Firebrand 2023

Ett berörande vittnesmål om den ofta blodiga och rent livsfarliga situationen för kvinnorna under medeltiden, ramar snyggt in historien. Det är kvinnorna som här är hjärtat, och det är de som bär historien framåt. Det är också deras sammanhållning som värmer när mycket annat mest bara känns hemskt och hopplöst.

 

”Firebrand” är ett mörkt och otäckt historiskt drama av brasilianske regissören Karim Aïnouz. Filmen utspelas under en tid då den mordiske monarken kung Henrik den åttonde härskar och håller sitt kungadöme, undersåtar och familj i skräck. Hans sjätte fru, drottning Catherine (de tidigare har han mördat) försöker att inte reta upp sin våldsamme make, men kan inte låta bli att i smyg försöka hjälpa rebellerna. Vilket, om det uppdagas, kan ha dödliga konsekvenser.

 

Detta är en visuellt kittlande film med ett berusande vackert bildspråk. Fotografen Héléne Louvarts sveper med sin kamera över de förförande och detaljrika sammetskostymerna och pråliga omgivningarna i och utanför stenslottet. Det är oerhört tilltalande för ögat och kompositionen i flera av scenerna påminner om renässansmålningarna på museiväggarna. Men ibland blir det också äckligt, med närbilder på variga sår, ruttnande lemmar och larver. Och då får man blunda.

 

Alicia Vikander och Jude Law som kung och drottning är fullständigt lysande. Law är ett rejält ärkeäckel, med yvigt skägg och galen blick. Han är en hotfull och chauvinistisk tyrann, med förkärlek för unga möer, vars munnar han gärna stoppar fingrarna i. Och han ser verkligen hemsk ut, såpass att det är svårt att känna igen den annars karismatiske skådespelaren. Law övertygar enormt och prestationen är bland det bästa jag sett av honom. Alicia Vikander som drottning Catherine, är mer lågmäld intill den burdust explosiva gestaltningen hennes motspelare bjuder oss på. Och det är den kombinationen och kemin dem emellan som är den fängslande kärnan i detta. Vikanders återhållsamma uttryck, men desto mer intensiva blickar är i slutändan vad som också ger filmen visst djup.

 

Annars är det mer tveksamt. Själva konflikterna vid det kungliga hovet och missnöjet hos folket får aldrig något riktigt riv. Så även om skådespelarprestationerna är fullständigt exceptionella, uteblir spänningen i övrigt. Det tar för lång tid att etablera intrigerna och historien verkar därför planlös inledningsvis.

 

"Firebrand" är absolut inte dålig, och har flera väldigt starka och fruktansvärt otäcka scener. Men i det stora hela saknar den substans, men också just drivet. Detta är ett kostymdrama bland många andra, och det som man efteråt lär prata om är skådespelarduons dynamiska porträttering snarare än vad som faktiskt hände mellan för- och eftertexterna.