Eftersnack: Intensiva timmar i ”Fargo”

Efter vad som hände förra veckan visste vi att ”Rhinoceros”, som veckans avsnitt heter, skulle bli händelserikt. Det blev det. Trots att avsnittet bara utspelar sig under några timmar och därmed är mer kompakt än de första fem hinns mycket med. Här är några tankar efter det sjätte avsnittet:

Gerhardt-klanen är splittrad som aldrig förr. Bear är vansinnig på Dodd för att han skickat iväg Charlie (Bears son) för att mörda slaktaren Ed och satt honom i knipa. Charlie som skulle bli den Gerhardt som håller sig inom lagens gränser är nu den enda som är bakom lås och bom. Ironi.

Som om brödernas osämja inte vore nog har familjen en mullvad. Även i det här fallet är det Dodd som lägger grunden för sprickan inom familjen. Hans relation med rebelliska dottern Simone är inte lika våldsam som annat i serien men ändå bland det mest obehagliga. Att hon går bakom ryggen på familjen är knappast överraskande även om det i nuläget bara är Floyd som har misstankar om att så är fallet.

Det är svårt att se hur familjen Gerhardt ska lyckas resa sig. En far i rullstol. Ett barnbarn i fängelset. Ett annat barnbarn som är en förrädare. En son som ligger avsvimmad i ett berg av modemagasin. Dessutom en Kansas City-maffia som inte sparar på krutet. Frågorna inför nästa vecka blir: Hinner Bear hem i tid för att rädda Floyd? Blir ”Kiss my grits” inte det sista Dodd får höra? Synd isåfall.

Den mest oberäknerliga karaktären den här säsongen är utan tvekan Peggy (Kirsten Dunst). Tyvärr har hon och maken Ed enligt mig fått lite för lite screentime hittills. Därför älskade jag veckans avsnitt, vi fick en klarare bild av henne. Trots många bra scener i ”Rhinoceros” tycker jag att dialogen mellan Hank och Peggy följt av konfrontationen i källaren står ut som bäst. 

Peggy vill inte reduceras till enbart Eds fru, inte enbart mamman till Eds barn. Hon vill förverkliga sig själv. Inte bo i ett museum över det förflutna som hon så vackert och sorgsamt uttrycker det.

Ed vill följa den utstakade vägen med familj och barn som han beskriver med hjälp av historien om Sisyphus som ständigt återkommer. Peggy nöjer sig inte med det och hennes tveksamma beteende verkar vara hennes sätt att rubba status quo. Vare sig det är med hjälp av modetidningar, stölder eller en hit and run. Peggy är inte bara härligt oberäknerlig, den här veckan visade hon att hon är en riktig fighter också. Mer Peggy Blomquist tack!

Nick Offerman, underanvänd eller perfekt i den mindre rollen? Den frågan ställde jag förra veckan. Den som svarade underanvänd kan efter veckans avsnitt knappast vidhålla det. Nick Offerman får göra det han gör bäst.

Han lättar upp ett i övrigt väldigt dramatiskt avsnitt och fyller en oerhört viktig funktion i en säsong som stundtals varit för humorlös. Vissa skulle kanske hävda att hans karaktär Karl är så pass burdus att det ibland slår över och blir fars-artat, jag håller inte med. Perfekt balans.

Karls fylle-monologer om etablissemanget och var mans rättigheter påminner kanske om någon? Jag får i alla fall Ron Swanson-känningar i hela kroppen. Som om en 70-tals version av en av 2000-talets bästa tv-karaktärer uppenbarat sig. Hade Karl och Ron fått ta en whisky ihop hade de definitivt kommit väl överrens. Butterheten blandat med självförtroendet finns hos båda.

Ni som inte vet vem Ron Swanson är – gör er själva en tjänst och upptäck serien ”Parks and Recreation” och framförallt en mustaschprydd karaktär som man inte kan annat än älska.

”Out of my way tool of the state” är veckans roligaste replik. 

Split screen-bilden kom verkligen till användning! Hank står modigt på verandan och trotsar Gerhardts armé. Samtidigt får vi följa hur Hanzee smyger sig runt. Samma sak användes vid fängelset. Väldigt effektiv användning av den tekniken. Kanske för första gången hittills.

Michael Hogan har förmodligen den mest otacksamma rollen på tv just nu. Efter några repliker i första avsnittet har karaktären Otto nu spenderat fem avsnitt med att sitta helt still efter sin stroke. Frågan är om det blir mer spännande än så för Hogan.

Vem ryker först? Ingen av huvudkaraktärerna har gått åt än. Joe Bulo och ena tvillingen räknar jag inte till den kategorin. Jag var övertygad om att Hank (Ted Danson) skulle dö när han stod mot Gerhardts i veckans avsnitt. Jag är glad över att det inte blev så men känslan är att det snart är dags för någon av de stora karaktärerna att sätta livet till, frågan är bara vem?

Nästa vecka hoppas jag att vi precis som detta avsnitt börjar där vi slutade. Vad händer isåfall med Floyd och Simone? Hur snabb är Hanzee? Vad händer med Dodd?

Det är mycket på gång och ”Fargo” fortsätter vara bland det bästa på tv just nu. Välspelat, dramatiskt och intensivt. Nu när vi är mer än halvvägs kan vi förvänta oss att kulor kommer vina som aldrig förr.

Säsong två av ”Fargo” går att följa via HBO Nordic där även hela säsong ett finns tillgänglig.