5 drömmiga uppföljare som vi förtjänar (men inte får)

Under årens lopp möts vi av både bra och dåliga filmer. Många av dem får dessutom uppföljare – precis som sina föregångare bra och dåliga sådana. Dessvärre mest dåliga sådana, då uppföljare tycks vara filmmediets stora förbannelse. Men trots flertalet dåliga uppföljare fortsätter vi ändå sukta efter dem och slänger våra pengar till filmgiganterna som suger dem ur händerna på oss. Det är också därför vi senare beklagar oss när vissa uppföljare, som vi faktiskt ville se, blir stekta. Nedan följer min lista på fem uppföljare som jag personligen ville se och som var nära att bli av, men som av olika anledningar aldrig fick lyfta.

 

 

 

Långt innan Ridley Scott gav sig ut på uppdraget att pissa på sin egen franchise som han en gång startade med sina två mellanmjölkiga prequels så fanns det planer på en femte "Alien". Bland de många idéerna snackades det bland annat om en som skulle vara skriven av James Cameron och regisserad av Scott. Den idé som dock kom längst var Neill Blomkamps ("District 9") version.

 

Filmen fick grönt ljus av 20th Century Fox och skulle spelas in efter "Alien: Covenant". Handlingen skulle utspela sig efter "Aliens" och ignorera trean och fyran. Tanken var att den skulle släppas 2017, men allt eftersom det närmade sig blev det mer och mer klart att Fox hellre satsade på " Alien: Covenant".  Något som visade sig vara smart som att satsa på att starta upp en svensk padelhall efter covid-pandemin.

 

Skäl till att bli exalterad: Både Sigourney Weaver och Michael Biehn var tillbaka som Ripley och Hicks. I filmen hade Weyland-Yutani till slut lyckats göra vapen och soldater av dresserade Xenomorphs innan de syrablödande små kräken lärde de mänskliga rövhålen att man ej ska leka Gud. Det var upp till våra legacy-karaktärer att sätta stopp för både monstren och byråkraterna. Spana in de konceptbilder som Blomkamp själv delade med sig innan han lämnade projektet och ni kommer vara med på tåget.

 

 

 

Neill Blomkamp blev efter avhoppet från även denna film, (som han annonserade att han skulle göra efter att han hoppade av "Alien 5)", känd i vissa filmkretsar som mannen som gav de tomma löftena ett ansikte. Det var nu andra gången han hoppat på en legacy-uppföljare och slängt ut fler löften än vad en skumrask telefonförsäljare lovar en stackars pensionär. Filmen hann aldrig lyfta, mer än från själva idéstadiet, innan Blomkamp lämnade och ersattes av Abe Forsythe. Kort efter det meddelades att projektet i helhet läggs ner och idag sitter Amazon på rättigheterna som planerar både en eventuell serie och eventuell film.

 

Skäl till att bli exalterad: Manuset skrevs återigen av Edward Neumeier och Michael Miner, som skrev manuset till första filmen, och baserades på deras ursprungliga manus till "Robocop 2", som refuserades. Likt den förra filmen på denna lista, skulle den utspela sig efter ettan och ignorera uppföljarna. Både Blomkamp, Neumeier och Miner lovade en film som skulle vara i stil med Verhoevens etta, proppfylld av klockren satir och övervåld. Det största grädden på moset var dock att Peter Weller var ombord för att spela Plåt-Nicke återigen. De sistnämnda gjorde mig dock även nyfiken då jag undrade hur de skulle få 70-bastaren Weller att agera i dräkten igen.

 

 

 

Jag vet, jag vet, jag vet. Att bajsa på Schumachers två Batman-uppföljare och gnälla på både bröstvårtor och översspel från Jim Carrey, Tommy Lee Jones och Arnold Schwarzenegger har gjorts sedan Dackefejden. Så därför gör vi inte det här. Efter de arga reaktionerna från kränkta moralpaniksföräldrar som hade sett "Batman Returns" fick Warner Bros panik och valde att göra sig av med Burton till förmån för Schumacher, som skulle göra filmen mer familje- och leksaksvänlig. Detta bidrog till att Keaton sedermera drog sig ut också, men filmen vi inte fick hade varit mer intressant än de två barnprogrammen vi senare fick.

