Det har hänt mycket sedan slutet av förra avsnittet. Redan i början är Ragnar Lodbrok och hans mannar nära Paris, och efter ett par minuter har vi introducerats till helt nya karaktärer: Greve Odo, Kung Charles och Prinsessan Gisla. Det är med stor förväntan och spänning som jag satte mig ned och såg sjunde avsnittet av den vansinnigt bra tredje säsongen av "Vikings". Jag trodde att nu jävlar var det dags för den efterlängtade plundringen av Paris, som det har byggts upp så starkt för - i synnerhet i förra avsnittet. Dessvärre visar det sig snart att en plundring är det inte något snack om. Ja, tyvärr är detta avsnitt en enda stor teaser till nästa veckas avsnitt. Fast avsnittet “Paris” saknar varken spänning eller intressanta intriger.
I Wessex har den lömske Kung Ecbert knappast slut på onda planer. När han och den lika lömske Prins Aethelwulf sitter och dinerar, ber han sonen sin att dra till Northumbria och störta Kung Aelle - Judiths far. Inte nog med det, Ecbert beordrar Aethelwulf dra till Mercia för att övertala den vansinniga Drottning Kwenthrith att hon är förlåten för tidigare händelser (hon slaktade 6 st av Ecberts män), och att Mercia måste underkasta sig till Wessex. Med tanke på att det är bevisat att Kwenthrith inte har alla indianer i stammen, undrar man om Aethelwulf misstänker att Ecbert har skickat dit honom för att dö - för att Ecbert verkligen ska kunna fortsätta med att ta över Mercia.
Något oerhört intressant som händer i Aethelwulfs möter med Kwenthrith, är att vi får veta att hon har fött ett barn. Hon avslöjar direkt att det är Ragnars son. Även om det var klart och tydligt att det fanns viss kemi mellan Kwenthrith och Ragnar efter att hon hade pissat på hans sår, var det aldrig tydligt om de låg med varandra. Nåja, kanske Kwenthrith bara använde det som en försvarsmekanism mot Aethelwulf, fast som han säger så spelar det ingen roll. Fast om det är så att Kwenthrith ljuger så är ju den största frågan: Varför?
Ett problem jag har med detta avsnitt är det enorma tidshoppet mellan föregående avsnittet och dagens. Förra avsnittet avslutades med att Athelstan dog och Ragnar begravde honom. Redan i början beter sig Ragnar rätt underligt omkring Floke. Vet Ragnar mer än vad han visar, eller misstänker han inte Floke överhuvudtaget? Oavsett vad det är så känns det som att författaren och skaparen, Michael Hirst, sätter krokben för sig själv. Det ges aldrig något tillfälle att djupdyka i Ragnars misstankar eller det som är oklart. Eftersom han hittade Athelstans kropp, tyckte han inte att det var lite märkligt? Borde inte Ragnars prio vara att ta reda på vem som mördade hans vän?
En annan sak, är det ens någon som vet att Athelstan är död? När Floke berättar för Helga att han mördade Athelstan, är hennes reaktion att springa iväg från Floke. På riktigt, är det ingen som har märkt något? När Ragnar utnämner Floke till ledare för plundringen av Paris, finns det någon anledning bakom? Medan Floke tar sig an uppdraget med enorm stolthet, är Ragnar väldigt kryptisk med varför Floke ska leda mannarna. Vad det än är ska det bli intressant att veta mer om orsaken till hans beslut i nästa avsnitt.
Summarum som sådan är att “Paris” är definitivt en väldigt spännande uppbyggnad till nästa veckas avsnitt. Vi är så nära finalen att det börjar svettas rejält. Fast med tanke på att Michael Hirst har hoppat så långt fram i tiden och hoppar över givna tillfällen att utforska saker och ting, är detta bland säsongens svagare avsnitt. Ser icke desto mindre fram emot det åttonde avsnittet nästa vecka.
Betyg: 3/5
