The Dark Tower 2017

Bedrövlig smörja

Så mycket är fel med den här filmen (bortsett från att den har slarvat bort i princip allt av värde från källmaterialet). Först och främst; den är väldigt kort - i det här fallet känns den väldigt stressad och hade helt klart tjänat på att vara längre. När den här "sequelen" redan försöker klämma in så mycket info det bara går på drygt 90 minuter så blir det bara smörja av det hela; fansen av böckerna kommer störa sig på att man försökt klämma in lösryckta påskägg och oinvigda kommer förmodligen mest klia sig i huvudet. Vad gäller både skådisar till huvudkaraktärerna och porträtterandet av dessa så har man även där misslyckats fatalt. McConaughey gör en närmast pinsam klassisk bad guy med tillhörande ostig dialog och är mest störig; Elba är inte i närheten av den stenhårda, buttra Clint-kopian som skulle krävas för att ro det här i land - han är helt enkelt för hipp och ser snarare ut att höra hemma i Matrix än i "Det mörka tornet". Men värst är huvudrollen (ja, du läste rätt - den här filmen kretsar inte kring Roland), Jake Chambers; en platt, gnällig tonåring som inte väcker minsta sympati hos mig som publik. Det beror förmodligen lika mycket på det slaktade manuset som på skådespelartalangen, men hur som helst gynnar det inte filmen. Manuset har i sig en hel del problem; och ett av de största misstagen enligt mig är att de - likt Dolph Lundgrens "MotU" - utspelar sig alldeles för mycket i vår värld och lägger alldeles för stor vikt vid Jake. Roland lär sig även älska pojken förvånansvärt fort här och hade förmodligen mått bättre av att hämta inspiration från slutet i första boken i det fallet istället. Nej, gillar du böckerna så är det här verkligen inget för dig och jag har svårt att ens motivera en genomtittning för den som bara är måttligt intresserad av att se filmen överhuvudtaget. En billig, urvattnad, generisk dussinsction med CGI-fest klädd i Young Adultskrud deluxe. #Notmytower

Jag har läst ett stort antal Stephen King böcker och sett nästan alla filmatiseringar, men The Dark Tower har på något sätt alltid gäckat mig trots att jag hört mycket positivt om den. Så självklart blev jag nyfiken på filmen även om kritiken har varit svidande dålig. Jag satte mig i biosalongen utan några som helst förväntningar och det enda jag ville var att få ett försmak på vad det hela handlade om, vad The Dark Tower var för något. Stephen King har själv sagt att det är boken med flest fanatiska fans men likväl den bok som minst människor i hans fanskara har läst, inte så konstigt, då jag själv är ett utav dem. Filmen är bra, den är spännande, har snygga miljöer och mycket bra skådespelare. Det är en riktigt skön underhållning som kittlar min fantasi. Den hoppar vilt mellan scener och världar men det som många kritiserade blev jag bara nyfiken på, jag ville läsa böckerna och fördjupa mig i den världen. Jag tror att den hårda kritiken beror på att filmen nästan kräver att du är bekant med böckerna och det är väldigt synd, kritiker idag har blivit bekväma och vill bli matade med information utan egna ansträngningar. Ja, jag gillade The Dark Tower och har nu börjat läsa böckerna. Betyget blir 4 av 5.