande händelsernas skull vill jag gärna att det ultimata kaoset drar igång nu på direkten.