Idén till filmen kläcktes i ett redigt finskt bastubadande år 2005, där den numera 32-årige filmregissören Timo Vuorensola fick inspiration att göra en film om nazister som bodde på månen. Så när bastubadandet och tvagandet var färdigt, blev det research inom ämnet och ser man på - den unge regisörren och hans medarbetare fick reda på att det fanns en hel del människor som trodde på konspirationshistorier om nazister, som hade hemliga vapenexperiment och flygskepp i Antarktis, och som kunde ta sig fram och tillbaka till månen.
Jag träffar Timo på ett café i centrala Helsingfors en solig tisdag i mars. Han är över 190 centimeter lång och har ett fast handslag, är ledigt klädd med en svart collegetröja och har välkammat kort svart hår och ett vältrimmat litet skägg. Han utmärker sig inte nämnvärt från mängden och några Hollywoodfasoner i form av pråligt glitter lyser med sin frånvaro, från den jordnära personen som sätter sig ner mittemot mig. "Scener ur ett äktenskap" av Ingmar Bergman som jag lånat på biblioteket vid ett tidigare tillfälle, kikar fram ur min väska och fångar Timos blick medan jag plockar fram intervjuutrustningen. Han förklarar att det är hans favoritregissör genom tiderna och med en stor beundran i rösten och blicken, ifrågasätter han vad han som regissör har att komma med i jämförelse med denna gigant inom filmens värld.
Nåväl, från gamla filmregissörer till nya talanger där Timo är det absolut hetaste regissörsnamnet i Finland just nu. Han syns i tidningar och hörs i media så gott som överallt. Mer hype får man leta efter i de tusen sjöarnas land. Men vad har vi egentligen att vänta oss, och är det här någonting mer än en B-film i lyxförpackning, som säljer på ett litet förbjudet tema som nazister?
Så efter den obligatoriska och vänliga standardhälsningen (efter hyllningen till Bergman) mellan MovieZines utsände och Timo Vuorensola, så förs vi direkt in på ämnet bastubadande.
Är det ett finskt fenomen - att inspirationen flyter på bättre i bastun? Där du fick idén till "Iron Sky"?
- Bastu är en sån galen sak som ett rum som är för varmt att vara i, där du slår dig själv med grenar och björkris. Och du gör det naken med andra män och kvinnor. Det är ett galet koncept och det är inte så konstigt att det föds galna ideér ut ur det. Ärligt talat tycker jag att Finland är ett land fyllt av kufiska koncept. Till exempel att ett företag som sysslar med gummistövlar bestämmer sig för att bli ett av destörsta mobiltelefonföretagen i världen. Eller det här företaget som kom upp med Angry Birds, eller filmen om nazister på månen som vi gjort. Jag tycker det bästa som kommer från Finland är det som sticker ut mest.
Timo sträcker på sig och fortsätter att berätta att han tror att finsk kultur håller på att ta sig in i sin gyllene era, och att det här även påverkar andra områden. Han menar att så länge samhället ger sitt stöd och att de lokala föreningarna och företagen gör sin del, så kan det bara gå framåt, och att fler samarbeten med andra länder skulle gynna alla. Men det är lätt att det går åt skogen om vi börjar bli rädda och kryper in i våra skal och inte vågar ta några större chanser.
Så var det svårt att få partners till filmen?
- Ja, det var riktigt svårt. Företagen är så rädda om sin image och det var mycket prat om att vi borde göra en film om utomjordingar från mars istället, de ifrågasatte om det måste vara nazister som vi skulle ha med i filmen. Men eftersom vi visste vad vi ville uppnå med filmen, så kunde vi sälja in den till företag som inte gnällde på oss, utan som köpte idén.
Var har ni spelat in filmen?
- I Finland, Tyskland och i Australien.
Du började din karriär som filmregissör med väldigt små ekonomiska medel. Vad var dina knep för att producera "Star Wreck"-filmerna och lyckas få en sådan stor framgång med dem, utan en massa pengar i bakgrunden?
