Easy A 2010

Det "Easy A" framför allt lyckas med är att inte ta sig själv på alltför blodigt allvar. Man anar drift med genren då och då utan att det är tala om en parodi eller försök till gapflabb. Det är mer hur hela highschool-systemet är uppbyggt med olika grupperingar som man vågar skämta om.

Olive (Emma Stone, Superbad) är huvudperson och tillika berättarröst. Hon är en av alla de där duktiga tjejerna som ingen riktigt lägger märke till i skolan. När bästa kompisen bjuder med henne en helg med sina jobbiga hippie-föräldrar hittar hon på en nödlögn för att slippa - hon ska på en het dejt. Att hon istället tillbringar helgen hemma framför spegeln mimandes till grattiskortet med Natasha Bedingfield-låten "I've got a pocket, got a pocket full of sunshine" - för övrigt en riktigt kul scen - är inget hon har dåligt samvete över.

Dejtlögnen leder till sexlögner och hennes nya rykte gör att hon får förslaget från skolans gaykille att de ska låtsas "göra det" så att han ska slippa sina homofoba mobbare. Snäll som hon är ställer Olive upp. Låtsas-sexet är en annan kul scen och hela plugget börjar förstås snacka efter den ljudliga uppvisningen.

Men sen spårar det hela ur med fler osanningar och ett än värre rykte som Olive anammar till hundra procent genom att till slut komma till plugget iförd inte mycket mer än korsett. Till slut är alla hennes relationer invecklade - både till föräldrarna, lärarna och killen hon gillar på riktigt.

Den absolut största fördelen med "Easy A" stavas Emma Stone. Det är ingen djuplodande roll hon gör direkt, men hon har en otroligt skön stil genom hela filmen och man riktigt känner hur kul hon har med sin karaktär. Förvänta er absolut att få se mer av henne i framtiden.

Regissören Will Gluck som är relativt ny på banan, har också lyckats skrapa ihop riktigt bra birollsnamn. Olives härliga, men samtidigt udda föräldrar spelas av inga mindre än Patricia Clarkson (Shutter Island, Whatever Works) och Stanley Tucci (Flickan från Ovan, Julie & Julia). Engelskaläraren Mr Griffith spelas av Thomas Haden Church ("Sideways").

Bland de yngre förmågorna ser vi inte samma kvalitetsskådisar, men dock stora nog namn för att vittna om att man kunnat välja under castingen. Penn Badgley ("Gossip Girl") spelar Olives kärleksintresse Todd och Amanda Bynes ("Hairspray") och Cam Gigandet ("Twilight") de kristna freaken Marianne och Micah som försöker utföra någon slags exorcism på Olive så att hennes slamperifasoner inte ska infektera hela skolan.

Andra styrkor är flirten med klassiker från 80-talet som "Can't Buy me Love", "Breakfast Club" och "Say Anything" och att man verkligen försöker ta nya tag istället för att trilla i de alltför vanliga stereotyperna med cheerleaders, jocks och töntarna.

Men i slutändan är det svårt för en highschoolfilm att bli något mer än en popcornrulle och även om "Easy A" försöker så lyckas den inte hela vägen. Hela storyn med hur Olive säger ja till kille efter kille trots att hon vet bättre, är aningen svårförklarad om man försöker använda logik. Och förutom härliga scener när Emma Stone kör sitt race är det aningen segt i början. Slutet är däremot så mycket paradnummer enligt genrens alla mönster med sexig sång och synkroniserad dans, att det blir klyschigt även om det finns ett mått gullighet också.

Framför allt vinner "Easy A" på att den har mycket hjärta och att humorn ofta bygger på välskrivna repliker i ett rätt så tajt manus, snarare än "fratboys" som hamnar i pinsamma situationer via sex och alkohol. Är man sugen på den här genren kan man hitta mycket sämre alternativ än "Easy A" och även om det inte säger mycket, så säger det nått.