Det är ingen hemlighet att det i Hollywood - och i andra delar av världen - nu produceras "säkra kort" med högre tempo än någonsin tidigare, särskilt när det gäller projekt med lite högre budget. De få storfilmer som baseras på någon sorts originalidé tappas ofta bort i ett hav av ännu större filmer baserade på serieromaner, böcker, tv-serier och... leksaker. Filmbolagen är nu så pass vana vid den typen av produktioner att det faktiskt dyker upp en del lyckade sådana också, både kritikermässigt och finansiellt.
När det gäller filmer baserade på dator- och tv-spel dock, där blir det knivigare. Av någon anledning har de allra flesta (om inte alla) adaptionerna inom den kategorin resulterat i smärtsamt undermåliga filmer. Vissa drog in rejäla summor pengar, men majoriteten av dem sågades brutalt av både kritiker och inbitna spelfans. Vad är det som händer i översättningen egentligen? Hur kan det vara så mycket svårare att få till filmer som bygger på tv-spel?
Alltime Movies utforskar detta i sin senaste videoanalys och spekulerar kring de gemensamma nämnarna som filmerna i genren har. Kan det eventuellt ha något att göra med att den här typen av adaptioner attraherar regissörer som är mer intresserade av att fånga spelens visuella spektakel snarare än karaktärer och story? Om så är fallet; kommer talanger som Duncan Jones med "Warcraft" och Justin Kurzel med "Assassin's Creed" kunna styra upp skutan och bana väg för riktigt kvalitativa spelbaserade filmer?
Tyck till! Tror ni att "Assassin's Creed" och "Warcraft" kan bryta den negativa trenden?
