The Look of Silence 2014
Synopsis
En familj som överlevde folkmorden i Indonesien under 60-talet konfronterar de ansvariga männen.
Info
Originaltitel
The Look of Silence
Språk
Indonesiska
Land
Danmark
Åldersgräns
11 år
Längd
Skakande om folkmordets offer
Den stora skandalen vid årets Oscarsgala var att Joshua Oppenheimers "The Act of Killing" inte vann priset för bästa dokumentärfilm. Denna skakande film om folkmordet i Indonesien i slutet av 60-talet är något av det bästa och mest nyskapande som gjorts inom genren. Uppföljaren "The Look of Silence" är mer traditionellt gjord, men inte desto mindre skakande. Med små medel skruvar Oppenheimer sakta till sin film så pass att jag i slutet märker att jag nästan sitter och håller andan.
I "The Act of Killing" skildrade Oppenheimer folkmordet genom att låta oss möta mördarna, som fortfarande är de dom styr landet, som skröt över begångna mord och våldtäkter, och som av regissören övertalades att iscensätta de övergrepp de begått som scener ur de Hollywood-filmer de dyrkade.
I den nya filmen möter vi offren - eller snarare offrens överlevande släktingar. Adi är drygt 40 år gammal, gift och har barn. Han bor i närheten av sina mycket gamla föräldrar. Fadern är över 100 år gammal, senil och sjuklig, men sköts med kärlek av hustrun och av Adi.
Familjens stora sorg är att sonen Ramli var en av de ungefär en miljon personer som mördades av militärjuntans hantlangare. De som ledde morden i området bor fortfarande kvar och hör ofta till de styrande. Adi bestämmer sig för att söka upp dem, stillsamt konfrontera dem med det som hände (till sin hjälp har han bl a intervjuer Oppenheimer gjorde för den förra filmen och till och med en bok där en av mördarna genom teckningar skildrat bl a det mycket brutala mordet på Ramli) och se vilka reaktioner det leder till. Det blir allt från "vi visste ingenting" och "vi följde bara order" till öppna hot om att "om du inte slutar nu kommer historien att upprepa sig".
Det är många talking heads, och "The Look of Silence" har inte samma visuella styrka som "The Act of Killing". Men det gör ingenting. Det viktiga är vad som sägs, hur dessa nu gamla män inte ångrar någonting (en av dem är till och med släkt med Adis familj) och det gamla "vi lydde bara order" får sticka upp sitt fula huvud och åter bli något som man försöker urskulda sig med. Liksom i "The Act of Killing" har Oppenheimer och hans team arbetat under dödshot, och åter står det ofta bara "anonymous" i eftertexterna. De indonesier som jobbat med glinen skulle ligga mycket lika till om deras namn blev offentliga.
Bör man ta sett "The Act of Killing" innan man ser "The Look of Silence"? Ja, det hjälper självfallet, speciellt som Oppenheimer själv medverkar utanför bild, och eftersom det här är ett komplement till den förra filmen, en sorts fortsättning som ger ännu en skakande inblick i ett massmord som begicks för några decennier sedan. SVT har redan visat "The Act of Killing". Köp in även "The Look of Silence" och visa de båda några dagar efter varandra. Det vore en kulturgärning.
Gunnar Rehlin
I den nya filmen möter vi offren - eller snarare offrens överlevande släktingar. Adi är drygt 40 år gammal, gift och har barn. Han bor i närheten av sina mycket gamla föräldrar. Fadern är över 100 år gammal, senil och sjuklig, men sköts med kärlek av hustrun och av Adi.
Familjens stora sorg är att sonen Ramli var en av de ungefär en miljon personer som mördades av militärjuntans hantlangare. De som ledde morden i området bor fortfarande kvar och hör ofta till de styrande. Adi bestämmer sig för att söka upp dem, stillsamt konfrontera dem med det som hände (till sin hjälp har han bl a intervjuer Oppenheimer gjorde för den förra filmen och till och med en bok där en av mördarna genom teckningar skildrat bl a det mycket brutala mordet på Ramli) och se vilka reaktioner det leder till. Det blir allt från "vi visste ingenting" och "vi följde bara order" till öppna hot om att "om du inte slutar nu kommer historien att upprepa sig".
Det är många talking heads, och "The Look of Silence" har inte samma visuella styrka som "The Act of Killing". Men det gör ingenting. Det viktiga är vad som sägs, hur dessa nu gamla män inte ångrar någonting (en av dem är till och med släkt med Adis familj) och det gamla "vi lydde bara order" får sticka upp sitt fula huvud och åter bli något som man försöker urskulda sig med. Liksom i "The Act of Killing" har Oppenheimer och hans team arbetat under dödshot, och åter står det ofta bara "anonymous" i eftertexterna. De indonesier som jobbat med glinen skulle ligga mycket lika till om deras namn blev offentliga.
Bör man ta sett "The Act of Killing" innan man ser "The Look of Silence"? Ja, det hjälper självfallet, speciellt som Oppenheimer själv medverkar utanför bild, och eftersom det här är ett komplement till den förra filmen, en sorts fortsättning som ger ännu en skakande inblick i ett massmord som begicks för några decennier sedan. SVT har redan visat "The Act of Killing". Köp in även "The Look of Silence" och visa de båda några dagar efter varandra. Det vore en kulturgärning.
Gunnar Rehlin
Skriv din recension
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera The Look of Silence
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu