Eftersnack: ”Game of Thrones” besannar en av våra största farhågor

De tidigare "Game of Thrones"-säsongernas nästa sista avsnitt har höjt storhetsskalan rejält och på de allra flesta sätt är inte det här avsnittet annorlunda. Vid det här laget tror jag nog att alla väntar sig något riktigt stort när säsongsavslutningen lurar runt hörnet, men kanske inte något som förändrar spelplanen lika mycket som nu.

Avsnittet heter ”Beyond the Wall”, och bortom muren ligger större delen berättelsens fokus på. Självklart finns det också mycket att diskutera kring Aryas konfrontation med Sansa, men när samtliga karaktärers liv står på spel i en annan del av Westeros har jag medvetet valt att utesluta deras del av avsnittet för att lägga mer tid på säsongens hittills mest omskakande händelse.

 

 

När sju karaktärer, varav nästan alla hatar varandra, samlas för ett gemensamt mål öppnar det upp för en intressant dynamik som kan försätta hela uppdraget i fara. Deras osämja skapar en oro som får mig att undra hur många av den här gruppen som kommer att ta sig därifrån levande. Orolig är jag under nästan resterande timme av avsnittet, även om det ganska tidigt har övergått i en annan slags oro.

Den första varningssignalen kommer när en björn med blå ögon skymtas i snöstormen bortom muren. Precis när Gendry säger ”Do bears have blue eyes?”, inser jag att något är kusligt fel. De enda som har den sortens lysande, blå ögon är döda och en tillhörande del av nattkungens armé. Vid det tillfället blir den kusliga scenen som tagen ur en skräckfilm och samtidigt förstår jag något som jag aldrig har tänkt på tidigare.

Vi har tidigare vetat att White Walkers kan återuppliva döda människor. I säsongens första avsnitt gjordes det även klart att jättar kan sälla sig till kategorin odöda. Jättar är däremot till största del väldigt lika människor, så även om det var oväntat att de skulle ingå i de dödas armé, var det ingen större chock. De enda övriga djur vi har sett som levande döda är hästarna som White Walkers rider på, vilket knappast är något som någon har höjt ögonbrynen åt. När Jon Snows grupp blir attackerad av den där jättelika, döda isbjörnen inser jag att precis vadsomhelst kan ansluta sig till dem dödas armé. Även en drake.

 

 

Natten är lång och full med spoilers, så blev även de senaste dagarna efter att det här avsnittet råkade läcka på nätet. Dessvärre var det såklart några som bestämde sig för att avslöja några av veckans händelser i förväg, varav jag var en av de som föll offer.

 

Tyvärr visste jag redan att en av drakarna var dödsdömd, och kanske var det därför som dödsfallet inte hade lika stor genomslagskraft som det borde ha haft, trots att det var en av mina (och många andras för den delen) största farhågor. Jag fick rysningar när Daenerys anlände och drakarnas eld fick isen att explodera runtomkring. När nattkungen kastade sitt spjut och träffade mitt i prick sörjde jag tillsammans med de andra drakarna. Men jag var aldrig chockad som de andra karaktärerna var, överraskningen uteblev. I vilket fall måste jag erkänna att tagningen när draken sjunker ner genom isen rör sig på gränslandet mellan något vackert och melankoliskt på samma gång.

Ambivalent nog var den här förlusten en nödvändighet. När Daenerys och Jon befinner sig i båten tillsammans visar hon ett känslouttryck som vi inte har sett hos henne på ett bra tag: rädsla. Hon har länge trott att hon är närmast osårbar och har agerat utefter detta. När inte ens Cerseis skorpion lyckades döda Drogon för några veckor sedan förstärktes det intrycket. Hon har haft segern i sina händer så länge att det bara varit en tidsfråga innan hon störtar Cersei. Fram tills nu.

Daenerys har för första gången på länge förlorat något som ligger alldeles intill hjärtat och hon har precis sett nattkungen i ögonen. Plötsligt sårbar har hon äntligen insett vem den verkliga fienden är. Och hon är livrädd. Det här känslouttrycket välkomnas, för det hjälper att undanröja farhågorna kring hjärtlösheten som hon har visat och är en viktig del av hennes karaktärsutveckling, som dessutom kommer få henne att bli mer försiktig i framtiden.

 

 

Om vi återgår till isbjörnen, insåg jag samtidigt som den dök upp att draken som senare skulle dö, också skulle återupplivas av nattkungen. En drake är en ovärderlig tillgång till de dödas armé och en viktig pusselbit till vad som kommer härnäst. Med tanke på hur svåra drakar är att döda (såvida man inte är nattkung med övernaturlig styrka) har människorna all rätt att vara rädda. Särskilt nu, för den här draken kan också vara nyckeln till hur de döda kommer att korsa muren.

Ett flertal gånger har det påpekats att White Walkers inte kan passera muren, på grund av att de är bundna till den uråldriga magins lagar som skogens barn har lagt över den. Däremot är drakar också magiska varelser, som inte är bundna till samma lagar.

Vi kan omöjligt veta hur en drake i White Walkers våld kommer att vara, om dess eld kommer vara densamma som tidigare eller om den av någon anledning kommer att spruta is istället. Faktum kvarstår dock att våra vandrande herrar aldrig har haft några medel för att komma till andra sidan muren. Såvida inte deras nyvunna drake kan smälta den. Som jag ser det är det den enda logiska lösningen på problemet. Om det kommer att hända, satsar jag på att det blir den avslutande cliffhangern i nästa veckas avsnitt. Det går knappast att avsluta på ett bättre sätt för att hålla oss på helspänn inför den sista säsongen.