När ”Star Wars: The Force Awakens” släpptes 2015 togs den emot som en omåttlig succé och frisk fläkt. Under 16 år hade många grämt sig över George Lucas allt annat än lyckade nedslag i Darth Vaders bakgrundshistoria med prequel-filmerna och nu hade äntligen en film kommit som kändes som de klassiska filmerna.
2 år senare släpptes ”Star Wars: The Last Jedi” och någonstans där på vägen blev det åter trendigt att hata ”Star Wars” och låtsas som att George Lucas och hans prequels alltid var omtyckta. Den nya boven var nu Disney. Varför kan jag egentligen inte säga, då filmen mångt och mycket är en harmlös hyllning till ”Rymdimperiet slår tillbaka”, på samma sätt som ”The Force Awakens” efterliknade ”Stjärnornas krig”.
Ytterligare 2 år gick av hype (och barnsligt hat) inför vad som skulle bli avslutningen på trilogin och, enligt marknadsföringen, även slutet på berättelsen om Skywalker, som hållit på sedan 1977. ”Star Wars: The Rise of Skywalker” släpptes den 18 december 2019 och fick blandad kritik, men som lutade mot godkänt.
Här på Moviezine fick den 4/5 och beskrev som ett ”sagolikt avslut”. Flera andra tidningar var relativt nådiga, även om den på Rotten Tomatoes hamnade på ett relativt lågt sammanställt betyg av 51 % från kritikerna, dock 86 % från publiken.
Hur står sig ”The Rise of Skywalker” 5 år senare?
Hur står sig då ”The Rise of Skywalker” nu 5 år senare? Jag får säga direkt, jag gillade filmen starkt vid dess premiär och gör det precis lika mycket, om inte än mer, även nu.
Så som jag var inne på ovan är dessa filmer verkligen skräddarsydda för den som tyckte om originaltrilogin. Regissören J.J. Abrams har ett gott öga för ”Star Wars”-känslan. Borta är all intetsägande politik, allt stelt skådespel och det torftiga manuset. Det här är äventyrsfilmer i sin renaste matinéstil som inte tar sig själva på alltför stort allvar, samtidigt som en känslomässig dimension är alltjämt närvarande, karaktärerna komplexa och filosofierna djupa.
Idén med att återuppliva Kejsaren som trilogins slutliga skurk var jag något skeptisk till från början (och undrar lite fortfarande varför man valde att avslöja det redan i trailern), men när jag såg filmen kändes det hela inte mer än rätt. Vi hade en ny övergripande skurk i Supreme Leader Snoke, som betedde sig och talade mer eller mindre exakt som Kejsaren, vi hade ett nytt imperium som dykt upp från ingenstans mellan filmerna och frågan om Reys bakgrund hängde ännu i luften.
Dessutom hade det tidigare nämnts att vår nya skurk Kylo Ren på något vis kommunicerat med Darth Vader för att få insyn i den mörka sidan. Allt detta knöts ihop snyggt genom att inkludera mannen som alltid drar i trådarna. Ian McDiarmid är förstås alltid en fröjd att se för den delen.
Vill man dessutom se det hela som slutet på Skywalker-sagan får det ju förstås även ses som passande att avsluta det hela med en slutgiltig strid mot Kejsaren och Rymdimperiet, som ju allt handlade om från början. Jag skulle dock vilja gå ut och rekommendera att inte se det som sista kapitlet på en niofaldig saga för bästa chans till uppskattning. Dessa filmer är som sagt mycket lika de första 3 filmerna och känns inte riktigt naturliga som direkta uppföljare på så vis.
En reboot för en ny generation
Jag själv har alltid sett det hela mer som en slags reboot eller hyllning vars syfte är att återskapa ”Star Wars”-myten i en ny generation, med ett par kära återseenden från de folkkära karaktärerna och på så vis håller de alla 3 mycket bra.
Nämnas får ju även göra att de Oscarsnominerade effekterna, fotot och musiken som alltid är på topp. Kanske något många tar för givet, men när man talar om en film som ”Star Wars” är de tekniska aspekterna verkligen inget som bör förbises, utan kanske det allra viktigaste utifrån hur man en gång i tiden revolutionerade filmindustrin. Det återgångna fokuset på praktiska effekter i den nya trilogin var något jag höll mycket kärt.
Är filmen underskattad? Det beror klart på ens ståndpunkt och förutsättningar i det hela, men jag har själv alltid varit mycket nöjd över den och sett om både den och dess två föregångare ett antal gånger.
Oavsett om man ger filmen ris eller ros så får vi gratulera den vid femårsjubileet! Det är dessutom den sista ”Star Wars”-filmen vi fått, då man sedan dess istället lagt krutet på Disney Plus-serierna. 2026 bjuds vi dock på vår nästa film, som är baserad på ”The Mandalorian”-serien. Gillade man denna trilogi finns det dessutom ännu chanser för fler filmer med huvudkaraktären Rey.
