MovieZine fick tjuvkika på säsongens första avsnitt av ”House of Cards”

Det är riktigt spännande att se första säsongsavsnittet av "House of Cards", av flera anledningar. Främst är det ju underhållning på hög nivå, som kommer gå till historien som Netflix första originalseriesatsning. Men serien fick även mycket uppmärksamhet i och med MeToo-rörelsen och Kevin Spacey, som anklagades för sexuellt ofredande förra året. Flera offer för Spaceys ovälkomna närmanden har trätt fram sedan dess, och beslutsfattarna bakom serien svarade med att avskeda honom.

Många med mig måste väl ha undrat över hur sjätte och sista säsongen ska kunna överleva utan Spaceys karismatiske Francis, som vi så älskar att hata?

 

Förväntningarna var höga bland oss som bjudits in till Netflix specialvisning på 92:nd Street i New York. Visningen följdes av en frågestund med skådespelarna Robin Wright och Michael Kelly, samt producenterna Melissa James Gibson och Frank Pugliese, och jag kan nog säga att ingen av oss blev besviken.

 

 

 

Första avsnittet inleds med Claire Underwood (Wright) i presidentrummet, där hon läxar upp Mark Usher (Campbell Scott), som försöker styra bort henne från att deklarera krig: ”The First Female president of the United States is not going to keep her mouth shut on Fourth of F-ing July!” (Rungande appåder från publiken.)

Okej. Utan att veta vad som hänt med Francis, vet vi med detta att vicepresidenten blivit president. Det kan bara betyda att Francis är borta, ute ur leken, förmodligen död? När Claire går förbi hans sovrum senare, dras hon mot en vägg med en tavla. Hon tar ner den och känner på väggen, tills hon hittar en punkt där hon trycker till.

Utflygandes kommer en liten fågel, och flaxar runt i rummet, vilket får håren på mina armar att resa sig. Jag har inget minne av att serien någonsin innehållit några övernaturliga element? Nästa scen är utomhus när hon öppnar sin hand och låter fågeln flyga iväg med orden: ”Francis, I’m done with you. No more pain.”

Avsnittet fortsätter med Claire i diverse politiska situationer, där hon styr sin omgivning med samma iskalla järnhand som Francis gjort i tidigare avsnitt. Hon tar även över hans dialog med oss, via kameran, som hon bara riktat sig till en gång förut. Ni minns väl förra säsongens sista avsnitt, när hon förklarade för oss att det nu var hennes tur? Wright pratar om detta efter visningen:

- Det kändes förbjudet att titta in i kameran, när jag gjorde det i slutet av femte säsongen. Kan jag verkligen göra så här? Men sen när man väl tagit det till sig och gjort beteendet till sitt eget, känns det som att vara tillsammans med er alla i samma rum, eftersom man blir mer delaktig. Det är väldigt befriande med allt denna makt, skrattar hon.

 

 

 

Därefter rör moderatorn vid elefanten i rummet, när hon utan att gå in på detaljer om Spaceys frånvaro, frågar producentduon hur mycket omskrivningar som gjorts inför sjätte säsongen?

- Sättet som femte säsongen avslutas på sätter redan premisserna för ett nytt spår för handlingen. Visst fick vi ändra lite på sjätte säsongen, men det stod alltid klart att det skulle bli hennes tur i rampljuset. Serien handlar ju om deras äktenskap, och utvecklingen har gått mot att hon tar mer plats medan han tvingas stå tillbaka.

 

- Det var bara vissa detaljer som vi snabbt fick sätta oss ner och ändra på, men den huvudsakliga handlingen stod alltid klar – nu är det hennes tur!

Det första avsnittet utlovar en sorts kamp mellan Claire och Doug (Kelly). Hon verkar inte särskilt ledsen över Francis bortgång medan Doug, som ligger inne på avgiftning, beskriver hur han har Francis att tacka för allt. Han är lojal in i det sista, och det verkar som han hyser misstankar om att Claire har dödat sin man. Michael Kelly förklarar deras relation:

- De är varandras största hot. Sättet som allt är upplagt på, hur isolerade de varit, alla år de arbetat tillsammans med varandra och med Francis och allt som de har gjort, gör att de enda de kan lita på är varandra. Så samtidigt som de är de enda som helt och fullt finns där för varandra, är de också dom som är de mest farliga för varandra.

 

 

 

Här känner jag att det finns en liten fara att säsongen kan falla in i såpoperajargong. I början av serien handlade det ju om paret Underwoods upp- och nedgångar även privat. Ju mer det manifesterades hur iskalla de var, ju fler dimensioner skalades ju också bort. Det blev nästan en tävling i skrupellöshet - hur långt kan vi gå?

I detta avsnitt möter vi syskonparet Bill och Annette Shepherd (Diane Lane och Greg Kinnear), som också är utan skrupler (och känns lite som de kan utvecklas till att bli som Joel Kinnamans och Dominique McElligotts roller från förra säsongen som de nya partipolitiska fienderna).

Det hinns redan med ett mordförsök på presidenten liksom i förbifarten, vilket Caire förklarar för kameran att hon tar som en komplimang, eftersom alla de mest betydande presidenterna blivit utsatta för mordförsök eller mördats. Det dröjer heller inte länge förrän panelsamtalet kommer in på verklighetens politik. Producenten Frank Pugliese ger sin syn på saken:

- Det mest skrämmande är inte att vi försöker efterlikna politiken, utan att politiken försöker bli som en TV-show. Vårt jobb är ju att bibehålla konflikter olösta, medan politiken, får man hoppas, handlar om att lösa dem. Annars blir ju politiken som en pervers idé om underhållning, om det är så de vill hålla sig relevanta. Det är vårt jobb att skapa drama! (Applåder.)

 

 

 

Wright spelar ju inte bara Claire i serien, utan bär även producent- och regissörshatt. Här berättar hon lite om hur det är:

- Som skådespelare är man väldigt ensam. Man sitter för sig själv i trailern och lär sig sina repliker och gör sina val. Sen går man till inspelningen träffar de andra, men på det stora hela jobbar man själv.

 

- Som regissör däremot måste man ha sin hand i alla delar av produktionen, och vara öppen för alla förslag, och man har ständigt folk runt omkring sig som inspirerar en. Man kan inte avskärma sig på samma sätt. Det är absolut uttröttande, men fantastiskt roligt. Det är verkligen en gåva att ha fått möjlighet att regissera avsnitt av den här serien.

Normalt brukar publiken få ställa frågor direkt till panelen under Q&A:s, men den här gången fick man skriva ner sina frågor på lappar, vilket effektivt förhindrade att samtalet kom in på den avskedade Spacey. Låter man fantasin skena iväg kan man verkligen förundras hur effektivt han klippts av och försvunnit från all association med serien, och är lika nedtystad och frånvarande som Francis, medan Wright och hennes karaktär nu genomsyrar varenda ruta både framför och bakom kameran.

Moderatorn undrar vad ska vi vänta oss av den här serien, vad vi kommer ta med oss från sista avsnittet? Wright funderar länge innan hon svarar:

- Hela serien är ju en kamp om makten. Vem vinner?