Tarzan genom filmhistorien - Så har djungellegenden bytt skepnad genom åren

Genom åren har karaktären ändrat skepnad många gånger, i de otaliga filmer han har synts i. Från småplufsiga stumfilms-Tarzan, via atletiska Weismuller-Tarzan till Disneys animerade skateboard-Tarzan. 

Här är Tarzan, genom filmhistorien. 

Redan 1918 kom den första filmen om Tarzan. Den 55 minuter långa stumfilmen "Tarzan of the Apes" är baserad på den första äventyrsromanen i  Edgar Rice Burroughs bokserie - som getts ut sex år tidigare. Den handlar alltså om hur Tarzans föräldrar Lord och Lady Greystoke blir strandade i Afrika, där deras son föds. Kort efter hans ankomst dör de båda och Tarzan blir lämnad åt att uppfostras av apor. Många år senare anländer ett en spaningspatrull till platsen och det är då som Tarzan och Jane möts och ljuv musik uppstår. I "Tarzan of the Apes" spelades paret av Elmo Lincoln och Enid Markey, men under stumfilmseran porträtterades huvudkaraktären av en rad skådespelare. Den sista stumfilmen om Tarzan kom 1929 och heter "Tarzan the Tiger". Frank Merrill spelade huvudrollen i den. 

Det är den femfaldiga OS-guldvinnaren Johnny Weissmuller som mer än någon annan har satt standarden för hur Tarzan ska se ut på film. Weissmuller spelade honom i hela 12 filmer - Den första var "Tarzan, the Ape Man" (1932). De mest framgångsrika av dessa var de i vilka Maureen O'Sullivan spelade Jane. Duon spelade mot varandra i sex filmer under 30- och 40-talet. "Tarzan och den vita kvinnan" (1934) uppmärksammades särskilt för att Tarzan och Jane i den dansar en undervattensdans, nakna! Den kontroversiella filmen var den sista i serien att enbart rikta sig till en vuxen publik. De resterande filmerna gjordes mer familjevänliga. 

Trots att 30-talets filmpublik förknippade Tarzan med Johnny Weismuller kom under decenniet också en rad filmer i vilka karaktären spelades av andra skådespelare. I "Tarzan den orädde" (1933) spelas Tarzan av Buster Crabbe, som precis som Weismuller var en olympisk guldmedaljör. I "The New Adventures of Tarzan" axlade en annan OS-kämpe, Bruce Bennett (som då fortfarande hette Herman Brix), rollen. Han spelade också Tarzan i "Tarzan and the Green Goddess" (1938). I "Tarzans hämnd" (1938) spelades huvudrollen av OS-atleten Glenn Morris.

Medan Tarzan tog något av en paus från vita duken under 40-talet återvände han med full kraft decenniet därpå. I fem filmer (den första, "Tarzans magiska källa", kom faktiskt redan 1949) spelades han av Lex Barker. 1955 tog Gordon Scott över stafettpinnen, med "Tarzans djungelstrid" och spelade karaktären i fem filmer. Hans sista under 50-talet, "Tarzan och den förlorade staden" (1959), brukar rankas som en av tidernas bästa Tarzan-filmer. Samma år kom "Tarzan - Djungelns konung" - med Denny Miller i huvudrollen - som tvärtom brukar rankas som en av de sämsta. 

Efter att Jock Mahoney hade spelat Tarzan i två filmer - "Tarzan Goes to India" (1962) och "Tarzan's Three Challenges" (1963) - togs rollen över av två verkliga jocks. 1966 tog Los Angeles Rams baklinjespelare Mike Henry sig an den, med filmen "Tarzan and the Valley of Gold". Han spelade Tarzan i ytterligare två filmer innan rollen gick vidare till en annan amerikansk fotbollsspelare. Ron Ely spelade huvudrollen i "Tarzan och den blå gudinnan" (1967) och "Tarzan's Deadly Silence" (1970) och var också stjärnan i tv-serien "Tarzan" (1966-1968). 

Intresset för Tarzan hade svalnat i och med att filmerna under 60-talet hade blivit allt mer barnsliga och under 70-talet hade det dött helt. På 80-talet gjordes tre försök att återskapa hypen. "Greystoke: Legenden om Tarzan, apornas konung" (1984) - med Christopher Lambert och Andie MacDowell i rollerna som Tarzan och Jane - var den film som lyckades bäst. Den fick hyfsade recensioner och nominerades till tre Oscars. 

"Tarzan in Manhattan" (1989) var den som lyckades klart sämst. Den brukar rankas som den absolut sämsta Tarzan-filmen. 

Under 90-talet gjordes ytterligare ett par försök att återuppliva Tarzan. Till exempel återvände Joe Lara, som spelat huvudrollen i "Tarzan in Manhattan", i den snäppet bättre tv-serien "Tarzan: The Epic Adventures". 

Den film som på allvar väckte intresset för Tarzan igen var emellertid Disneys animerade saga från 1999. Filmskaparna hade bland annat studerat skateboardstjärnan Tony Hawk för att skapa en Tarzan som skulle kunna gå hem hos den moderna publiken. Kritikerna hyllade "Tarzan" för hur snyggt och elegant huvudkaraktären tar sig fram i den afrikanska djungeln, men också för dess rörande historia och vackra filmmusik. 2001 följde Disney upp succén med en animerad tv-serie.