Sedan han sålde manuset till ”Dödligt vapen” i 20-årsåldern, har Shane Black varit en eftertraktad manusförfattare i Hollywood. Bland kultförklarade actionfilmer finns titlar som ”Den siste scouten” och ”Long Kiss Goodnight”. Han har senare även klivit in i registolen, med fina resultat som ”Kiss Kiss Bang Bang”, ”Iron Man 3” och ”The Nice Guys”.
Hans senaste film är en throwback till karriärens början. Black hade en liten roll i 80-talsklassikern ”Rovdjuret” med Arnold Schwarzenegger, och står nu själv bakom kameran när rymdvarelsen kommer tillbaka. MovieZine fick en pratstund med regissören och manusförfattaren under en pressdad i Madrid.
Är det rätt att kalla ”The Predator” en uppföljare?
- Ja, jag tror det. Det är verkligen inte en reboot, vi har inte ändrat på något. De finns fortfarande, de kommer fortfarande hit, och nu kommer nästa.
Hans senaste film är en throwback till karriärens början. Black hade en liten roll i 80-talsklassikern ”Rovdjuret” med Arnold Schwarzenegger, och står nu själv bakom kameran när rymdvarelsen kommer tillbaka. MovieZine fick en pratstund med regissören och manusförfattaren under en pressdad i Madrid.
Är det rätt att kalla ”The Predator” en uppföljare?
- Ja, jag tror det. Det är verkligen inte en reboot, vi har inte ändrat på något. De finns fortfarande, de kommer fortfarande hit, och nu kommer nästa.
Du var med i originalfilmen för 30 år sen. När kom idén till den här uppföljaren?
- Det slog mig aldrig, varken på inspelningen av den första filmen eller sedan dess, att Rovdjuret skulle komma tillbaka i mitt liv. Det var först när jag pratade med Fred Dekker, min vän och medförfattare, och jag minns att jag kände mig lite gammal… Vi tyckte det vore kul att göra en lekfull film, och samla allt vi älskade med 80-talets filmer. Innan den gigantiska skuren av CGI-effekter. Vi har också CG, men det är annorlunda. Det känns verkligt. Det ska kännas som om det faktiskt hände här. Vi har ingen orange himmel och tio minuter långa tagningar. Det är en klassisk klippning, som en krigsfilm från 80-talet som råkar ha ett monster. Det var vårt koncept. Vi ville gå tillbaka och hitta samma glädje och energi som originalet gav oss.
När du gör en Predator-film behöver du såklart en Predator, men förutom det är det en blank duk. Hur kom du fram till den här storyn och karaktärerna?
- Vi föreställde oss alltid att i Predators värld kan inte alla gå runt i tribal-dräkter, med nät och sköldar och spjut. Alla är inte bara primitiva jägare. De har byggt enorma rymdskepp. Så vi föreställde oss en värld med alla slags varelser. Där finns en klass som håller på med vetenskap, där finns krigare, och en klass som kanske är riktigt arga på Jorden, på att vi har bekämpat dem inte bara en, men två och tre gånger. Den uppgraderade Predatorn var en grej. Det andra var att vi ville ha en grupp killar som kanske inte var så muskulösa. Kanske inte lika smidiga och tränade som en specialstyrka. Men mer misfits, som har blivit förbisedda och som har glömt att de var bra på vad de gjorde.
- Det slog mig aldrig, varken på inspelningen av den första filmen eller sedan dess, att Rovdjuret skulle komma tillbaka i mitt liv. Det var först när jag pratade med Fred Dekker, min vän och medförfattare, och jag minns att jag kände mig lite gammal… Vi tyckte det vore kul att göra en lekfull film, och samla allt vi älskade med 80-talets filmer. Innan den gigantiska skuren av CGI-effekter. Vi har också CG, men det är annorlunda. Det känns verkligt. Det ska kännas som om det faktiskt hände här. Vi har ingen orange himmel och tio minuter långa tagningar. Det är en klassisk klippning, som en krigsfilm från 80-talet som råkar ha ett monster. Det var vårt koncept. Vi ville gå tillbaka och hitta samma glädje och energi som originalet gav oss.
