Eftersnack: Rörigt men underhållande i veckans "Billions"

När serien släpptes i USA slog den rekord på Showtime som den mest sedda nykomlingen någonsin. De första två avsnitten var bra men frågan är om inte ”Billions” blir något vassare för varje avsnitt som går. Det kändes som att den inte riktigt visste vilket ben den skulle stå på i början men nu har den hittat sin form (eller så handlar det om att jag som tittare har förstått den först nu). 

I förra veckans eftersnack eftersökte jag mer Lara. Här får hon äntligen mer speltid och det blir mer än tydligt att hon gör allt för sin mans skull. Vi vet ännu inte vad exakt Axe gjorde innan och efter 9/11 men det vi förstår är att det är något riktigt tillräckligt mörkt (och olagligt) för att det skulle vara förgörande och uppröra familjerna, som förlorade sina nära och kära i World Trade Center, om det kom fram. I piloten hotade Lara änkan June för att hon öppet ifrågasatte Bobby på ett möte om college-stipendium för barn till de avlidna. Här får hon nys om att June har skrivit en memoar vid namn ”9/12: The Day After” och genom att dra i några trådar får hon en kopia av boken där det framgår något om Axe i kapitel 10 som inte får nå offentlighetens ljus.

Hon förstör Junes liv på olika sätt (det börjar blygsamt med inställda golftider men fortsätter med en återkallelse av sonens inträde till Stanford) och June tvingas ge efter, boken revideras och June dessutom skriva på ett sekretessavtal om att kapitlet aldrig ska visas. Det är ganska förutsägbart men underhållande och fascinerande att se hur lätt det är för Lara att få sin vilja igenom och stoppa vad som helst tack vare sin makt. I scenen där June tackar (!) Lara känns det som att det inte är första gången Lana har delat ut ett sekretessavtal... När Lara berättar för Axe vad hon har gjort blir han otroligt stolt över henne, de är sannerligen ett perfekt team. För övrigt är inte heller June helt oskyldig, i avsnittets öppning ligger hon med sin mycket äldre utgivare i ett försök att ge sin kommande bok så mycket marknadsföring som möjligt. Som jag varit inne på i de två tidigare eftersnacken är verkligen alla egoister och narcissister och det är svårt att hitta en enda själ som inte har en baktanke med sina handlingar. 

Yes, ”Billions” har hittills inte direkt varit amerikanskt pryd i sina sexskildringar. Det är framförallt sexet mellan Chuck och Wendy som vi fått ta del av, BDSM som får ”Fifty Shades of Grey” att framstå som ”Lilla huset på prärien”. Varför behöver en maktens man som Chuck låta sig domineras för att känna tillfredsställd? Han älskar att styra i sitt arbete och i hundbajsscenen (för övrigt underbar!) framgår det att han måste  diktera villkor i alla möjliga sammanhang. Det skulle vara intressant att veta mer om hans bakgrund för att få reda på mer varför han har den fetisch som han har. För övrigt är scenen som går ifrån en avancerad sexakt till pekanötsglass och tv väldigt humoristisk och ”mysig”.

Wendys terapisessioner fortsätter vara något av det bästa med serien och den komplexa karaktären och Maggie Stifts skådespeleri lyckas göra den osannolika situationen trovärdig. När Mike Wagner är på session med Wendy berättar han att han har en viss sexuell böjelse. Mikes självdiagnos är att han accepteras som han är, med alla sina sidor..även de snuskiga. Och han uppskattar en kvinna som är givmild. Wendy ser igenom det omedelbart och frågar om det är någon på jobbet som inte ser på honom på rätt sätt (och får höra om Maria Saldana och hamnar i en intressekonflikt). Mikes sanna fetisch är makt och dominans och han älskar att förödmjuka människor, i synnerhet kvinnor. Mike är nog det största svinet av de alla, även om det finns stor konkurrens.

Axe går in som aktivistinvesterare i YumTime, ett familjeägt bageriföretag, och hans skenhelighet (vill få folk att tro att han gör det för att han vill att bakverken ska smaka så gott som det gjorde när han var barn och innan företaget blev girigt) i dessa scener känns så typiskt honom. Evelyn (Kate Jennings Grant), en styrelseledamot i YumTime som också råkar vara Chuck fars älskarinna (alla ligger verkligen med alla i denna serie), förlorar sin styrelseplats och Axes sanna motiv, det vill säga förstöra för Chuck, bekräftas. Det känns som att han har en snyftarhistoria från sin barndom till varje affär han ska göra…

Det dyker upp nya ansikten, inte minst kvinnor, som jag gärna vill se mer av i fortsättningen. Två kvinnor vi blir presenterade för är Terri (Susan Misner, från bland annat ”The Americans"), en FBI-agent som arbetar med Chuck på Axelrod-fallet. Hon ligger också med Chucks högra hand, Bryan (Toby Leonard Moore). Det verkar även som att Kate Sacher (Condola Rashad) kommer ha en allt större roll eftersom hon upptäckte att Pete Deckers äldre föräldrar är ovetande medbrottslingar i sonens ekonomiska brott.

Jag upplever det tredje avsnittet som kanske det bästa men också det rörigaste. Vi har under dessa drygt 180 minuter fått träffa flera figurer kring de fyra huvudfigurerna men det är väldigt få som vi har fått en fördjupning kring. Det dyker ständigt upp nya karaktärer och sedan släpps de… Jag hoppas att vi hädanefter inte kommer bli presenterade för fler utan att de som redan är med får mer speltid och fördjupning, dels för att de är intressanta men också för att det annars finns en risk att tittaren kommer fokusera mer på vem som är vem än själva historien.