Dexter: New Blood 2021-2022

Nöjesbranschen är inte känd för att ge andra chanser och det avslutande avsnittet av ”Dexter” hamnar ofta på listor över de mest avskydda teveserie-finalerna. Men fansens besvikelse den gången vittnar också om ett stort engagemang för serien och huvudkaraktären, vars historia aldrig fick något riktigt avslut. Förväntningarna var därför höga när Showtime beslutade sig för att återuppliva en av fiktionens kanske mest älskade antihjältar, den moraliske seriemördaren Dexter Morgan, a.k.a the Bay Harbor Butcher. 

 

I ”Dexter: New Blood” har Dexter (Michael C. Hall) har övergett Miami för nordligare breddgrader och slagit sig ner i det lilla samhället Iron Lake, NY. Eftersom han vill lämna sitt gamla liv bakom sig (plus den lilla detaljen att Dexter Morgan officiellt är avliden) går han numera under namnet Jim Lindsay. Jim lever i en rutinstyrd tillvaro, jobbar i den lokala friluftsaffären och dejtar stadens polischef. Ingen av det goda folket i Iron Lake har den minsta aning om att den hygglige killen som säljer jaktvapen till dem skulle kunna vara en mördare, ännu mindre av serie-varianten.

 

Dexter försöker övertyga sig själv om att han kan leva ett lågmält och oblodigt liv som Jim Lindsay och att han en gång för alla har lämnat sin ”mörka passagerare”, som han kallar sitt mordiska begär, bakom sig. Men helt lyckas han inte glömma sitt förflutna och hans skuldkänslor kring systern Debras död jagar honom. Småstaden Iron Lake är heller inte helt befriad från frestelser för den mörka passageraren - där finns såväl en provocerade rikemansson som en alldeles egen lokal seriemördare. För att ytterligare komplicera saker och ting sätts Dexters täckmantel dessutom på spel när den nu tonårige sonen Harrison lyckas spåra upp honom och vänder upp-och-ner på hans ordnade tillvaro. 

 

Fans av den ursprungliga serien kommer sannolikt känna sig som hemma i ”Dexter: New Blood”, för även om Miamis myllrande hetta har bytts ut mot karga snölandskap är det mycket som är sig likt. Michael C. Hall levererar fortfarande härligt torra oneliners med precisionsdoserad ironi och bemästrar lika väl som tidigare den kusliga konsten att skifta utseende från tillbakadragen tönt till fullfjädrad sociopat inom loppet av en bildruta. Men även nya tittare kan med fördel ge serien en chans. Det behövs inga större förkunskaper än de mest grundläggande för att kunna uppskatta ”Dexter: New Blood” - och det är en serie som är lätt att uppskatta. 

 

Dexters dubbelliv är precis som tidigare ett tacksamt redskap för att skapa spänning från första stund. Den diametralt motsatta miljön jämfört med Miami, samt Dexters nya roll som pappa till en tonåring, gör även att ”Dexter: New Blood” känns ny och fräsch snarare än bara mer av samma. Dexters egen fadersfigur Harry hade ju som bekant en stor inverkan på vem han skulle komma att bli som person, och plötsligt finner sig Dexter själv i sin styvpappas skor. Tacksamt nog har man gjort en riktigt lyckad rollsättning av Jack Alcott i den viktiga rollen som sonen Harrison. Inledningsvis framstår han som en standard-tonåring av den argare varianten, men växer under seriens gång fram till en mänsklig och trovärdigt nyanserad karaktär. 

 

Huvudrollsduon backas upp av ett flertal färgstarka biroller där framförallt Clancy Brown gör en mästerlig insats som Iron Lakes faderliga patriark Kurt Caldwell. Även Jamie Chungs drivna true-crime deckare Molly Park virvlar in i serien med oemotståndlig charm och energi, och hade mer än väl förtjänat en egen spin-off. Här bjuds också på återseenden från förr, vilket i viss mån känns som fanservice. Att Dexters inre samvete manifesterar sig som systern Deb gör att Jennifer Carpenter får en plats i serien, säkert till vissas glädje. Debs otyglade neurotiska energi har dock alltid varit svårsmält, och för egen del finner jag det tacksamt när hennes Benjamin Syrsa-liknande funktion blir allt mindre frekvent under seriens gång.

 

”Dexter: New Blood” är riktigt tight och välskriven över hela säsongen, så det är förvånande när det sista avsnittet överraskar i ordets sämsta mening, med en utveckling som varken känns trovärdig eller tillräckligt väl uppbyggd. Det är en kontroversiell final som redan hunnit sågas rejält på nätet och mycket ironiskt att man återigen misslyckas med avslutet, med tanke på förra gången. Snubblandet på mållinjen förtar tyvärr lite av intrycket på en serie som i övrigt ofta är uppe och nosar på ett högre betyg. Men slutet till trots, ”Dexter: New Blood” är väl sevärd för den spänning och underhållning som bjuds på längs vägen. 

 

▸ Streama hela säsongen av "Dexter: New Blood" på Paramount+