I väntan på ”Twin Peaks”: 5 misslyckade återupplivningar på tv

I slutet av denna vårsäsong (22/5) kommer en riktigt stor tv-klassiker att tilldelas konstgjord andning för att sedan återuppstå på absolut bästa sändningstid. Jag snackar naturligtvis om "Twin Peaks".

Hur detta kommer att te sig kan man ännu så länge bara spekulera i, det ska dock erkännas att jag känner mig aningen orolig. Och nyfiken. Orolig och nyfiken på en och samma gång. Man kanske borde tillägga förhoppningsfull? Nja, jag har varit med ett par gånger tidigare så jag låter helt enkelt hypen ligga lite i lä.

Detta kan braka åt vilket håll som helst. Men oftast då det ska in och tallas på gamla klassiker brukar det dessvärre sluta med fiasko. Det har dock även visat sig att det faktiskt kan bli lyckat, där är "24" ett bra exempel (och här snackar jag om återupplivningen "Live Another Day" med Kiefer Sutherland, inte det senaste fiaskot "24: Legacy").

De lyckade exemplen är dock lätträknade, det finns som sagt ack så många fler katastrofer. På just några sådana ska vi ta oss en närmare titt på i denna artikel.

Observera nu att detta endast gäller återupplivningar av serier, alltså inga reboots eller remakes. Detta handlar om tv-serier som helt enkelt legat i dvala i ett antal tusen år för att sedan plötsligt tilldelats rena fortsättningar.

 

 

 

Det här med att återuppliva gamla serier och ge dem fortsättningar är ett relativt nytt fenomen. Redan 2012 gav sig dock krutkanalen TNT på en av de allra heligaste, nämligen såpornas såpa "Dallas".

Med sig ombord hade man faktiskt lyckats fått gamla veteraner som Larry Hagman ("Jr"), Patrick Duffy ("Bobby"), Linda Gray ("Sue Ellen") och Ken Kercheval ("Cliff Barnes"). Så långt, så väl. Här fanns så klart mycket för nostalgikern, utan dessa skådisar hade nog inte ens tanken på en återupplivning existerat.

Problemet var att rollistan även fylldes på med nya, unga och fräscha "talanger". Talanger som väl inte var de allra skarpast lysande stjärnorna. Tvärtom, vissa var ärligt talat rena katastrofer.

Sedan hade vi det här med tiden. Tiden hade ju gått sedan "Dallas" avslutades back in 1991 och det märktes sannerligen. Back in the days var såporna megastora, det ser ju inte riktigt ut så idag om man säger så.

Problem fanns alltså uppenbarligen och inte blev det bättre då gamle Larry Hagman, seriens absoluta frontman, gick och dog i slutet av 2012. Nu skulle man kunna säga att serien verkligen hängde på en skör tråd. Den lyckades dock med konststycket att tilldelas en andra säsong, men sedan var det dock ridå. Förhoppningsvis för evigt denna gång.

Hade "Dallas" klarat sig gott och väl med det avslut den fick 1991? Jamen självklart, denna fortsättning var fullständigt tramsig, smått desperat och framförallt onödig.

 

 

 

Apropå att tiden har gått, 80-talet ringde och ville ha tillbaka sin sitcom. Ja inte bara sin sitcom. Även sin humor, sin trend, sitt format, sin stil, sitt utseende, sitt allt. Hur i hela friden tänkte man här?!

Förmodligen att nostalgin räddar allt, för något annat kan jag föga tänka mig att de kan ha räknat med? Det hela var egentligen smått bisarrt. Jag mådde nästan dåligt då jag såg på det här spektaklet, så pass uselt upplevde jag det.

Jag kan förstå att man i sådana här fall vill behålla så pass mycket som möjligt av originalserien, men det får ju inte gå så långt att man återanvänder precis allt. Det fattades ju bara axelvaddar och hockeyfrillor, creepy värre.

Vilka var tänkta att se på det här då? Eller kanske en än så viktigare fråga; vilka var tänkta att uppskatta det? På den första frågan blir jag så klart tvungen att svara; de som var med på den tiden. Men det var ju jag och jag avskydde det, så fail redan där. På den andra frågan; ja jag har ingen aning om hur de tänkte där?

Okej, nu kanske jag låter lite väl hård. Det finns säkerligen de som uppskattade denna återupplivning. Jag menar och jag får nypa mig i armen då jag säger detta, serien fick ju både en andra säsong och en tredje säsong!

Att skapa nostalgi, hylla 80-talet, det är en annan sak. Det gjorde Netflix helt lysande med sin "Stranger Things". "Fuller House" är bara absurt, jag menar bara humorn. Det är ungefär som att dra den där gamla vitsen om vad det är som går och går och aldrig kommer till dörren; KLOCKAN! Sedan förvänta sig att folk ska skratta...

 

 

 

Ifjol hade man mage att ge sig på det gamla radarparet Mulder och Scully, här skulle det dammas av, skapas nya mysterier och återuppliva typ halva 90-talet.

