The Passion of the Christ 2004

”The Passion Of The Christ” blev textad till slut men det är tydligt att den gjordes med andra intentioner. Det är ju så här man berättar med bilder! Gibson har finansierat, producerat, skrivit och regisserat. Allt ljus på Mel alltså. Tack och lov lät han bli att själv spela Jesus. Han spelas istället av Jim Caviezel ("Den tunna röda linjen”) som försvinner in i rollen och bär inte bara korset utan hela filmen på sina axlar. Det är dessutom bra att Judas inte talar med Brooklyn-accent och att Jesus inte skriker ”freeeee-dommmmm” innan han dör.

”The Passion Of The Christ” är Jesus tolv sista timmar sedda ur en anti-semitisk, homofobisk katoliks ögon. Persongalleriet består av elaka judar, fjolliga romare och sadistiska soldater. Det är inte filmen för er som vill lära er om Jesus budskap, det är filmen för er som vill fortsätta skämmas över hans död. Genom att fokusera på Jesus tolv sista timmar rycks berättelsen ur sin kontext och det blir exempelvis omöjligt att förstå varför judarna hatar Jesus så mycket. Varför inte en snabb ”detta har hänt” i inledningen? Filmen är ju trots allt baserad på en jättegammal bok som nästan ingen läst.

Gibson predikar inte, försöker inte frälsa oss. Vilket är positivt men gör att filmens syfte blir något grumligt. För att kunna rättfärdiga tortyrscener som ibland når rena Takashi Miike-nivåer är det ju lämpligt att ha något djupare syfte än att visa att Jesus var bra på att ta stryk. Jag hoppas verkligen att de kritiker som tyckte att ”Hämnarens Resa” var ”det mest osmakliga frosseri i våld man kan tänka sig” är lika hårda mot ”The Passion Of The Christ”.

Och varför ska det alltid slöjdas så förbannat i Gibsons filmer? Och varför är återuppståndelsen filmad som slutscenen i en superhjältefilm? Man bara väntar på att Caviezel med fast blick ska säga ”I’m Jesus” och flyga iväg.

Gibsons egen passion går inte att ta miste på. Hela filmen fullkomligt vibrerar av beslutsamhet, engagemang och övertygelse. ”The Passion Of The Christ” är en väldigt personlig film av en man vars personlighet inte är speciellt tilltalande. Men man måste beundra att han vågade.