Kingsman: The Golden Circle 2017

Det är som att gå från ”Goldfinger” till ”Die Another Day”. Bondfans fattar liknelsen, och om inte, så handlar det alltså om ännu en onödig och betydligt sämre uppföljare. Efter en riktigt skön hyllning till gamla goda agentrullar är detta en besvikelse. Den där glimten i ögat saknas, och vi får en själlös fortsättning dränkt i specialeffekter.

Eggsy (Taron Egerton) har växt in i sin Kingsman-kostym och blivit en fulltränad hemlig agent. När spionorganisationen han jobbar för sprängs i småbitar, söker sig han och mentorn Merlin (Mark Strong) till Kingsmans allierade i USA. Bakom ett whiskydestilleri i Kentucky döljer sig Statesman, vars agenter är tobaksspottande cowboys med kodnamn som Champagne och Tequila. Nu gäller det att samarbeta för att stoppa nästa galning som hotar världen: psykotiska knarkdrottningen Poppy (Julianne Moore) som vil förgifta världen från sitt gömställe i djungeln.

När Matthew Vaughn följer upp ”Kingsman: The Secret Service” verkar han ha glömt bort att det var överraskningsmomenten som gjorde den första filmen så vass. Skruvade skurkar, hitech-prylar, intensiva fighter och i grunden - alla pojkars dröm - berättelsen om en vanlig grabb från gatan som rekryteras som agent.

De flesta ingredienser finns också här i ”Kingsman: The Golden Circle”. En överdriven storskurk som smider planer i sin retroinredda "evil lair". Snyggt koreograferade slagsmål som inte alltid lyder gravitationens lagar. Gentlemanna-agenter i välskräddade kostymer och med ett arsenal av sci-fi-gadgets som kan rädda varje situation. Tyvärr känns det mesta som copy/paste på ett gammalt framgångsrecept, och vad som uteblir är alltså - överraskningarna. 

Inte ens det faktum att Colin Firths rollfigur lever har man försökt hålla dolt från fansen. Harry Hart, brutalt avrättad av Samuel L. Jackson i den förra filmen, har mirakulöst räddats till liv (som sagt finns det gadgets för alla behov) och frontar redan alla affischer - det här är ingen spoiler. Det är ju inte så att denna franchise står och faller med Colin Firths medverkan, så att ta tillbaks honom känns både långsökt och onödigt. För att inte tala om att man kör över storyn från första filmen.

Trots att det gått tre år mellan filmerna känns ”Kingsman: The Golden Circle” framstressad. Manuset väcker många frågor. Varför har Channing Tatum och Halle Berry absolut ingenting vettigt att göra? Varför hålls Elton John fånge hos Poppy, mer än att filmen krävde en komisk sidekick i fjäderboa? Inte mycket känns logiskt eller särskilt genomtänkt, ens i "Kingsmans" tillskruvade värld.

För den svenska publiken finns en rolig ljuspunkt: prinsessan Tilde (spelad av Hanna Ahlström) är tillbaka som Eggsys flickvän, och det är även dags att träffa hennes föräldrar - Sveriges kungapar spelas av Björn Granath och Lena Endre.

Första ”Kingsman” var en frisk fläkt i actiongenren, och jag vill gärna gilla även uppföljaren. Men regissören verkar inte bry sig om sina karaktärer, utan har lagt all passion på actionscenerna. Visserligen påhittiga, men ofta lite plastiga. Vaughn borde också gallra bland alla galna idéer för jag blir snabbt mätt, och så småningom uttråkad, på denna överfyllda actionmacka.

Slutet känns som ett löfte om flera uppföljare. Nästa del får bevisa om det fortfarande finns hopp för ”Kingsman”-franchisen, eller om trötta, massproducerade serietidnings-rullar är allt som finns kvar att hämta här.

Kostymerna sitter iallafall som ett smäck. Synd att karaktärerna som bär dem inte har fått lika mycket omtanke.