Magiska spelögonblick #7: Vingmössan i "Super Mario 64" tog tv-spel till nya höjder

Julafton, återigen. "Grand Theft Auto IV" i all ära, men den allra bästa julklappen kom i form av en Nintendo 64 och lanseringstiteln "Super Mario 64", någon gång i slutet på 90-talet. Jag var så liten att jag inte minns exakt vilket år det var som jag och brorsan öppnade det där paketet ute hos mormor på Kalkudden, men jag minns känslan: det här är världens bästa julklapp. En treuddad, superkonstig handkontroll med en toppmodern analogspak i mitten, fyra stycken portar i själva konsolen att koppla in fler dosor i för att kunna lira multiplayer, och så "Super Mario 64" förstås.

 

 

Det var det första spelet jag körde som var tredimensionellt. Innan dess hade Mario bara sprungit från vänster till höger, hoppat ihjäl alla dessa stackars svampar i platt 2D-grafik. Nu låg istället hela Peachs slott framför honom, redo att utforskas! Därinne var det fullt av tavelvärldar, banor som var totalt olikartade i sin design och med helt underbar musik spelande i bakgrunden. Förmodligen var det detta spel som gjorde att mitt musikintresse tog fart på riktigt, för än idag nynnar jag ofta på Koji Kondos trallvänliga MIDI-melodier.

 

"Super Mario 64" var också första gången jag blev riktigt rädd i ett spel. Jag pratar förstås om Muränan med stort M. Den tredje banan (beroende på när man kliver in i den tavlan) bestod av en massa vatten, där man skulle dyka ner i en djup innansjö. Den fridfulla musiken vaggade in mig i ett slags lugn, men ur ena klippväggen kikade en enorm muräna ut. När jag simmade närmare sköt den plötsligt ut huvudet, vrålade och lämnade sitt bo. Muränan var lös!

 

 

Detta var en jumpscare värre än fönsterhunden i "Resident Evil", inte minst eftersom det var så jävla oväntat. Ett färgglatt barnspel som "Super Mario 64" där man ska leta stjärnor och rädda pingvin-bebisar, hur kan något så ondskefullt som en mördar-muräna finnas här? Till råga på allt hade den en stjärna längst bak på svansen, som man var tvungen att simma efter för att fånga. Simmade man för nära själva skräcködlan, blev Mario skadad och drunkningen var ett faktum. Barnspel? Knappast!

 

Ni vet den där skrönan som säger att "om man sväljer ett tuggummi så åker det runt i kroppen i sju år"? Jag hade hört samma slags sanningar om muränor: "Får den tag i din hand, så kommer den automatiskt bita loss den!" Inte konstigt att jag blev livrädd för muränan i "Super Mario 64". Nu har jag visserligen aldrig simmat i närheten av någon muräna i verkligheten (och inte hamnat i kvicksand heller, även det ett skräckscenario man fruktade som liten), så rädslan var kanske ogrundad. Men ändå, svälj helst inga tuggummin och undvik att sträcka fram handen till muränor!

 

 

Vattenbanan i "Super Mario 64" var alltså vidrig, men himlen var himmelsk. Efter tio ihopsamlade stjärnor, låstes den röda frågetecken-lådan upp som innehöll vingmössan. Dess små, vita vingar gav mig den största känslan av frihet jag varit med om i ett spel. Jag trädde på mig mössan, hoppade ner i en kanon och sköts iväg som en cirkusartist. Skillnaden var att Mario inte landade i något nät, utan istället spred han ut sina armar och tog till skyarna, använde vinden på vägen ner för att få ny fart uppåt. Jag gled omkring i mänsklig flygplans-eufori.

 

Uppe i det blå skingrades alla tankar på havets hemska muränor och barndomens övriga bekymmer (läs: kvicksand och tuggummin). Däruppe fanns bara oändliga möjligheter, total frihet, livet. Med vingmössan på huvudet och vinden under mina utsträckta armar kände jag mig som en kvittrande fågel, ett flygfä av den italienska, mustaschprydda sorten. "Super Mario 64" alltså, vilket revolutionerande spel! Muränan kan dock dra åt helvete.

 

 

Tidigare delar i denna artikelserie:

Magiska spelögonblick #10: Introt i "The Last of Us" gör mig lika tårögd varje gång

Magiska spelögonblick #9: Den första kolossen i "Shadow of the Colossus" fyllde både mitt hjärta och min tv-skärm

Magiska spelögonblick #8: Bankrånet i "Grand Theft Auto IV" var spelversionen av filmen "Heat"