”Nu har vi alla blivit barbarer”. - Tom
Jag har sedan avsnitt ett efterfrågat att serien skulle bli lika bra igen och ha samma tajta, drivna och engagerade manus, sent omsider men under säsongsfinalen fick jag min vilja igenom.
Milan och Naomi går ihop för att stoppa Zlatko och beger sig till London där Zlatko befinner sig på EU-möte. Att Naomi anförtror Tom hemligheten tyckte jag kändes lite konstigt, hur kan hon lita på honom efter allt hon vet? Och i samma sekund som hon ser Tom lyfta luren förstår hon att hon har blivit lurad, lite fånigt men bättre blir det… Slutscenerna när Suzanne Reuter (!!) håller tal på EU-mötet och Naomi letar efter Milan som i sin tur jagar Zlatko är helt klart bland det bästa i avsnittet (och i hela säsongen). Även om det inte kändes helt oväntat så var det ändå sorgligt med Milans död och att dödsängeln Naomi kom försent. Sentimental men fin sista scen när hon står framför familjegraven på en bergstopp i Bosnien.
”När råttorna biter varandra stör det ingen, när de ger sig på ens barn är det en annan sak”. - Rättsläkaren
Det fanns annars mycket spänning mellan Khalil och brorsan och jag överraskades av att Khalil såg det som enda utväg att döda sin älskade bror. Men samtidigt har hans rättspatos alltid varit väldigt stor, att han är en ”The White Knight of Les Agnettes” som försöker städa upp och rädda sitt problemområde och vägrar acceptera att han ska bli en del av kriminaliteten för att han och familjen ska känna trygghet. När han på polisradion får uppdraget att åka till London för att ta fast Milan och vara med vid utlämningen får han veta att brorsan har varit med och bidragit med vapen till rånet i Marseilles. Det är en minst sagt jobbig scen när han, efter att ha fört mamman och systern i säkerhet, ljuger dem rakt upp i ansiktet och säger att han ska ta reda vem på vem som dödade deras son och bror.
Kommer det bli en fortsättning? Det finns ju en del öppningar i slutet, inte minst med Khalil men även med Tom och Naomi. Jag vet ännu inte riktigt hur serien har tagits emot i världen men det känns inte som att den blev den publik- och kritikersuccé som skaparna hade hoppats på och kanske räknat med.
Säsongens sämsta
Avsnitt två-fyra var tyvärr en besvikelse. Serien gick på tomgång och manuset var fyllt av övertydlighet och upprepningar. Att använda sig av flashbacks var nödvändigt men det hade kunnat göras på ett snyggare sätt. I förra avsnittet när Naomi var i Bosnien började det hända något igen och Naomi, som fram tills dess varit seriens helt klart sämsta huvudkaraktär, blev helt plötsligt likvärdig med de andra. Jag hade hoppats mer på John Hurt men han fick spela ut en hel del av sitt breda register i de allra sista avsnitten. Den med mest makt kom undan, förstås!
Säsongens bästa
Som jag tjatat om detta men första avsnittet och framförallt öppningen var briljant! Även om jag hade sett Tahar Rahim i ”A Prophet” var det först i denna serie som jag blev riktigt fascinerad av honom och det ska bli kul att följa honom i framtiden. Rahim/Khalil var helt klart seriens bästa karaktär och skådespelare, även om jag tyckte okända (för mig) Goran Bogdan var mycket bra som Milan. Annars kommer jag ta med mig de starka, trovärdiga och stundtals rörande syskonrelationerna, den snygga estetiken och så finalavsnittet förstås, spännande och tajt!
För att läsa mer om vad jag tyckte om serien i sin helhet, kolla in min recension.
Vad tyckte ni om säsongsfinalen? Tror ni att det blir en fortsättning?