- Jag tror formulan beror mycket på mitt ursprung i Finland. Jag tycker vi är isolerade här på något sätt jämfört med andra skandinaviska länder och behöver komma på egna villkor om hur vi ska lösa saker. Som i fallet med mina filmer, så var jag tvungen att söka nya vinklar och sätt för att kunna lyckas med det jag tagit på mig. Vi hade inte möjligheterna att göra filmerna på vanliga sätt som kanske andra länder gjorde det på, utan fick hitta våra egna vägar och ibland blir det stora nederlag av sådana utgångspunkter. Men man lär sig av misstagen och jag tror de behövs som en helhet tillsammans med framgångarna.
Känns "Iron Sky" som en naturlig uppföljare på rymdtemat som ni hade i "Star Wreck"?
- Ja, det känns det som. Även när det gäller de teman vi var ambitiösa med att framhäva i tidigare filmer, så lyckades de få en naturlig fortstättning genom "Iron Sky". Vi ville säga någonting genom en actionkomedi som utspelar sig i rymden och det är nog någonting jag kommer upprepa även i framtiden.
Så nu när du och ditt team hade rejält mer med pengar att sprätta runtomkring er - blev det lekstuga i skapandet, jämfört med tidigare produktioner som gjorts på hobbynivå?
- Ja, det blev en lekstuga av kaos. Att göra film är en intressant sak: antingen betalar du ingenting eller så betalar du stora summor. Om du börjar betala någon, så behöver du betala allihopa som är inblandade. För "Iron Sky" hade vi ungefär niohundratusen euro för CGI, som var enormt mycket för oss och de pengarna tog slut i stort sett samma ögonblick som vi började filma. Så med andra ord fick vi börja stretcha vår budget inom andra delar av filmproduktionen, för att ta oss dit vi ville.
Var det lätt att få rätt skådespelare till filmen?
- När det kommer till huvudrollerna var det förvånansvärt enkelt, säger Timo som verkar vara bekväm med att ge intervjuer. Han gestikulerar ofta och är engegerad i frågorna jag ställer och fortsätter:
- När jag träffade skådespelarna för första gången kändes det naturligt och innan de ens han säga någonting, tänke jag att det här är rätt personer för jobbet. Jag ville ha intressanta personligheter och det hittade jag i de här skådespelarna. Den enda som tog lite tid att hitta var hon som skulle spela USA:s president, men henne hittade vi till slut också.
Hur kändes det att arbeta ihop med Udo Kier, som är en väldigt meriterad skådespelare jämfört med tidigare amatörskådespelarna i "Star Wreck"?
- Det kändes som en stor lättnad. För en gångs skulle kunde jag berätta en historia som jag ville att den skulle bli. Amatörskådespelare är oftast väldigt begränsade och kan bara spela upp scenen på ett sätt, oavsett hur mycket jag skriker åt dem. Och en stor skillnad att arbeta med professionella är att jag hela har varit tvungen att veta exakt vad jag vill - att känna karaktärerna utantill och överföra detta till skådespelarna. Udo var riktigt trevlig och absolut ingen diva. Han är en skådespelare som vet hur han ska agera professionellt, och han hade till exempel koll på vilka linser som användes på kameran under tagningarna och var en hjälpreda i många situationer. Och vi blev goda vänner under inspelningen.
Det kom en norsk film för ett tag sedan som hette "Död snö" och också handlade om nazister. Tror du att nazister är på väg att få ett uppsving inom filmvärlden?
- Ja, jag tror vi lever i en tid just nu när vi kan prata öppet om nazister. Vi har ekonomiska kriser runt hela jorden och det som det pratades om på 30-talet har börjat ploppa upp över större delen av världen igen. Det är som man hör Goebbels prata igen när man hör högerpolitikerna prata om sitt skit, och det verkar som om ingen bryr sig om vad som sägs. Och det som hände på 40-talet är inte så länge sedan och det kommer hända igen.