 

Skäl till att bli exalterad: Billy Dee Williams skulle fullfölja sitt ark från första filmen och bli Two-Face. Michelle Pheifer skulle komma tillbaka som Catwoman och självklart Keaton som Batman. Det var även snack om Robin Williams som Riddler. Att ha Keaton tillbaka tillsammans med Williams och Pheifer hade knutit ihop säcken och känt mer som en riktig uppföljare till de första två än vad "Batman Forever" sedermera gjorde, då den var så monumentalt annorlunda att man skulle kunna argumentera för att "När Lammen Tystnar" är mer av en uppföljare till Lotta på Bråkmakargatan än vad den filmen är till sin föregångare. Som plåster på såren fick vi faktiskt en serietidning häromåret som berättar en tredje story i Burton-universumet och man kan även argumentera för att "The Flash" från i år på ett håll är en inofficiell "Batman 3" i och med Keatons medverkan.

 

 

 

Med de två första briljanta filmerna i Sam Raimis trilogi om näthuvudet, fick vi stolpillret "Spider-Man 3" – en film så yr i bollen om vilken film den vill vara att till och med Ozzy Osbourne framstår som solklar.

 

Reaktionerna på filmen var som väntade och Raimi själv var inte heller nöjd med filmen, som han kände var resultatet av för mycket inblandning från Sony. Han ville därför gottgöra fansen med fyran som han menade var back to form. Ut med för många skurkar och in med endast en, likt i ettan och tvån, i detta fall The Vulture.

 

Men tror ni Sony lyssnade eller? De började så klart blanda sig i igen och ville ha en annan skurk. Maguire, Dunst och gänget började även bli för dyra och man ansåg dem även börja bli för gamla. Detta var ett ypperligt tillfälle att trycka på restart-knappen och dessutom spara på en massa pengar.

 

Skäl till att bli exalterad: Som sagt; trean var skit och någonstans hade jag velat se en film som gottgör. Hoppet levde då denna trilogi faktiskt hade fler bra filmer än dåliga. I rollen som the Vulture skulle vi dessutom få se John Malkovich och i ett montage i filmen var det tänkt att man skulle få se Spidde samla ihop och gripa många klassiska skurkar som inte fått något utrymme tidigare. En av dessa hade varit Mysterio, spelad av ingen mindre an Bruce Campbell, vilket hade varit ett briljant sätt att förklara varför hans tre olika cameos i de tre tidigare filmerna är tre olika roller. Han spelade alltså bluffmakaren Quentin Beck och då är det ju solklart att han dyker upp i olika roller, likt en riktig sol och vårare. Likt den förra filmen på denna lista som dyker ner i multiversum fick vi Maguire och dessutom Andrew Garfield tillbaka i "Spider-Man: No Way Home", vilket får fungera som inofficiella "Spider-Man 4" och "The Amazing Spider-Man 3".

 

 

 

Läser ni denna lista fattar ni säkert att jag är ett barn fött på 80-talet och uppvuxet på 90- och tidiga 00-talet. Den första "Die Hard" släpptes samma sommar som jag föddes. Den har alltså något särskilt band till mig. Jag har därför alltid älskat den, samt dess två uppföljare.

 

Fyran och femman däremot… vi kan väl säga så här, att få ögonen utsugna av Jigsaw i den där första fällan i senaste "Saw X", hade varit mer behagligt så man slipper se de där två. Länge var en sexa på gång men med tiden rann projektet ut i sanden och mycket har att göra med hur dåligt mottagen femman blev. Lägg där till Bruce Willis tragiska öde som blev känt bara förra året och en sexa kommer tyvärr aldrig bli av - möjligen en reboot.

 

Skäl till att bli exalterad: Det har sagts mycket om själva handlingen och inget har väl bekräftats, men det ryktades om två olika manus som cirkulerade runt. Det ena skulle utspela sig under två tidslinjer, dels i nutid och dels under 1970-talets New York där vi hade fått träffa en ung McClane som nyexaminerad polis. Troligtvis hade de plockat in en annan skådis för dessa scener, vilket varit trist då Bruce ÄR franchisen, men där fanns något som lockade med att se det smutsiga New York från denna tid.

 

Det andra manuset som det ryktades om var att McClane hade blivit inbjuden till Nakatomis huvudkontor i Japan för att ta emot ett hederspris för sina insatser den där julaftonskvällen, då det nu gått 30 år sedan händelsen, och hör och häpna, huvudkontoret drabbas av en terroristattack igen! Skurken sades dessutom vara en Gruber. Lite repetitivt kanske men kan ändå köpa att man gjorde ett sista äventyr som var back to basic och att man slöt cirkeln på ett sätt.