"Stranger Things" tog världen med storm för ett drygt år sedan när den första säsongen överraskade både oss tittare, och Netflix själva, med sina framgångar. Inför Emmygalan var serien nominerad i hela 18 kategorier, varav "Bästa dramaserie" (en av galans tyngsta priser) var en av dem. I slutändan blev det "bara" fem vinster, men för att vara en helt ny serie måste det ändå anses vara mer än godkänt. Det är därför inte särskilt förvånande att skaparna nu fått förtroende nog att jobba på hela fem säsonger av succéserien.
På det stora hela är den andra säsongen av "Stranger Things" klart godkänd, till och med mer än godkänd - det är en underhållande och sevärd fortsättning på händelserna från den första säsongen. Jag fick däremot en "The Force Awakens"-känsla efter att jag hade sett klart de nya avsnitten.
Med det menar jag att en efterlängtad och lite nostalgisk känsla över att vara tillbaka i "Stranger Things"-världen igen infann sig - men samtidigt en redig besvikelse över att det kändes mer som en upprepning än något nytt. Mina förhoppningar visar sig ha varit alldeles för högt ställda, felet ligger med andra ord kanske bara hos mig.
Första avsnittet är ett av de bästa
Mer av samma, upprepning eller ej, är såklart långt ifrån en katastrof med tanke på hur pass omtyckt den första säsongen blev. Varför skulle vi inte vilja ha mer av det? Sanningen är väl helt enkelt att jag, med skyhöga förväntningar, hade hoppats på att bli golvad ännu en gång - nu blev jag "bara" väldigt underhållen.
Första avsnittet är ett av säsongens allra bästa, vilket såklart också höjde mina (redan för höga) förhoppningar ännu mer inför de resterande. De nya karaktärerna "MadMax" och hennes styvbror introduceras exemplariskt, våra nördvänner spelar arkadspel till 80-talsmusik, Will märker att något är hemskt fel och en Jim Hopper-hemlighet avslöjas - säsongen är igång!
Wills problem är långt ifrån över
Will är, precis som både trailers och bilder från inspelningarna redan avslöjat, ännu en gång i centrum för mycket av det oförklarliga som sker i den lilla orten Hawkins.
Tillskillnad från den första säsongen får vi däremot se mer av Noah Schnapp (som spelar Will) och Winona Ryder (Wills mamma) tillsammans, Sean Astin (Hobbit-Sam) dyker också upp som ett kärleksintresse/stöttande-styvpappa i en roll jag gillade förvånansvärt mycket.
Hopper är säsongens mest intressanta karaktär
Polischef Jim Hopper (David Harbour) får också mer att göra under årets säsong, han spenderade som bekant en stor del av den första åt att tvivla på Joyce Byers - nu är han plötsligt en av de karaktärer som har mest koll på läget.
Även om embargot för recensioner och dylikt släpps idag, finns det fortfarande några grejer som inte får avslöjas innan premiären. Dessvärre finns det en hel del gällande just Hopper jag inte kan gå in på i nuläget - men hans karaktär får växa på väldigt många sätt och David Harbour gör ett utomordentligt bra jobb hela säsongen igenom.
Barb är inte helt bortglömd
Det hade på förhand ryktats om att Barb skulle få lite upprättelse efter sitt försvinnande, som i princip ingen ville låtsas om under den första säsongen. Lyckligtvis får Barbs öde viss upprättelse i fortsättningen, tack vare Nancy och Jonathan, även om jag faktiskt tycker att dem delvis glömmer bort henne igen därefter. Men det är väl ingen spoiler om jag berättar att samtliga karaktärer får en hel del annat att fokusera på - så jag kan förlåta ett nytt Barb-svek under de rådande omständigheterna.
Som ni kanske har märkt, eller åtminstone kommer på när ni ser trailern här nedan, har jag inte nämnt Eleven (Millie Bobby Brown) en enda gång hittills. Den första säsongens stora stjärna! Givetvis har hon en roll att spela även i fortsättningen, men likt med Hopper, finns det stora delar av hennes handling som fortfarande inte får avslöjas. Vilket såklart innebär att det finns några grymma tvistar med hennes story att se fram emot.
Även om jag faktiskt blev besviken över några av besluten seriens skapare valde att ta i den andra säsongen, där de framförallt spelar lite för säkert, är det ett kärt återseende. Jag är också, med tanke på att flera frågor lämnas öppna i slutet, väldigt peppad på att få ta del av fortsättningen i nästa säsong.
Min besvikelse kommer sannolikt inte att hindra något av seriens många fans från att själva ge den andra säsongen en chans, men förhoppningsvis kanske några av er åtminstone sänker era förhoppningar en aning - jag tror det vore ett vinnande koncept.
Läs också: Den 27 oktober blir höstens stora höjdpunkt
Hela den andra säsongen av "Stranger Things" släpps nu på fredag, den 27 oktober. Kommer du, min besvikelse till trots, att bänka dig i soffan framför Netflix nu i helgen? Kommentera gärna nedan!