Är du nöjd med resultatet av "Iron Sky", blev det som du hade tänkt dig från början?
- Jag är glad, eller snarare överraskad över slutresultatet. Jag hade vissa hopp och en sak med filmskapande är att man aldrig vet hur det ska sluta. Jag har velat göra den största finska filmen någonsin och hade mina visioner, men trodde inte det skulle gå så här väl.
Om man skulle jämföra budgeten för "Iron Sky" med amerikanska storfilmer, hur mycket skiljer det i produktionskostnaderna?
- Det vi hade som hel budget till filmen använder man väl som cateringpengar för en "Transformers"-film, förklarar Timo medan ett sällskap av yngre förmågor som sitter vid ett bord bakom regissören lyssnar nyfiket på intervjun.
Tre japanska turister smög även förbi vid ett tidigare tillfälle med kameror i högsta hugg och jag en känsla att det här bara är början av ett kändisskap, som kommer bli vardag under en lång framtid för den mörkhårige regissören som sitter mitt emot mig:
- En amerikansk storfilm har väl en budget på cirka 150 miljoner dollar plus marknadsföring med ungefär samma summa, medan "Iron Sky" hade en budget på allt som allt 7,5 miljoner euro.Vi lyckades nog göra det omöjliga möjligt, där alla med något vett hade sagt - "gör det inte!" Men jag tror alla kan göra mycket mer än vad de tror, om de bara forcerar sig att göra sitt yttersta.
Hur svårt var det att göra rymd- och actionscenerna till filmen?
- Jag förstår inte själv riktigt hur allt går till som mina medarbetare sysslar med, de som håller på med specialeffekterna. Det är konstnärliga och tekniska människor som gör det jobbet och i det här fallet tillsammans med Samuli Torssonen som var producent till specialeffekterna i filmen. Vi har samarbetat under en lång tid tillbaka, så vi har ett förtroende till varandra vilket gör det lättsamt att arbeta tillsammans.
Filmen hade premiär i Berlin den 11:e februari i år. Vad var det för reaktioner på publiken därborta och hur kändes det att se filmen färdig på biografen?
- Det är många som har frågat mig den frågan, hur det känns. Och jag vet inte, jag känner att jag behöver bli full nu. Det är så mycket känslor av kaos efter allt arbete. Det var sex stycken visningar av filmen och "Iron Sky" var den filmen alla pratade om på hela festivalen. Internationell och inrikes media - vi stal alla rubriker totalt och sålde ut alla visningar. Jag såg folk slåss för en biljett till "Iron Sky" och varje uppvisning avslutades med stående ovationer.
Kände dig åtminstone inte lite stolt då?
- Inte då, men nu kan jag känna vad jag kände då. Finnar blir inte stolta, vi har lärt oss att inte syssla med sådana känslor här, så jag vågade inte känna mig det. Men jag var riktigt glad över alla människor som arbetat med mig, och min vision om den här filmen, och för min producent Tero och hans manskap som trott på mig.
Rymdskepp, nazister och action. Finns det några finska element i "Iron Sky" också?
- Det finns några finska skämt i filmen.
Ingen bastu?
- Vi hade planerat att ha med en, men tog bort den idén.
"Iron Sky" har ju fått rejält med uppmärksamhet över hela världen. Hur mycket har det att göra med den fanbase som byggts upp via "Star Wreck"-filmerna genom årens gång?
- Den här filmen hade inte blivit av utan den, kort och gott.
Kommer det en uppföljare till "Iron Sky"?
- Jag skulle älska att göra en.
Och lockar Hollywood?
- Ja, dit skulle jag vilja förstås!
Och dit lär du nog komma. Hälsa David Lynch & co från MovieZine.
- Det ska jag göra!
"Iron Sky" får svensk biopremiär den 18 april.