När du gör en Predator-film behöver du såklart en Predator, men förutom det är det en blank duk. Hur kom du fram till den här storyn och karaktärerna?
- Vi föreställde oss alltid att i Predators värld kan inte alla gå runt i tribal-dräkter, med nät och sköldar och spjut. Alla är inte bara primitiva jägare. De har byggt enorma rymdskepp. Så vi föreställde oss en värld med alla slags varelser. Där finns en klass som håller på med vetenskap, där finns krigare, och en klass som kanske är riktigt arga på Jorden, på att vi har bekämpat dem inte bara en, men två och tre gånger. Den uppgraderade Predatorn var en grej. Det andra var att vi ville ha en grupp killar som kanske inte var så muskulösa. Kanske inte lika smidiga och tränade som en specialstyrka. Men mer misfits, som har blivit förbisedda och som har glömt att de var bra på vad de gjorde.
- Konceptet med misfits var viktigt för oss. Det gäller även den lille autistiske pojken, och den kvinnliga forskaren som är cynisk och inte vet hur hon ska relatera till folk. Hon föredrar djur istället. Tanken var att samla ihop en ny grupp. För varje gång det görs en Predator-film handlar det om den nya gruppen. Predatorn kommer tillbaka… och det är inte ens samma som sist, det är en ny varje gång! Men vem jagar han den här gången? Det är vad som gör det kul, att se vem som hamnar i den här stormen den här gången.
Du går all in med blod och gore. Är det ännu en hyllning till 80-talet? Fanns det någonsin en press på att göra en nedtonad, PG-13-film?
- Nej. Det var en av förutsättningarna för att filmen skulle bli gjord. Jag blir bedrövad när man jagar en så bred publik som möjligt. Att så många studios kräver att så många filmer idag ska tilltala alla, och gör dem barnvänliga. Det kräver att man slipar bort de vassa kanterna. Vad jag älskade med 80-talet var de vassa kanterna. Det säger sig självt att du inte går och ser en Predator-film om du är under 17 år. Vi tilläts vara lite hårdare.
Har du redan idéer för en uppföljare? Eller blir ”Doc Savage” ditt nästa projekt?
- Jag tar livet en dag i taget. Och det gäller också en film i taget. Det finns alltid utrymme för fler ”Predator”-filmer. ”Doc Savage” verkar tyvärr ha stött på problem. Det fanns ett motstånd till att den skulle utspelas på 1930-talet, och jag vill inte göra den annars. Mitt nästa projekt just nu… det blir att köpa en ny hundkrage och fixa mina rör. Sen får vi se.
Du går all in med blod och gore. Är det ännu en hyllning till 80-talet? Fanns det någonsin en press på att göra en nedtonad, PG-13-film?
- Nej. Det var en av förutsättningarna för att filmen skulle bli gjord. Jag blir bedrövad när man jagar en så bred publik som möjligt. Att så många studios kräver att så många filmer idag ska tilltala alla, och gör dem barnvänliga. Det kräver att man slipar bort de vassa kanterna. Vad jag älskade med 80-talet var de vassa kanterna. Det säger sig självt att du inte går och ser en Predator-film om du är under 17 år. Vi tilläts vara lite hårdare.
Har du redan idéer för en uppföljare? Eller blir ”Doc Savage” ditt nästa projekt?
- Jag tar livet en dag i taget. Och det gäller också en film i taget. Det finns alltid utrymme för fler ”Predator”-filmer. ”Doc Savage” verkar tyvärr ha stött på problem. Det fanns ett motstånd till att den skulle utspelas på 1930-talet, och jag vill inte göra den annars. Mitt nästa projekt just nu… det blir att köpa en ny hundkrage och fixa mina rör. Sen får vi se.
Se mer av Shane Black i videon nedan.
"The Predator" har biopremiär idag.