Detta i sig var väl visserligen inte tidernas sämsta idé då jag ändå tycker att Mulder och Scully är lite så där tidlösa. David Duchovny och Gillian Anderson ställde dessutom båda upp, vilket naturligtvis stärkte själva idén med en fortsättning.

Vad som dock hade krävts, åtminstone enligt undertecknad, var en slags modernisering. Alltså något som gjorde serien originell igen, ett slags mod att liksom kliva lite ut ur the comfort zone. Men icke.

Det var 90-talet all over again, fast i en "något" sämre tappning. Återupplivningen kändes mest som de mer eller mindre misslyckade filmatiseringarna; tråkiga och oengagerande.

Man kan självklart leva på nostalgi, även jag drabbades av en sådan då pilotavsnittet sändes, men inte hur länge som helst. Det håller helt enkelt inte i längden, man måste erbjuda något mer, att leva på gamla meriter i all evighet fungerar inte i mina ögon.

Sedan förstår jag inte riktigt varför man inte valde att fokusera på ett enda fall, det vill säga en följetong, istället för att återigen dra igång de där småtrötta ett-fall-i-veckan-avsnitten? Jag menar, säsongen bestod av endast sex avsnitt, hur svårt kan det vara att skriva en berättelse som sträcker sig över sex avsnitt? Tydligen jättesvårt. Detta om något är ett mysterium, kanske något för Mulder och Scully?

 

 

 

Ännu en återupplivning signerat fjolåret och tyvärr ännu ett stort misslyckande. Detta kan kanske tyckas lite märkligt i och med att superhjältar är så förbannat populära just nu (och sedan några x antal år tillbaka)?

Okej, nu är karaktärerna i "Heroes" inte tvättäkta superhjältar, de är väl mer människor med så kallade speciella förmågor. Men jag menar tomäjto, tomato. Så varför blev då inte fortsättningen av "Heroes" någon hit?

Till att börja med, var det ens någon som bad om en fortsättning? Fanns det en tittarskara där ute som verkligen kände sig hypad inför detta? Det kändes faktiskt inte som så. "Heroes" stod och dog med buller och bång 2010 och det var nog de flesta tämligen glada över.

Med detta sagt hade "Heroes" en minst sagt skakig sista säsong då det begav sig. Hell, inte bara en skakig sista säsong, även en skakig andra och tredje säsong. Låt oss vara ärliga; "Heroes" var bra i sin allra första säsong, riktigt bra, men sedan gick det utför.

Sedan hade vi det här med karaktärsgalleriet. Knappt någon från den "gamla" serien återvände. Istället ställdes vi inför nya bleka hjältar med nya trötta förmågor, den ena mer lam än den andra. Man får ju komma ihåg att de allra påhittigaste förmågorna redan var avverkade i originalserien...

Jag suckar och frustar, för jag brydde mig inte ett skvatt om dessa hjältar. Ointresset visste inga gränser. Detta i sig gör också att just "Heroes Reborn" är mest misslyckade återupplivningen so far.

 

 

 

Den färskaste skapelsen på listan är alltså "Prison Break", en återupplivning som ju faktiskt fortfarande sänds. Svårt att döma ut denna innan säsongen ens har avslutats? Visserligen, hittills är det dock riktigt illa och då endast några få avsnitt kvarstår väljer jag att vara "modig" och redan nu kapa den fullständigt.

Ja, man återanvänder en hel del originalkaraktärer från dess första säsonger. Som med så många andra återupplivningar skapar detta naturligtvis nostalgi, men återigen; man kan inte leva på nostalgi hur länge som helst. När man återanvänder karaktärer måste man även ta hand om dem, ge dem något vettigt att göra. Här är det milt uttryckt lite så och så med den saken. Med detta sagt kastas de flesta av karaktärerna bort, potentialen kastas bort.

Vad som är ännu sämre är manuset. Nog för att det redan började vackla i den andra säsongen och i den fjärde tillika "sista" var det verkligen kört i botten. Nu då vi kastas in i den nya säsongen är det ungefär som att vi börjar exakt där den fjärde slutade. Då menar jag inte handlingsmässigt, jag menar kvalitetsmässigt.

Sammantaget är "nya" "Prison Break" både överdrivet, långsökt, ologiskt och i vissa delar även rätt styltigt agerad. Men framförallt; helt onödig.

 

 

Hur kommer det nu att gå för "Twin Peaks"? Ja den som det visste, men man kan väl spekulera.

Jag avskydde visserligen den avslutande (2:a) säsongen, men här snackar vi ändå kabel (Showtime) och dessutom är både David Lynch och Mark Frost tillbaka. För att inte tala om en jäkligt imponerande rollista. Jag väljer härmed, dock med stor ovisshet, att försikigt säga succé här. Flipp!

Vad tror, tycker och tänker ni själva? Kommer "Twin Peaks" att flippa eller floppa? Vilken återupplivning tycker ni själva har varit den allra sämsta kontra bästa? Språka gärna av er här nedan!