Häxorna 2020

Efter att coronapandemin har skjutit upp premiären några gånger så har nu äntligen filmen “Roald Dahl's The Witches” nått biograferna och jag har varit och sett den. Jag ska därmed berätta med denna filmrecension vad jag tyckte, men först lite om handlingen. När en pojke (Jahzir Bruno) mister sina föräldrar i en bilolycka får han flytta till sin mormor (Octavia Spencer) i Alabama. Mormodern är en snäll men bestämd kvinna och hon försöker muntra upp honom med musik och mat. Men en dag börjar en djävulsk häxa att hänga runt i området och mormodern blir rädd. De flyr till ett makalöst lyxhotell för att känna sig trygga. Problemet är bara att just där har häxor från hela världen samlats. Häxor som är barnhatare och vill utrota barn. När häxor är i farten kan allt hända, och det gör det under storhäxans (Anna Hathaway) ledning. Roald Dahls bok “The Witches” läste jag som barn och minns att jag tyckte att den var så spännande att jag hade svårt att lägga ifrån mig den. Jag har inte boken så färskt i minnet att jag kan avgöra hur bra den här filmatiseringen följer boken. Men när jag fick höra att Robert Zemeckis (“Forrest Gump”, "Back to the Future") skulle regissera filmen och Guillermo del Toro (“The Shape of Water”, “Pan's Labyrinth”) skulle vara involverad i manuset så blev jag nyfiken på hur resultatet skulle bli. Något mästerverk blev det inte direkt som man fick ta del av men filmen var ändå underhållande och hade sina spänningsmoment. Anne Hathaway gjorde en riktigt färgstark och minnesvärd prestation som den elaka ledarhäxan. Octavia Spencer gjorde även hon en bra prestation med sin karaktär. Det är deras prestationer som är det som ger filmen dess bästa egenskaper. Över lag tycker jag även att den här filmversionen av boken är bättre än den som gjordes på 90-talet med bland annat Anjelica Huston och Rowan Atkinson i rollerna. Jag gillade även att filmen var så mörk och balanserade upp detta mörker bra med humor så det resulterade i en bra helhet. När filmen “The Witches” visades i andra länder innan den nådde svenska biografer så hamnade den lite i blåsväder pga de egenskaper häxorna i filmen hade. Häxorna kännetecknades bland annat med fötter som saknade tår och händer som bara hade tre fingrar. Detta har mött med en hel del kritik ifrån funktionshindrade som anser att det är stötande att måla ut personer med deformeringar av olika slag som onda och något man ska vara rädd för. Jag anser att den kritiken är obefogad. För det första så är det i så fall Roald Dahl som skrev boken som borde kritiseras. Filmskaparna har bara gjort sin plikt och återskapat de egenskaper häxorna hade i boken. Storyn i boken som blivit film är dessutom en saga som inte behöver överanalyseras för att tolka in en massa underliggande budskap som inte finns. Det är häxor som har utmålats med de egenskaperna. Några paralleller till personer som liknande funktionshinder dras aldrig i filmen så därav är kritiken helt obefogad. Sammanfattningsvis så tycker jag filmen “Roald Dahl's The Witches” levde upp till mina förväntningar. Den är underhållande och Anne Hathaway var riktigt kul att se som en ondskefull häxa. Filmen kanske kan vara lite läskig för de allra minsta barnen. Men för äldre barn och vuxna kan den starkt rekommenderas. En stark trea av fem möjliga är mitt betyg till filmen “Roald Dahl's The Witches”.