Designated Survivor 2016-2019

På detta är ABC:s politiska thrillerserie "Designated Survior" ett mycket bra exempel. Sutherland behöver inte ens vara argast eller hårdast i världen längre, det räcker med att "bara" styra den. Skämt åsido, Sutherland fungerar faktiskt riktigt bra i en mer avslappnad, mjuk och sansad roll. Karaktären Tom Kirkman är just en sådan figur. Jag kan banne mig inte dra mig till minnes att jag tidigare sett Kiefer i en sådan här pass sympatisk roll. Om vi säger så här; jag skulle vilken dag som helst välja Tom Kirkman som president över Donald Trump.

I "Designated Survivor" gör alltså Kiefer Sutherland rollen som en kabinettsmedlem vid namn Tom Kirkman. En herre som i stort sett trivs med sitt jobb och sin familj, han är dock lyckligt ovetandes om att den nuvarande presidenten har planer på att kicka honom inför dennes nästa mandatsperiod. Detta är dock något som aldrig riktigt sker då presidenten och samtliga kabinettsmedlemmar (förutom Kirkman) omkommer i en jätteexplosion som jämnar det vita huset med marken.

Vi talar här om en terroristattack med frukstansvärda mått och redan här kan man faktiskt dra vissa paralleller med tv-serien "24". Nu är visserligen "24" och "Designated Survivor" två rätt olika serier, trots detta finns dock vissa scenarion och karaktärer som påminner produktionerna om varandra.

Efter röken och dimman lagt sig står det sedermera klart att Tom Kirkman är den överlevande tjänstemannen, eller kabinettsmedlemmen om ni så vill, med högst rang. Han är med andra ord en designated survivor (utsedd överlevare) som ju titeln så vackert skvallrar om. Detta innebär i sin tur att Kirkman, vare sig han vill det eller inte, tvingas svära presidenteden och ta ett skakat USA i sina armar.

Utan att säga allt för mycket antar jag att ni alla mycket enkelt kan räkna ut att det inte blir en helt enkel match för den stackars Kirkman. Att helt plötsligt bli insvuren som världens mäktigaste man visar sig bli krångligt värre, för att uttrycka det hela milt. Intrigerna, konspirationerna och dramatiken får sannerligen spelrum med detta underlag och för det mesta fungerar det hela faktiskt ganska så bra. Visst är det en helt otrolig situation, men hur än man vrider och vänder på det hela blir det onekligen både spännande och engagerande.

Jag personligen hade till en början rätt svårt för serien. Den kändes lite väl mycket lik andra "terroristserier" (inte minst "24") och sedan envisades den hela tiden med att lägga sin fokus på "fel" sidoberättelser. Här syftar jag främst på Kirkmans oerhört tråkiga familj. Detta ändrade man dock tack och lov på efter några avsnitt. "Designated Survivor" ska främst vara en underhållande och spännande actionthriller, inte något familjedrama där familjemedlemmarna, förutom Kirkman och hans fru Alex (Natascha McElhone), känns ungefär lika intressanta som ett par baljor med hår.

Med detta sagt tycker jag alltså att action och thrillerbitarna, vilka är seriens kärnor, fungerar alldeles utmärkt. Medan familjebiten, allt tjafs med Kirkmans "rebelliska" barn fungerar sämre. "Designated Survivor" lyckas dessutom skapa sådana där gamla hederliga cliffhangers riktigt bra, man blir helt sonika ganska så lätt beroende av serien.

Det var många som innan premiären av "Designated Survivor" sa att Sutherland aldrig mer kommer att trollbinda en värld som han gjorde i rollen som Jack Bauer i "24". Efter att ha sett den första säsongen av "Designated Survivor" skulle jag nog inte vara helt säker på den saken. Detta kan vara början på något stort, något riktigt stort!