Jag är tjej och gillar Star Wars - ja, och?

Skämt åsido tror jag faktiskt inte att det är så ovanligt för en tjej att gilla Star Wars. Jag tror bara att ingen tjej orkar nämna det då det ständigt blir samma reaktion. ”Gillar du Star Wars?!?”. ”Ja. Och?”. Vad är det som gör det till en ”kill-film”? Och vad är det som inte gör det till en ”tjej-film”? Och vad är ens genusbunden film?

Genusbunden film för mig är en film som är uppbyggd på ett antal genusnormativa strukturer som råder i samhället. Kvinnor ska se ut si och män ska se ut så. Blondiner är dumma och brunetter är ”down to earth”. Heterosexuella förhållanden är normen och kvinnan ska göra som mannen vill, och kanske (antagligen) ändra sig för hans skull så att de tillslut kan vara tillsammans. Glöm inte att mannen också räddar kvinnan i något tillfälle, vilket gör hennes ännu mer bunden till honom. Detta är bara några av de mönster och strukturer som finns överallt i filmer och praktiskt taget gör varenda film till en genusbunden film. Även Star Wars.

 

 

Ett enda exempel från Star Wars som verkligen definierar genusbunden film är Leia i en metallbikini med ett koppel runt halsen och som slav till Jabba the Hutt. En man hade aldrig satts i denna position, nej, han blir istället nedfryst i karbonit fullt påklädd. Leia hamnar här i ett tydligt underläge och porträtterar på ett tydligt sätt kvinnans underlägsna position gentemot mannen samt den sexualisering som kvinnor ständigt utsätts för. Leia blir en symbol för det patriarkala förtrycket. Ett verktyg för mannen att visa sin makt på. Det är äckligt. Samtidigt var det just Leia som fick mig att gilla filmerna.

 

Carrie Fisher porträtterar på ett sådant fantastiskt sätt en prinsessa som gör allt hon kan för att rädda sitt folk. Hon är orädd och står upp mot männen som kommer i hennes väg. Detsamma gäller för Padmé i prequel-trilogin och Rey i den nya trilogin. Starka kvinnor som vet vad de vill och står upp för sig själva och slåss.

 

 

Därför förstår jag inte hur det kan skapas en sådan tappa hakan-förvåning när jag säger att jag gillar Star Wars. Det är ju så tydligt att filmerna talar till mig och andra som definierar sig som kvinnor. Episod sex handlar om Leia, episod ett handlar om Padmé och hela den nya trilogin handlar om Rey. Det är kvinnor hela vägen. Att originaltrilogin innehåller inslag som den ovannämnda metallbikinin visar att den kommer från 80-talet och en mer föråldrad syn. Om episod fyra gjordes idag hade Leia (förhoppningsvis) inte blivit satt i en metallbikini. Det faktum att hon ändå dödar Jabba the Hutt är nästan som en hommage till feminismen och hur den sakta men säkert stryper det patriarkala förtrycket. Om man väljer att titta på det från den synvinkeln alltså och det väljer jag att göra. Jag vill tro att det var exakt det som Carrie Fisher tänkte på när hon spelade in den scenen, trots att det inte var George Lucas tankar.

Jag är taggad på kommande filmer och serier, "Episod 9" och "The Mandalorian" härnäst. Det känns som att vi är på rätt väg ändå, nu när det även finns kvinnliga Stormtroopers.