The Favourite 2018

Han är inte känd för att göra lättillgänglig film, Lanthimos (”Dogtooth”, ”Lobster”, ”Killing of a Sacred Deer”), men faktum är att detta trots diverse helt sinnessjuka svängar nog är hans mest publikfriande film hittills. Filmen baseras på rader av guld! Manuset av Deborah Davies och Tony McNamara och är fulländat med dialoger, repliker och oneliners som kommer leva för alltid.

”The Favourite” är en historia om livet i finrummen och maktkampen som där råder. Det handlar om den ängsliga drottning Anne som med tveksam hand regerade i Storbritannien i början på 1700-talet. Hennes nära vän lady Sarah är den som istället styr, medan männen skickas ut i krig. När Sarahs avlägsna kusin Abigail en dag anställs som husa i hemmet orsakas obalans i hushållet som skakar om hela riket.

Detta är ett otroligt underhållande och tragikomiskt triangeldrama, så fängslande visuellt att ögonen inte vill lämna duken ens för att blinka. Det är så oändligt vackert och detaljerat. Miljöerna är sagolika, pråliga, stora och överdrivna. Men mitt i detta myller av pompa och prakt utspelas ett hyfsat finstämt drama om i slutändan ganska enkla känslor.

Kriget som pågår där i bakgrunden, pratas det mycket om, men vi ser inget av det eftersom överklassens maktelit är upptagna med sin dekadens. För det tar sin lilla tid att pudra näsan och mellan varven ordna ank- och hummerrace i salongerna.

Fotot av Robbie Ryan är utmärkt! Kameran fångar stora vida bilder och rör sig ofta långsamt från en fast punkt, som får hela rummet att rotera. Ibland filmas långa scener i slow motion eller genom ett stilla ”fisköga”, vilket förstärker känslan av ensamhet och avstånd mellan människor.

Detta är en fantastiskt bra film och ett otroligt samarbete på alla plan, men den största elogen förtjänar de tre kvinnorna i huvudrollerna! Vilka stjärnor!


 

Olivia Colman, Rachel Weisz och Emma Stone strålar fullständigt från start. De avfyrar sina repliker med exakt timing och perfekt känsla för syrlighet och smärta. Colman i täten som drottning Anne behärskar varje scen och uttryck så övertygande att jag nästan saknar ord för att beskriva det. Hon är som ett olyckligt och grinigt litet barn, vilket vid en första anblick är väldigt roligt. Sedan förstår man vidden av hennes olycka och personliga sorg och jag vill istället ta henne i min famn och bara krama om. Den kalkylerande väninnan Sarah (Weisz) städar med stram min upp och undan och håller rent runtomkring, medan Stones iakttagande Abigail smider planer på att nå egen lycka.


Att se dessa tre begåvade powerkvinnor domdera med sin briljans på duken och få allt utrymme att verkligen göra det berör otroligt. Mer än kanske själva dramat i sig. Det är dessutom uppfriskande att männen (Nicholas Hoult och Joe Alwyn bland andra) reducerats till pudrade våp i periferin utan något egentligt att säga till om. Det är komiskt och på sätt och vis lite balsamiskt, på grund av att det fortfarande är så pass ovanligt att det inte är männen som driver handlingen framåt. 
För faktum är att detta är kvinnornas film. Deras historia. Det är tydligt fokus på vår top trio och relationerna dem emellan och då behövs faktiskt inte mer input från männen än så här. 


 

”The Favourite” är en vacker och på alla sätt mästerlig film med glimten i ögat. Den är otroligt underhållande tack vare på sina håll helt befängda och farsartade turer. Detta högst originella drama lockar både skratt och tårar och är numera en solklar favorit i Lanthimos repertoar.