Ikväll på tv: Släng dig i väggen, MCU - 2004 visar hur man gör en riktig superhjältefilm

Inget emot Marvel Cinematiska Universum, jag är fortfarande ett stort fan (och mindre kritisk till de senaste faserna än många andra), men visst har den här 20-åringen någonting extra. Visst håller den än.

 

I "Spider-Man 2" har det gått två år sedan olyckan som gav Peter Parker (Tobey Maguire) sina spindelliknande krafter, och han måste jobba hårt för att balansera vardagen och privatlivet med att vara superhjälte. Inte blir det lättare när hans mentor Otto Octavius (briljant spelad av Alfred Molina) råkar ut för en egen olycka, och hotar hela New York som den ondeskfulle Doctor Octopus. 

 

Det här är Sam Raimi i högform. Jag är framför allt svag för hur han lyckas blanda fantasifull och oerhört välgjord action men ett engagerande karaktärsarbete, och dessutom lyckas vara väldigt mycket Sam Raimi mellan varven. Jag tänker specifikt på scenen när Octavius vaknar upp efter operationen och tentaklerna får liv för första gången. Hur vi ser mycket av händelserna genom just tentaklernas synvinkel. Det blir inte mycket mer Raimi än så.

 

I sin recension av "Spider-Man 2" fokuserade Alexander Kardelo bland annat på hur relaterbar Peter Parker är, hur läskig Doctor Octopus/Otto Octavius är, och hur tvåan är ett stort steg framåt jämfört med första filmen:

 

"Överhuvudtaget är det mer humor än vad jag sett i någon tidigare superhjältefilm. Det är även mer krut i actionsekvenserna än i den första filmen, och Spideys vilda flygturer genom stan är snyggare gjorda."