Den 33-åriga brittiskan Felicity Jones slog igenom på bred front i "The Theory of Everything", där hon spelade livskamrat till Eddie Redmaynes Stephen Hawking, men frågan är om inte hennes liv ändå lär förändras ganska drastiskt nu efter hennes medverkan i "Rogue One". Rollen som Jyn Erso innebär trots allt årliga besök till olika Comic-Cons runt om i världen, och också såklart att hon numera är en permanent del av världens största filmfranchise. Vi träffade henne i London och passade på att fråga om hennes rädslor, namnet Jyn Erso, och om hon alltid visste hur filmen skulle sluta.
- Jag minns att jag såg den första filmen när jag var väldigt liten. Det var ett väldigt allvarligt ögonblick när den sattes på och alla var tvungna att vara väldigt, väldigt tysta och koncentrerade därför att min äldsta kusin, som var den som introducerade oss för "Star Wars", i princip var religiöst besatt av den. Jag minns det tydligt.
Kan du beskriva vad du kände när du fick reda på att du fått huvudrollen? Vilka tankar susade genom ditt huvud i det ögonblicket?
- Rädsla! Under ett ögonblick var jag riktigt exalterad, men sedan, nästan direkt, börjar man planera för framtiden. "Vad måste jag ta tag i nu?". Det är en helvetes massa arbete som måste göras och som krävs för en film av den här storleken. Men det som kändes bra var att jag hade mycket tid på mig. Jag visste väldigt tidigt in i utvecklingsprocessen av filmen att jag skulle spela Jyn, så jag kunde vara med och planera min kostym, och ha input på manuset. Jag kände ett enormt ansvar, så det var skönt att få vara en del av de där tidiga diskussionerna.
Vad var din största rädsla i att ta det här jobbet?
- Min oro var, och det tror jag gäller för alla oss som kommer från independentfilm-världen, att jag bryr mig om film. Så en tanke jag hade var att sådana här stora filmer ibland blir sämre och sämre ju större de blir, och att kvaliteten verkligen kan dippa. Det gjorde att vi alla sa till varandra: "Vi ska göra en film som ska nå många människor, men den ska också fortfarande vara bra. Den ska fortfarande sjunga.".
Utan att spoila för mycket, "Rogue One" har ett ganska mörkt slut, speciellt för att vara en "Star Wars"-film. Visste ni redan från början hur filmen skulle sluta? Eller hölls det hemligt för er?
- Ja, vi visste hela tiden vad som skulle hända i slutet. Det är väldigt svårt att utforma en karaktär om man inte vet det. Jag avskyr när studios försöker hålla saker hemliga!
Men samtidigt finns det en sådan enorm rädsla för att spoilers ska komma ut?
- Jag vet! Men vi hade en väldig tur med "Rogue One" för de litade verkligen på oss skådisar, och de förstod att var och en av oss hade sin process som vi var tvungna att gå igenom för att få våra karaktärer att fungera.
Betyder namnet Jyn Erso något? Fick du någon förklaring till det?
- Ja, John Knoll som kom på idén till handlingen, alla hans barns namn, och hans frus namn, börjar på J. Så jag tror att det kan ha haft något med saken att göra! (skratt)
Vilken film i serien är din favorit, och varför?
- Det skulle nog vara "Rymdimperiet slår tillbaka". Den är känslosam, den är intensiv, och jag tycker att Mark Hamill är grym i den. Och den är samtidigt en del av någonting. Jag tror att det är grejen med "Star Wars", att man kan vara en del av någonting men fortfarande besitta en emotionell kärna i sig själv.
Gillar du Jyn Erso som karaktär? Hur tycker du hon står sig mot Rey? Kommentera gärna nedan!
